Etikettarkiv: Familjeavdelningen

I fokus: Avdelningen för ensamkommande unga

IMG_9105Månadens i fokus har besökt den nystartade Avdelningen för ensamkommande unga, och träffat Björn Vestberg som är enhetschef.

Arbetet med ensamkommande har pågått i Karlstads kommun sedan 2008, och var då en del av Familjeavdelningens verksamhet. Avdelningen för ensamkommande unga har sedan november 2015 varit en fristående avdelning. Björn och hans kollegor har under den här tiden byggt upp avdelningen och sammanlänkat alla verksamheter.

Björn har lång erfarenhet av sociala frågor och har jobbat i olika funktioner, exempelvis som biståndsbedömare och enhetschef vid Hammarö kommun. Han kom tillbaka till Karlstads kommun 2008 och startade boendet för ensamkommande i Molkom, som då hade tio platser att förfoga över.

Målet med Avdelningen för ensamkommande är att främja integrationen för de personer som kommer hit och att ge dem en bra start. Det gäller att stötta och stödja så att de nyanlända kommer ut i arbetslivet och att den ensamkommande får en bostad.

När en person blir arton år och räknas som vuxen, så kan personen själv välja vad man vill göra. Det kan hända att personen vill flytta till en annan stad. Sedan kan det vara så att prioriteringen ligger i att slutföra skolgången och då kan individen vara kvar inom avdelningens ram. Detta kallas kvarskrivning.

– Efter att de fyllt 21 år släpps ungdomarna. Men tills dess så har förhoppningsvis en del kommit vidare och fått en egen bostad, då har vi en utslussningsgrupp som heter Tellus som hjälper ungdomarna till rätta. Det är mycket som händer när man skaffar ett eget boende. Tellus är ett stöd framtill 21 års ålder, förklarar Björn Vestberg.

Björn Vestberg menar att det är viktigt att förstå att personerna de jobbar med flyr från krig och lidande, för att skapa sig ett bättre liv här. De vill ha en utbildning, ett jobb, en bostad eller kanske skaffa sig en familj.

– Utmaningen är att integrera och hjälpa till att stötta, så att de unga kommer in i vårt samhälle, att de blir en tillgång för samhället, och det vet vi att många kommer att bli, menar Vestberg.

Hösten 2015 var ur kommunens perspektiv väldigt tuff i och med den stora flyktingtillströmningen.

Redan i somras märktes en ökning. Kommunen jobbade utifrån avtalet med Migrationsverket som innebar att 38 asylsökande unga skulle tas emot per år. Detta sattes ur spel när flödet av flyktingar ökade.

– Då fick vi ett tjugotal anvisningar per vecka. Eftersom det var lagstadgat att vi skulle ta emot flyktingar, var vi tvungna att hitta placeringar. Det medförde att vi fyllde upp alla boenden. Istället för att man bodde en och en, eller två och två, ledde det till att de fick bo tre eller fyra tillsammans.
Eftersom det var brist på platser, var man tvungen att hitta placeringar på andra orter i Sverige. Det finns idag cirka 250 ungdomar i Karlstads kommuns omsorg som är placerade i Karlstad eller någon annanstans i landet.

Björn Vestbergs roll som chef är att bygga upp avdelningen. Det gäller bland annat att få in all personal på rätt plats. Sedan är det viktigt att ta reda på hur man går framåt.

Det finns ett flertal olika utmaningar som Avdelningen för ensamkommande unga har att arbeta med.

– Den största är givetvis boendet. En annan stor utmaning är att hitta ett arbete eller praktik.

När det kommer till framtiden tycker han att den ser spännande ut.

– Jag tror mycket kommer att hända. Vi är väldigt beroende av det som händer i omvärlden. Kommer det bli att så att alla flyktingar kommer fördelas lika mellan länderna, och vad kommer EU fram till?, frågar sig Björn Vestberg avslutningsvis.

Text & foto: Henrik Sjöberg

Unga vuxna önskar mer delaktighet i LVM-vård

Innan semesteruppehållet genomfördes en avrapportering vid Arbetsmarknads- och socialnämnden, om unga vuxna i Karlstads kommun som vårdats enligt Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).

