Dagligen bombarderas vi av information. Bilder, text, ljud som tillsammans till stor del bildar vår verklighet. Att kunna sortera information har blivit en betydande del av tillvaron. Det handlar inte bara om att enbart sortera, utan att göra det effektivt, för att på ett bra sätt kunna navigera genom arbetsliv och privatliv.
Många människor känner av pressen och stressen på sitt jobb, när man ser e-posten flöda över, alla PM som ska gås igenom. I många fall ska snabba beslut tas med hjälp av bristfällig information.
Hemma finns det också beslut som ska tas baserat på information. Vi vadar genom reklam som lockar och drar i oss. TV, radio, Internet låter oss aldrig vara i fred, för vi är hela tiden uppkopplade. Vi vill ju inte missa något, eller?
Vad är då informationsstress? Det kan förklaras som en effekt av svårigheter att sortera intryck. Det blir ett överskott av information som svår är att hantera. På engelska finns begreppet ”Information overload” som är närbesläktat med informationsstress. Det innebär att man har svårt att ta beslut när informationsmängden är för stor.
De tekniska landvinningarna inom informationsteknologin har hjälpt oss att kommunicera på många nya och positiva sätt. Ett dilemma är att tekniken inte har utvecklats i samma snabba takt som vi. Människan är den samma nu som för tjugo år sedan men tänk på hur tekniken, speciellt datatekniken, utvecklats på den korta tiden.
Tid och stress
Utbrändhet och informationsstress hänger intimt samman. En debattartikel i Kristianstadsbladet poängterar att det inte är någon slump att utbrändhet dök som begrepp i mitten av nittiotalet:
”Vi gick från industri- till tjänstesamhället och det är ingen slump att detta i tiden även sammanföll med framkomsten av nya teknologiska landvinningar som e-post, Internet och mobiltelefoner”.
Industrisamhället ställde andra krav på människan. Krav som ledde till mer fysiska kroppsskador. Idag har övergången till tjänstesamhället medfört typer av skador som inte kanske syns på ytan, utan drabbar oss på ett annat sätt.
Tidsmängden är den samma för oss alla. Till vårt förfogande har vi tjugofyra timmar varje dag. Dagen är lika lång oavsett vem man är. Det är en konstant som inte går att förändra. Mängden av aktiviteter som ska pressas in under denna tidsrymd varierar från person till person. Det säger sig självt att ju mer information som hjärnan ska bearbeta, desto svårare får människan att fungera på ett bra och effektivt sätt.
Alzheimers
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har forskat kring MCI (mild cognitive impairment). MCI är ett tillstånd mellan det normala åldrandet och demenssjukdomar. Det är en mild kognitiv störning som påverkar tankefunktionerna och kan vara förstadiet till Alzheimers sjukdom.
Arto Nordlund, forskare på Sahlgrenska, har i en avhandling observerat att de som får diagnosen Alzheimers blir yngre och yngre. Medelåldern är cirka 64 år, vilket betyder att många fortfarande är i arbetsför ålder när de blir sjuka.
Nordlund menar att detta kan bero på att vi lever ett liv idag som ställer höga krav på vår tankeförmåga.
– Kanske är det så att det dagliga livets aktiviteter med ett snabbt informationsflöde idag är så krävande att ribban för demens har sänkts, säger han.
Det ska sägas att professionen har blivit bättre på att upptäcka sjukdomen. Den lägre diagnosåldern kan också tillskrivas detta. Det betyder ändå inte att det inte ligger något i resonemanget att informationsstress kan bidra till uppkomsten av Alzheimers sjukdom.
Nättidningen E24 tar också upp fenomenet informationsstress. De rapporterar om en undersökning som företaget Lexinexis genomförde. Den omfattade 1 700 kontorsanställda i USA, Storbritannien, Kina, Sydafrika och Australien. Undersökningen visade att 62 procent av de tillfrågade tyckte att informationsmängden var för stor att hantera.
Enligt artikeln har informationsstress blivit en arbetsmiljöfråga. E24 har varit i kontakt med Christina Jonsson på Arbetsmiljöverket. Hon säger att det är dags att informationsstress får samma status som andra arbetsmiljöfrågor.
Välja och Väja
Jag tror att det gäller att välja och väja i informationsbombardemanget. Välja vad som är viktigt för en själv och väja för det man känner vara onödigt. Det är inte negativt med för mycket information, för det ger många valmöjligheter och underlag för bättre beslut.
Stressen ligger i hur man hanterar informationsmängden. Vi är fortfarande i informationssamhällets barndom och med tiden lär sig människan hantera informationsflödet bättre. Människan är anpassningsbar.
På det personliga planet krävs det erfarenhet att klara sortera informationen. Fullärd blir man aldrig men det är viktigt att vara vaksam och inte fastna i informationsfällan. Då kan lätt information bli desinformation och den osäkerhet det föder kan då göda psykisk ohälsa.
Text: Henrik Sjöberg
ASP BLADET 