Förenta nationerna och mänskliga rättigheter

Att rösta är enligt FN:s (Förenta Nationerna) konventioner en mänsklig rättighet. Så också lika lön för lika arbete. FN bildades 1945 efter atombomben i Hiroshima och har idag 193 medlemsländer. Organisationens verksamhet är uppdelad i tre stora ämnesblock. Ett av dem är mänskliga rättigheter och demokrati.

Historik
Kyros den store, det antika Persiens förste kung och hans arméer erövrade staden Babylon år 539 f.Kr. Efter erövringen befriade han alla slavar och bestämde att alla människor hade rätt att välja sin egen religion och att alla raser är jämlika.

Dessa och andra förordningar dokumenterades på en cylinder av bränd lera som är känd som Kyros cylinder. Detta dokument ses som världens första om mänskliga rättigheter och har översatts till FN:s alla sex officiella språk.

Mänskliga rättigheter
De mänskliga rättigheterna i modern tid är nedskrivna i en allmän förklaring, och nio kärnkonventioner med många underkonventioner. De första konventionerna nedtecknades efter andra världskriget.

En konvention är en juridiskt bindande, internationell överenskommelse mellan stater och/eller organisationer. Medlemsländernas regeringar undertecknar de konventioner man vill uppnå. Om det krävs ändras lagstiftningen i landet för att överensstämma med konventionen.

På manskligarattigheter.se kan man läsa om hur den svenska regeringen arbetar med mänskliga rättigheter.

Den allmänna förklaringen
Den 10 december 1948 författade FN en allmän förklaring om mänskliga rättigheter, och uppmanar sedan dess alla 193 medlemsländer att sprida information och förståelse om förklaringen. Denna allmänna förklaring gäller, (till skillnad från antagande av konventionerna som skiljer sig mellan medlemsländerna), för alla människor på hela jorden.

Avsikten är att alla ska få möjlighet att leva ett värdigt liv. Förklaringen innefattar regler om människors möjlighet att överleva, ha mat och husrum, om människors rätt till egna tankar och trosuppfattningar. Också skydd för familjen, frihet från tortyr och slaveri, rätt till utbildning, yttrandefrihet och att få delta i sitt lands styrelse. Enligt de mänskliga rättigheterna är alla människor födda fria och alla har lika värde.

Den allmänna förklaringen är översatt till 360 olika språk och är världens mest översatta text. 2008 då förklaringen firade 60 år skrev FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon ett nytt förord till den;

”Förklaringens 60-årsjubileum är ett tillfälle för oss alla att påminna oss om dess vision. Förklaringen är lika relevant idag som den var då den antogs och jag hoppas att du låter den få en central plats i ditt liv”.

Förordet och förklaringen går att läsa och ladda ner i sin fullhet på www.fn.se

Text: Ylva Alsterlind
Foto på jorden: NASA

Funktionshindrade har rätt

Sedan ett år tillbaka har Sverige ratificerat konventionen ”Om rättigheter för personer med funktionsnedsättning” som ska förtydliga att de mänskliga rättigheterna gäller alla. Men de flesta känner ännu inte till att den finns. Konventionen diskuterades i slutet av oktober på en konferens i Örebro. ASP Bladet var där.

Från artikel 3 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar

Allmänna principer
Denna konventions principer är följande

A)    Respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende,
B)    Icke-diskriminering,
C)    Fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället,
D)    Respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten
E)    Lika möjligheter
F)    Tillgänglighet
G)    Jämställdhet mellan kvinnor och män
H)    Respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktions-nedsatta barns rätt att bevara sin identitet.

Läs mer om den nya konventionen här: http://tinyurl.com/2w236yn

Myndigheten Handisam och Handikappförbundens projekt Agenda 50 höll i den konferens som skulle väcka intresset för den konvention som sedan 2009 nu gäller i Sverige. För trots allt är det så att funktionshinder är något som kommer att beröra de flesta människor förr eller senare under livets gång. – Andelen personer med funktionsnedsättningar ökar med åldern i befolkningen. Har man inte en funktionsnedsättning idag så kommer man att få det. Andelen äldre i Sveriges befolkning ökar och snart så kommer den äldre delen av befolkningen vara större än den yngre, berättade moderator Anna Fock för konferensdeltagarna.

I artikel 25 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948 går det att läsa följande: ”Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.”

Rätten till liv och bästa möjliga hälsa har alltså ansetts grundläggande i över 50 år. Men de mänskliga rättigheterna har byggts ut och förtydligats, framförallt genom FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter 1966.