Kostnaderna för LVM har ökat de sista åren, liksom gällande externa placeringar över lag hos Arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Denna ökning har varit så betydande att nämnden beviljade pengar föregående år för att göra en särskild kartläggning om de unga vuxna som vårdats enligt lagen.

Målet var att ta reda på hur man i förvaltningen arbetar med vården, samt hur man i framtiden ska kunna planera för hållbara insatser över tid.

Som metod valdes det att granska personakter för perioden 2005-2014, samt sortera ut de mellan 18-25 år som varit aktuella för insatser från Familjeavdelningen. De som valdes var tio personer till antalet. Utöver att läsa handlingarna kompletterade de även med intervjuer och samtal om hur man tänker kring sin vård nu.

Rapporten sammanfattar några av resultaten på följande sätt: ”Resultatet visar på att personerna i urvalet har många riskfaktorer både individuellt samt i sin miljö/socialt. De framför kritik mot bl.a. byten av socialsekreterare samt bristfälliga behandlingshem. I intervjuerna framkommer önskemål om lyhördhet från socialsekreterare och delaktighet i de beslut som fattas kring deras liv. De har alla överlag svårt att beskriva huruvida insatser som de beviljats tidigt varit till gagn för dem.”

Personerna inom kartläggningen har inte haft ett huvudsakligt missbruk av alkohol, utan har varit, och i vissa fall fortfarande är, blandmissbrukare. Det har även funnits en rad så kallade ”riskfaktorer”, såsom problem i skolan, neuropsykiatriska diagnoser, psykisk ohälsa och icke fullgjord skolgång, samt även kriminalitet.

I en absolut majoritet av fallen finns dokumentation om missbruk hos minst en nära anhörig till familjen, som förälder eller styvförälder, nio av tio har växt upp med separerade föräldrar.

Bland så kallade skyddsfaktorer konstaterar de svarande kan ha bestått av en god relation med föräldrar eller syskon, samt starka intressen i musik eller andra hobbies – som gjort att man kunnat sluta med droger en tid eller blivit helt drogfri. På det stora hela visar dock kartläggningen att personerna har få skyddsfaktorer utifrån sina individuella förutsättningar, och i sin omgivande miljö och familj.

I sina slutsatser skriver rapportörerna bland annat:
”Det förefaller finnas ett behov av att arbeta mer flexibelt med dessa personer och att i möjligaste mån anpassa insatser efter individ. I dagsläget anpassas individerna efter insatserna. Det framkommer önskemål och behov avseende fler insatser och boenden utan krav på total drogfrihet.”

De berörda betonar även vikten av långsiktigt relationsskapande med en och samma socialsekreterare, som visar prov på egenskaper som lyhördhet, respekt och acceptans. Chansen ökar då att sekreterare och klient kan bilda en allians, som kan vara minst lika viktig som insatserna i sig.

Personerna betonar också vikten av deras egna vilja, inställning och motivation. Utan rätt inställning är det svårt att bli drogfri. Rapportörerna betonar därför motivationsarbetet som ett viktigt utvecklingsområde.

Text: Robert Halvarsson

”Kartläggning av unga vuxna i Karlstads kommun som vårdats enligt LVM” finns att läsa här: http://tinyurl.com/pfagdqo

Stöd för de mellan sex och tjugo

3453453457 ASP Bladet har träffat representanter för Lokalen i Haga. En plats dit barn och föräldrar kan komma en gång i veckan för att få ordning på sin tillvaro när livet blivit för hårt att leva.

Stället drivs av tre engagerade kvinnor: Gunilla Franke, Ulla Berner och Sabine Kihlstedt de jobbar som familjebehandlare. Med den nya lokalen i Haga har de äntligen fått ett eget ställe efter att i flera år lånat ett rum på Familjehuset, där de fått ställa i ordning före alla träffar med klienten. Nu kan de möblera och pyssla som de själva vill.
– Det känns så gott att äntligen fått en egen lokal, där vi kan ha vårt material och göra oss hemmastadda, säger Ulla.

