Etikettarkiv: Familjerättsfrågor

Tema Familjen: I juridikens rum

SONY DSCEtt omväxlande jobb där den ena dagen inte är den andra lik. Det är så Sandra Rosén, familjejurist, spenderar sin yrkesverksamma tid. Det är ett spännande jobb, där alla uppdrag är olika, berättar hon för ASP Bladet.

ASP Bladets reporter har träffat Sandra som jobbar på Familjens jurist, en juristbyrå där de behandlar frågor som rör familjelivet. Dit vänder man sig när man behöver stöd och hjälp, när det gäller juridiska frågor. Det kan exempelvis handla om hur man ska tänka när man blir sambos, gifter sig, vid en skilsmässa eller när man ska dela upp arvet efter ett dödsbo. Sandra Rosén är utbildad inom sitt område och behandlar familjefrågor.

– Vi hjälper till med juridiken, vi upprättar testamenten och vi skriver äktenskapsförord, samboavtal, gåvobrev och bodelningar. Vi jobbar med processer som vårdnadsärenden. Vem ska ha vårdnad om barnet, vilken förälder ska barnet bo hos. Vi hjälper exempelvis till med frågor kring hur stort underhåll som ska betalas till den föräldern som barnet bor hos, säger Sandra.

Ska ni gifta er? Några saker att tänka på
Låt oss först börja med att ta livet av en myt; den att när man gifter sig blir all egendom gemensam. Det stämmer inte, äger du en bil när du gifter dig så är den din egendom även efter giftermålet. Lika så med lånet som du har på bilen. Det är först när du säljer bilen och du och din maka köper en ny bil tillsammans som bilen blir gemensam egendom.

Äktenskapsförord är ett avtal mellan makar, som reglerar vilken egendom som ska vara giftorättsgods eller enskild egendom. Man kan upprätta ett sådant avtal före och under giftermålet. För dessvärre händer det att man upptäcker att man inte trivs ihop och då kan man vara tvungen att separera.

– Det är enkelt att skilja sig i Sverige, när man vill söka skilsmässa fyller man i en blankett som ska skicka in till Tingsrätten. Man betalar in en avgift, sedan är skilsmässan klar efter att par veckor. Har man hemmavarande barn under sexton år, får man automatiskt en betänketid på sex månader. Bodelningen är det som tar tid, den kan dra ut på flera år, säger Sandra.

Skilsmässan kan bestå av två eller tre separata juridiska steg. Första steget är själva skilsmässan, vilket är det som upplöser själva äktenskapet. Därefter ska man göra en bodelning, hur egendomen som man ägt gemensamt skall fördelas mellan makarna. Tredje steget inträffar ifall ni har barn, där ska vårdnaden bestämmas, hur mycket barnen ska vara hos endera förälder, var de ska bo, och så vidare.

Är ni sambor? Toppen, men kolla upp dessa saker!
Är man sambo med någon så gäller andra regler än som gift, dessa skillnader är viktiga att komma ihåg: när två sambor separerar, och den ena parten vill göra en bodelning, då blir det bodelning. Som sambor delar man lika på bostad och bohag, det man har anskaffat gemensamt delas i regel lika. Det spelar ingen roll vem av parterna som har köpt och betalat. Om den ene partnern har köpt en bostadsrätt, och det inte finns skrivna papper på vilken som är ägare, kan bostaden delas på två, det blir en så kallad sambodelning. Det gäller att ha ett samboavtal upprättat, som skyddar ägaren exempelvis till just en bostadsrätt.

Som sambo har man heller ingen arvsrätt, vilket innebär att om det inte finns något testamente, kan man inte ärva sin livspartner. Om man äger en bostad tillsammans och den efterlevande har tänkt sig bo kvar i vid ett eventuellt frånfälle, då måste man lösa ut den avlidnes arvingar, med värdet av halva bostaden.

Testamente, arvsrätt och försäkringar
Upprättar man ett testamente, kan man till viss del skydda sig mot att släkt man inte vill se ärva, ärver dig. Har man barn är de så kallade bröstarvingar, barnen har laglottsskydd. De har alltid rätt att få ut den så kallade laglotten, vilket är hälften av arvslotten som de skulle fått om det inte funnits något testamente, mellan samboparet. Man kan bara skydda sig till hälften med ett testamente, barnen har alltid rätt att kräva ut laglotten.

– När två familjer flyttar ihop, blir en familj och får gemensamma barn, bör man skriva ett testamente och titta över sina livförsäkringar. Det gäller att se över vilka som står skrivna som förmånstagare så det inte är förra exet som har sitt namn på dina dokument. Vid ett dödsfall blir det denne som får ärva om det inte ändras på pappret. Då spelar det ingen roll om ni bor med en ny partner, det är den som står skriven som ärver, berättar Sandra.

När man inte kan komma överens
Kommer inte parterna överens om bohaget, kan man ta hjälp av en bodelningsförrättare, den hjälpen ansöker man om hos Tingsrätten, det är en jurist eller en advokat som blir förordnad, att vara bodelningsförrättare. Denne kan fatta beslut som rör bodelningen, efter att parterna har presenterat sin ståndpunkt, förrättare avgör sedan saken. Det är en kostsam och långsam process.

Kommer parterna inte överens om barnen, får man gå på samarbetssamtal, vid Familjerätten som finns i varje kommun. Kommer man inte överens där, får man ta hjälp av ett ombud och stämma i Tingsrätten. Sedan får Tingsrätten ta beslut om var barnen ska bo. Det kan även det resultera i en tung process.

