Etikettarkiv: Fängelse eller vård

Avkriminalisera alla droger!

Mot slutet av 1990-talet fanns uppemot 100 000 tunga heroinmissbrukare i Portugal. Situationen var ohållbar. Lösningen? Att avkriminalisera alla droger i landet.

Det här är historien om ett land där missbrukare gick från att vara kriminella till att bli vårdtagare. Louis är en tjej på 43 år, hon har missbrukat droger i nästan hela sitt liv. Huvuddrogen har varit heroin, men hon säger att hon har prövat och gått på så gott som allt som finns tillgängligt. Louis har sin förklaring till varför så många använder heroin i Portugal. Hon tror att fram till att diktaturen föll (1974) så hade landet i princip varit isolerat från omvärlden och de enda resor som tilläts var till krigen i kolonierna.

När en oblodig revolution till sist avsatte den fascistiska regeringen formligen exploderade landet i eufori. Revolutionen skedde i april och redan i augusti var Louis i Amsterdam. För första gången såg hon en kille med en spruta i armen och massor av folk som rökte på – hon menar hasch. Otroligt många experimenterade med droger och ingen hade någon aning om vad de höll på med. Och de tog ingen lärdom av dagen-efter-baksmällorna.

Bortsett från hasch, som i Portugal är en mycket vanligt förekommande drog (det vet jag av egen erfarenhet) hade inte landet någon existerande infrastruktur i att handskas med drogproblematik i allmänhet, eller hur de skulle kunna få bukt med det exploderande heroinmissbruket i synnerhet. Missbrukarna blev bara fler och fler och myndigheterna stod handfallna. Mot slutet av 1990-talet hade Portugal Europas högsta andel HIV-smittade och antalet sprutnarkomaner var runt 100 000 stycken.

– Varje år byggde vi nya kliniker men ingenting hjälpte, säger Joao Goulao, som vid tidpunkten var ansvarig för landets beroendecenter.

Som en följd av hård press från både nationell och internationell opinion satte regeringen 1999 ihop expertpanel på nio personer som var mycket kunniga inom drogområdet. Joao Goulao var en av dem. Regeringens direktiv var enkelt: Finn lösningen på något som är på god väg att arta sig till en nationell katastrof. Panelen lade fram ett förslag som helt byggde på att missbrukaren var en person som behövde hjälp, inte en person som skulle straffas. Därför avkriminaliserades användandet av alla droger. Samtidigt föreslog man ett helt paket av ökade vårdinsatser för att kunna minska skadeeffekterna från droganvändningen.

Förslaget godtogs av parlamentet och det resulterade i ett flertal nya lagar som trädde i kraft i juni i Portugal år 2001. Det blev ett ramaskri, både nationellt och internationellt. De som var emot förslaget påstod, och trodde, att varenda heroinmissbrukare på planeten skulle komma till deras land och utnyttja systemet.

Men bland människor på gatan var acceptansen och förståelsen mycket större än man kunde drömma om. Många hade familjemedlemmar eller nära och kära som höll på med droger. De visste också att många inget hellre vill än att avsluta sitt missbruk – och få chansen att komma in i samhället.

Efter en tid, när regeringen utvärderat reformen, så visade det sig att det inte kom en massa flygplan fullastade med heroinister, landet blev inte det drogparadis som kritiker varnat för. Tvärtom, efter tio år visade både nationella och internationella undersökningar att Portugals drogpolitik har lyckats. Genom att hellre vårda istället för att straffa narkomaner har nivåerna på landets HIV- och gulsotsepidemi sjunkit dramatiskt.

Det viktigaste med avkriminaliseringen menar Joao Goulao var när alla ärenden gällande drogkonsumtionen fördes över från justitiedepartementet till hälsodepartementet. Detta innebär att den som blir tagen med narkotika (som klassas som narkotika för eget bruk) aldrig kan arresteras eller få fängelsestraff – och slipper då följaktligen att hamna i straffregistret. Däremot måste personen inom 72 timmar inställa sig inför en särskild tribunal som består av en jurist, en socialarbetare och någon från hälsovården.

Tribunalen kan remittera till behandlingshem om personen bedöms vara en missbrukare och i andra fall till att besöka en kurator. I ovanliga fall kan man dömas till böter eller samhällstjänst. När det gäller missbrukare döms de aldrig till böter, även samhällstjänst är ovanligt. Anledningen är att de vill få in så många som möjligt i behandling.

Värt att komma ihåg är att detta sker utan tvång. Förmodligen för det oftast bara kostar en massa pengar att kasta in en omotiverad missbrukare i ett behandlingsprogram, eftersom tröskeln till ett återfall är lägre för dessa. Det kan ju vara så att en person är i början av sin drogkarriär, medan en annan är i slutet av sin. De som är i början har ännu inte hunnit uppleva så mycket av drogtillvarons negativa aspekter, medan de som har hållit på i flera år kan vara mycket trötta på alla negativa konsekvenser. Så jag vill be er att tänka igenom vad som egentligen är bäst: Fängelse eller vård?

Jag vill avsluta med en rättelse. I förra numret av ASP-bladet påstod jag i min artikel om vaccin mot alkoholism att Naltrexon inte används i Sverige, men det stämmer inte. Naltrexon brukas även i Sverige.

Text: Christer Adrian

Källa: Arbetaren

Läs gärna även Scientific Americans text:

5 Years After: Portugal’s Drug Decriminalization Policy Shows Positive Results.