Ring eller mejla
Vi tillhör familjehuset men skillnaden på oss och familjehuset är att barnen måste få ett beslut om en insats eller remiss från sin läkare som vanligt för att komma dit på samtal.
– Men till oss i Haga är det bara att ringa eller mejla för att boka en träff, hos oss behövs ingen remiss, berättar Gunilla Franke.

2342343

När man anmält sig till Gunilla på Familjeavdelningen i Haga får den som har behov börja i en av fyra grupper. Vilken stödgrupp man tillhör beror helt och hållet på ålder och den upplevelse man haft. Grupperna sträcker sig från 6 till 20-års ålder. Man ses en gång i veckan under tio tillfällen, med olika aktiviteter och strukturerade ramar.

Nöjda ledare

Gunilla, Ulla, och Sabine, brinner för sitt jobb som familjebehandlare alla tre berättar entusiastiskt om sitt arbete med barnen som får en positivare och gladare vardag när de kommer hit på gruppträffarna. Barnen som vinkar redan ute på gatan när de är på väg till lokalen i Haga.

Kvinnorna visar och berättar om lådan med positiva nedskrivna ord, som ska stärka egenkänslan. De berättar också hur barnen ritar och målar olika övningar och de många gruppsamtalen där alla som vill får komma till tals. Det märks av deras glädje att verksamheten har stor betydelse för både ledarna och barnen som deltar.

Text: Lotta Tammi
Bild: Ellen Berner

De olika grupperna:

Hopptornet,

som är en gruppverksamhet för barn och tonåringar som har
föräldrar med missbruksproblem i samarbete med Karlstad Kommun och Svenska kyrkan.

Bäcken,

som är en gruppverksamhet för barn och ungdomar mellan 7 och 20 år, som har föräldrar med psykiska problem i samarbete med Karlstad Kommun och Landstinget i Värmland.

Skilda världar,

är för barn som har skilda föräldrar, verksamheten vänder sig till barn och ungdomar mellan 7-12 år i samarbete med Arbetsmarknad- och socialförvaltningen, familjeavdelningen.

Kids Club Ballongen,

är en gruppverksamhet för barn och ungdomar mellan 6-20 år som upplevt våld i hemmet, mammorna deltar parallellt med barnen i egna grupper.

Kids Club kommer från USA. Det forskas om behandlingsformen skulle passa i Sverige. Än så länge är det mammor som behandlas jämsides sina barn. Om det i framtiden visar sig att det behövs grupper även för pappor kan det startas upp en sådana. I dag finns det krismottagning för män som de kan vända sig till.

I fokus: Utredningsenheten, Familjeavdelningen

6F6A2988Månadens ”I fokus” har träffat Sandra Braunerhielm och Malin Lindgren, båda ärendehandledare på Utredningsenheten, som är en del av Familjeavdelningens verksamhet.

Sandra Braunerhielm och Malin Lindgren menar att Utredningsenheten är navet i Familjeavdelningens arbete. Här utreds huruvida barn är behov av stöd eller skydd.

– Utredningen är vårt verktyg för att se vilka behov barnet och familjen har, säger Malin.

Innan en utredning kan påbörjas hamnar ärendet först på Mottagningsenheten. En förhandsbedömning görs om stöd och skydd behövs. Detta efter att ett första möte genomförts, med barnet och föräldrarna eller vårdnadshavarna.

– Då bedöms det om det ska skickas vidare till Utredningsenheten, förklarar Malin.

Sandra och Malin är ärendehandledare för var sitt team av socialsekreterare som utför barnavårdsutredningar. Det finns tre team, för den tredje gruppen ansvarar Gunilla Levander.

Det viktiga är att brukarna känner sig delaktiga i processen. Därför har man infört ett nytt arbetssätt som kallas Signs of safety (tecken på säkerhet). Målet är att delaktigheten hos familjen ska öka under utredningsarbetets gång. De ska känna att det är deras problem som de kan få hjälp med.

– Vi hoppas att de känner sig delaktiga. Eftersom vi jobbar med myndighetsutövning, kan det ibland vara jobbiga och svåra saker att prata om. Vi vill få föräldrarna och barnen att känna att vi vill hjälpa, och inte hamnar i ett dömande förhållningssätt, säger Sandra och Malin.