Text och Foto: Lotta Tammi

FAKTA

Äktenskapsförord
Äktenskapsförord är läsaren kanske bekant med, via det otal amerikanska såpoperor som visas på TV. Men de finns också i Sverige, och kan reglera hur enskild och gemensam egendom ska ordnas. Ett äktenskapsförord måste inkomma till Skatteverket för att det ska vara en giltig handling.

Sambors rätt
Är man sambo, men inte gift, är man självständig i det man äger och köper. Webbsidan juridiskfokus.se rekommenderar att sambopar för dokument om vad som ägs gemensamt eller separat, som båda parter skriver under. Om den ene sambon dör har dennes partner enbart rätt, såtillvida inget testamente finns, att behålla halva bostaden och halva bohaget. Barnen har alltid rätt till sin laglott.

Vill du lära dig mer?
Surfa in på www.juridiskfokus.se, en portal skapad av Bernitz & Widlund AB i samarbete med auktoriteter på området. De har en databas med vidare läsning om familjerättsfrågor.

Text: Robert Halvarsson

På Jobbet: Sofia Engström, Enhetschef, Familjerättsenheten

Vad gör en enhetschef på Familjerättsenheten? ASP Bladet har träffat Sofia Engström i en intervju där hon berättar om sin yrkesbakgrund, arbetsuppgifter och utmaningar.

Kan du berätta för våra läsare om din yrkesbakgrund?
– Till yrket är jag socionom och har arbetat inom olika områden. Jag har bl.a. jobbat med ekonomiskt bistånd, ungdomar och har även arbetat på en SiS- institution. Statens institutionsstyrelse (SiS) har särskilda ungdomshem runt om i Sverige. En kort period var jag på barn- och ungdomspsykiatrin och kom därefter till Familjerättsenheten 2007. Jag jobbade där som familjerättssocionom med arbetsuppgifter som berörde familjerättsfrågor. Det handlade mest om föräldrar som har separerat och kan inte komma överens om sin barn. En arbetsuppgift är att med hjälp av samarbetssamtal försöka finna överenskommelser. Sedan januari 2011 jobbar jag som enhetschef på Familjerättsenheten.

Hur ser din chefsroll ut på Familjerättsenheten?
– Mina arbetsuppgifter handlar t.ex. om att leda och fördela arbetet i de verksamheter jag är chef över. Familjerättsenheten består av tre arbetsgrupper: familjerättsgruppen, kommunala familjerådgivningen och samtalsakuten/krismottagningen för män. Det gäller också att tillsammans med medarbetarna leda verksamhetsutvecklingen. Jag ingår även i Familjeavdelningens ledningsgrupp tillsammans med de andra enhetscheferna, stabspersonal och avdelningschefen. Under en arbetsdag är det mycket möten och det är inget direkt klientarbete. Mitt arbete handlar om planering av verksamheten, i det ingår gruppmöten där vi pratar om specifika ärenden och verksamhetsutveckling. Det är mitt uppdrag att ha det övergripande ansvaret och få möjlighet att tänka framåt.

Vad den största utmaningen i ditt arbete?
– Den största utmaningen är det ökade trycket och behovet av verksamheterna. Mer och mer människor i samhället behöver den hjälp som min enhetspersonal kan bidra med. Att hjälpa alla som behöver hjälp är en stor utmaning. Hur ska vi kunna organisera arbetet för att kunna möta den efterfrågan som finns. En annan viktig aspekt är att följa med i samhället, att verksamheterna ska följa de behov som finns. Vad behöver familjerådgivarna veta just nu till exempel? Vad behöver de för kunskaper idag? Familjens struktur förändras och ser inte likadan ut som för tjugo år sedan.

Vad är din drivkraft?
– Min drivkraft är att kunna bidra till att människor i svåra situationer får stöd. En annan drivkraft är att i chefsrollen förbättra och utveckla verksamheten, att göra det så bra som möjligt för de som behöver vårt stöd.

Du har jobbat med projektet Barn som bevittnat våld. Hur har det arbetet fortlöpt?
– Vi sökte och fick pengar från Socialstyrelsen för att göra en kartläggningen hur vi jobbar med barn som bevittnat våld inom familjen. Tanken med undersökningen var att vi ville förbättra vårt arbete i att uppmärksamma de här barnen, samt att de får det stöd de behöver och har rätt till. Pengarna från Socialstyrelsen gjorde det möjligt att låta Sofia Faivre och Lena Henriksson att jobba med projektet. Jag har varit ett bollplank i deras arbete. Rapporten från kartläggningen kommer att presenteras för ledningsgruppen 31 maj 2013.

Vad har du för tankar om Familjeavdelningens arbete med utsatta människor?
– Vi möter inte alla barn som är utsatta, utan bara där någon har uppmärksammat problem, och visat på att här behöver Socialtjänsten titta lite närmare på hur de här barnen har det, och vilket stöd familjerna kan behöva. I det arbetet strävar Familjeavdelningen att bli bättre och att göra mer rätt.

Hur vill du att Familjeavdelningen ska utvecklas i framtiden?
– Det är ju så att det hela tiden skerett utvecklingsarbete. Under hösten kommer vi t.ex. ha en stor utbildningssatsning för större delen av personalgruppen som kallas Signs of Safety. Den handlar om att tillsammans med familjerna uppmärksamma och söka tecken på säkerhet. Tanken är att involvera föräldrarna och närstående mera, med syftet att göra det tryggare för barnen.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Lotta Tammi

Ålder: 39 år
Bor: Molkom
Familj: Sambo och barn
Film: Gillar ”feel-good filmer”
Bok: Deckare av Lars Keppler
Favoritmat: Grillad mat
Drömresa: New York