Efter att Signs of safety implementerades i Familjeavdelningens verksamhet, känner sig Malin mer trygg i att hon tar rätt beslut för den berörda familjen.

Det som funkar i familjen
Utredningsenheten inriktar sig också på det som fungerar i familjen. Malin och Sandra menar att socialsekreterarna är väldigt bra på att prata om det som är jobbigt.

– Vi försöker lyfta det som faktiskt fungerar och utifrån det bedöma om det finns tillräckligt skydd för barnet. Även om det finns många saker som fungerar, så kanske det ändå inte är tillräckligt tryggt, säger Malin.

Utredningarna dokumenteras utifrån ett system som kallas barns behov i centrum (BBIC). Det har sitt ursprung i England, där man upptäckte att barn for illa i familjehem. Samhällsplacerade barn hade sämre hälsa och skolgång jämfört med ej placerade unga. BBIC är en checklista som socialsekreterarna använder sig av för att lokalisera barnets behov.
– BBIC och Signs of Safety är våra två stora hjälpmedel, förklarar Malin.

Utifrån BBIC lokaliserar de vilka behov barnet har. Det kan exempelvis handla om stabilitet, trygghet, förutsägbarhet och grundläggande omsorg. Utredningsarbetet utgår från innehållet i anmälan. Den kan visa på att barnet inte får ordentligt med mat. I det fallet handlar det om bristande omsorg och då gäller det att ta reda på orsaken till detta.

För att hitta orsakerna använder sig Utredningsenheten av det nätverk som finns runt barnet. Det kan vara personal från skolan eller andra personer i barnets närhet som kan bidra till en bättre situation. En utredningsplan görs för att ta reda på vilka man ska prata med. Det handlar också om att begränsa utredningsarbetet.

Tillsammans utgör Sandra och Malin två engagerade medarbetare i Familjeavdelningens utredningsenhet. De jobbar målmedvetet med barnets bästa i centrum, för att skapa tryggare familjer och vad som är viktigast – tryggare barn.

Text:Henrik Sjöberg
Foto: Kid Overgaard

Rädda familjerna!

Tidigare skiljde sig inte folk även om de kanske borde ha gjort det. Idag skiljer sig folk kanske för lätt? Här kan familjerådgivningen göra god nytta, där får man möjlighet att samtala kring sina problem och förhoppningsvis få hjälp att vardagen skall bli mer friktionsfri.

Familjerådgivningen i Karlstad ligger på Västra Kyrkogatan 3 nära Domkyrkan. Lättaste sättet att få kontakt med dem är att ringa eller mejla och boka en tid för ett första möte, där man avgör hur man ska gå vidare. Man kan gå till familjerådgivning som familj, par eller enskild om man har samlevnadsproblem, är i en kris eller har mycket konflikter.

Vem söker hjälp?
Det finns flera anledningar att söka hjälp hos en familjerådgivare. Det kan vara exempelvis; svårigheter att samtala, gräl, otrohet, svartsjuka, funderingar om skilsmässa, problem i det sexuella samlivet. Det kan även finnas svårigheter i rollen som förälder eller styvförälder, kriser, att finna känslor för varandra, avsaknad av goda överenskommelser angående praktiska och ekonomiska frågor eller konflikter inom familjen. Vid kyrkans familjerådgivning råder sträng sekretess, inga journaler förs och man får vara anonym.

Vad innebär familjerådgivning?
På träffarna får man samtala i lugn och ro med varandra om de svårigheter man har. Av rådgivaren kan man få hjälp att knyta upp låsta positioner och se nya möjligheter. Man får även möjligheten till en ökad förståelse för sin egen och partnerns värderingar och livsåskådning. I familjerådgivningen jobbar Katarina Hultkranz och Åse Berling. De har olika bakgrund men är båda psykoterapiutbildade med specialisering på relationer, de har även utbildning och beredskap att tala om livsåskådningsfrågor då de arbetar med kyrkan. Ett samtal kostar 120 kronor.

Föreläsningar
Förutom direkt hjälp hålls också föreläsningar för såväl allmänhet som professionella, handledning och konsultation till personer som arbetar inom Svenska kyrkan, kommuner, Landsting och annat där man jobbar med människovårdande yrken. Både Katarina och Åsa har lång yrkeserfarenhet och Katarina är dessutom handledarutbildad.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Per Rhönnstad

Man kan få kontakt med familjerådgivningen genom telefon eller mejl:
054-141421
familjeradgivningen@svenskakyrkan.se
Besök: V Kyrkogatan 3
Familjerådgivning i Svenska Kyrkan
054-141421
familjeradgivningen@svenskakyrkan.se
Besök V Kyrkogatan 3

Kontaktcenter har svar på kommuninvånarnas frågor

Den 31 januari slog portarna upp för kommunens nya kontaktcenter som kommer husera vid entrén på stadsbiblioteket bredvid turistbyrån.

En solig vinterdag i mitten av december träffar ASP bladet Johanna Cedervall, Kicki Mononen,Carina Larsson, Päivi Järvin, Linnea Granö och  Wiliam Maclean för att kolla läget sådär innan start. De är några av personerna som då kommer svara på kommuninvånarnas frågor.

Syftet med Kontaktcenter är att ge alla kommuninvånare bättre service, i stället för att man ska behöva ringa runt till olika personer om man undrar över något så kommer Kontaktcenter ansvara för att ge invånarna svar på sina frågor.

Och man kommer inte bara kunna ringa in för att få svar på sina frågor:
– Redan nu finns en Facebooksida och en e-post dit man också kan skriva om man funderar över något, självklart är det bara att komma in till oss med, säger Johanna.

– Vi har fått olika uppdrag från de olika förvaltningarna som vi ska ta hand om, t.ex. att fastställa faderskap som man i dag gör på Familjeavdelningen . Vi kommer även ha hand om förenklad biståndsbedömning, åt Vård- och omsorgsförvaltningen, berättar Kicki.

Erfarenheter från avdelningarna
Det kommer finnas tre olika svarsgrupper som ansvar för olika frågor inom de olika avdelningarna i kommunen. Alla som jobbar på Kontaktcenter har tidigare jobbat på de olika avdelningarna och har erfarenheter som gör det lättare att svara på de frågor som invånarna kommer ställa.
– Vi har gått runt på de olika avdelningarna och fått information som vi gjort checklistor av. Detta så att vi lättare kan svara på frågor när invånarna ringer, berättar Päivi.

En ny trend
Det är en trend i hela Sverige just nu att ha Kontaktcenter på olika orter och Karlstad hänger på, berättar William.

– Vi hoppas att detta ska leda till att medborgarna ska få kontakt och information snabbbare. Detta så att vi kan hjälpa dem som har ärenden som ska vidare till de olika förvaltningarna, de ska få lättare kontakt med rätt person och slippa ringa runt, säger Kicki.

– Vi längtar efter att få börja jobba ”på riktigt”, vi har ju hållit på med det här ända sedan september, så det ska bli kul att få flytta in i de nya lokalerna och komma i gång, avslutar Kicki.

Text: Joanna Halvardsson

                                                                                       Foto: Robert Halvarsson

Öppettider:

Måndag-Torsdag: 8-18
Fredag: 8-17
Öppet även under lunch varje vardag

Ny försöksverksamhet: Projekt Viken

Ett nytt förvaltningsövergripande projekt har startats. Det handlar om ett socialt provboende med bas på Rosenbadsgatan 7 i stadsdelen Viken. Vi har träffat Katja Glaas för att få veta mer.

Förvaltningsövergripande
Projekt Viken ligger under Arbetsmarknads- och Socialförvaltningen och är ett samarbete mellan avdelningarna ASP-ANA (Avdelningen för Socialpsykiatri, alkohol och narkotika), FAM (Familjeavdelningen) och IFA (Avdelningen för Integration, försörjning och arbete). Administrativt är projektet lagt på Familjeavdelningen och enhetschef är från den 1 oktober Marita Halvarsson. Projekttiden är på ett år.

Syftet
Verksamhetens syfte är att ge möjlighet till eget boende kompletterat med vardagsstöd till unga vuxna som är i behov av detta, för att komma vidare och att vara ett alternativ till institution. För detta ändamål disponerar man ett trapphus med åtta lägenheter, varav sex lägenheter är avsedda att hyras ut och en lägenhet utgör personallägenhet. Det är dock inte fråga om ett gruppboende.

Personalgruppen består av sex personer, fyra kvinnor och två män, som alla har olika bakgrund. Personalen kommer att vara tillgänglig sju dagar i veckan, men inte nattetid. Däremot kan det hända att någon av de boende har kontakt med nattpatrullen.

Målgruppen
I första hand vänder sig detta boende till unga vuxna i åldern 18-25 år med olika problematik. Det är oklart om man kan vara under 18 år. Prioriterade är de som skall hem från institution, alternativt de som skulle klara sig bra på hemmaplan, men saknar boende och vardagsstöd och därför tänks vara aktuella för institutionsplacering.

Två beslut krävs
För att det ska bli aktuellt för en person att flytta in i denna boendeform, krävs två typer av beslut. Dels ett beslut om socialt provboende och dels ett om bostöd.

Utredning inför beslut om bistånd görs av socialsekreterare på respektive avdelning/enhet i samråd med samordnaren på Viken-projektet under hela utredningstiden innan beslut fattas.

Ekonomi
Den enskilde skall ha egen försörjning alternativt försörjningsstöd. Försörjning skall vara klart innan det kan vara aktuellt med kontraktsskrivning och inflytt. Hyran är 3 500 kr per månad och skall betalas i förskott. Varje boende får en egen hyresavi.

Nätverksmöte
Är det möjligt, hålls ett nätverksmöte innan inflytt, i annat fall så snart som möjligt. Detta för att klargöra och presentera vilka inblandade parter som finns runt personen i fråga, och för att komma fram till uppdrag respektive arbetsplan. Är inte nätverksmöte möjligt så skall alternativet vara samarbetsmöte

Inflytt
Innan inflyttning kan ske skall kontrakt med villkorsbilaga och boplan vara samtyckt och underskrivet av den enskilde. Lägenheterna är enkelt basmöblerade med säng, sängbord, soffa, soffbord, köksbord, stolar och lampor. Egna möbler är tillåtna. Handdukar, lakan, kudde, bestick och matporslin får den boende själv stå för.

Det är inte tillåtet med husdjur och varken vapen eller droger får förekomma. Det är heller inte accepterat med någon form av hot och våld. Detta är regler som gäller alla boende.

Utflytt
Redan vid inflytt bör planering för utflytt påbörjas. Den enskilde behöver fråga sig: ”Hur vill jag ha det och hur når jag dit?” Projekt Viken är tänkt som ett tillfälligt boende, som en sluss för att komma vidare. En fungerande tid på Viken kan ge goda referenser mot den öppna bostadsmarknaden alternativt ge bättre förutsättningar för ett bostadssocialt kontrakt.

Sysselsättning och fritid
Tänkt är att alla som har boende i huset ska ha någon form av sysselsättning. Det kan vara såväl praktik som studier, arbete eller behandling i öppenvård.

På fritiden kan man träna i husets källare där det finns en roddmaskin, hantlar och ett pingisbord. Man kommer också att erbjuda olika fritidsaktiviteter som ett alternativ till att vara själv. Det kan vara matlagning, se på film, åka på utflykter med mera.

Planerar man att resa bort, eller att ha någon nattgäst, så bör personalen få veta om det.

Huvudtanken med projektet
Att vara ett alternativ till institution. Att ge bostöd med inriktningen vardagsstöd med individuell planering. Vardagsstödet är huvudbiten som innebär stöd i vardagliga praktiska saker. Det kan vara hur man använder tvättstugan till hur man skaffar en hemförsäkring.
– Projektet vart snabbt ihopsnickrat, så vi vet inte fullt ut hur det kommer att se ut än. Man kan säga att vi är i en infasningsperiod, och att förändringar får ske efter hand, avslutar Katja Glaas som är samordnare för projekt Viken.

Text: Karl-Peter Johansson