– Man såg att i arbetet med mänskliga rättigheter så osynliggjordes vissa grupper av människor.

Man tyckte det var så allvarligt att man behövde ta fram särskilda konventioner för att tydliggöra att rättigheterna gäller; som nu, personer med funktionsnedsättning, förklarar Anna Fock.

Ansvaret för att leva upp till den nya konventionen tillfaller staten. Men staten i FN:s värld innebär inte bara regering, riksdag och statliga myndigheter. Utan även regioner, landsting och kommuner måste visa hänsyn.

Alla har ett gemensamt ansvar för att funktionshindrades mänskliga rättigheter tillgodoses. I utbildningsmaterialet beskrivs det som att staten ska ”främja”, ”skydda” och ”säkerställa” att rättigheterna för funktionshindrade ska respekteras. Detta innebär bland annat att staten bland annat inte får kränka, diskriminera eller utsätta personer för negativ särbehandling.
Andra saker beskriver vad staten ska göra. Som att riva ner hinder, skapa tillgänglighet och möjligheter för tillgång till habilitering och rehabilitering.

Ett dagsaktuellt exempel på när detta inte efterlevs är när personer ”faller mellan stolarna” och därför inte får tillgång till rehabiliterande åtgärder på grund av detta.
– Staten måste även se till att tredje part inte kränker mänskliga rättigheter.

Om man lejer ut vård och omsorg på ett privat företag, så måste man också se till att företaget lever upp till mänskliga rättigheter, berättar Josefine Gustafsson från myndigheten Handisam.

Med funktionsnedsättningar anses bland annat människor med fysiska funktionshinder, förståndshandikappade och personer med kognitiva funktionshinder.

Alla personer med funktionshinder ska få vara fullvärdiga samhällsmedborgare och kunna delta fullt ut i samhället som icke-funktionshindrade. Inte nödvändigtvis på exakt samma villkor, men ändå likvärdiga.

Text & Foto: Robert Halvarsson

Rädda Barnen har barnperspektivet

Rädda Barnen startades 1919 i England av Eglantyne Jebb. Det var efter första världskriget som hon såg att barnen inte fick sina rättigheter tillgodosedda. Rädda Barnens verksamhet spred sig till hela Europa efter kriget och Sverige kom med som andra land. I november 1919 bildades Svenska Rädda Barnen av Ellen Palmstjärna. Nu är det 27 länder som är med i Rädda Barnen alliansen som är en internationell samarbetsorganisation.

Regionkontoret i Karlstad har tre anställda: Maritha Fältén, Annika Karlsson och Monika Jansson. De ger stöd i både Värmlands och Örebro län som har ca 4000 medlemmar. På kontoret finns även under våren en praktikant Ellinor Karlsson Det arbetar ca 175 personer på Rädda Barnen i Sverige inklusive sju utlandskontor.  Antalet medlemmar i Sverige är ca. 89000 och i Karlstad är det ca 1000 st. De grupper som man arbetar för är bl a våldsutsatta barn i hela världen och i Sverige bl a att motverka diskriminering i skolan – mobbning.
I Karlstad så har man nu igång ungdomsgrupper i ett projekt som heter ”Ellen”. De vänder sig till flickor i 14 års åldern. Det är samtalsgrupper där flickor träffas och får diskutera frågor som ex. kompisar, kärlek och drömmar med utgångspunkt från barns rättigheter som finns i FNs konvention om barnets rättigheter. Det finns två grupper till. En ”Allan” grupp som håller på att startas. Den är för pojkar i 14 års åldern och där skall man diskutera olika frågor som är aktuella för pojkar och en grupp som heter ” Coolt med koll ”.
I Coolt med koll så diskuteras ex. hedersrelaterade frågor, vad som formar individer, och hur man hanterar sina känslor. En grupp kommer att startas i höst i Karlstad. Många ungdomar saknar i dag möjlighet att diskutera frågor som ex. jämställdhet, heder och olika kulturella sedvänjor. Rädda Barnens uppfattning är att samtal kan ersätta våld och leda till personlig utveckling där fokus är att lyfta fram likheter mellan människor och därmed skapa förståelse. Det är ungdomar oftast studenter som leder grupperna och det finns sju st. Ellen grupper under våren. Syftet med grupperna är att ungdomarna skall få göra sin röst hörd och få reda på vilka rättigheter dom har. Gruppernas verksamhet går ut på att deltagarna skall lära sig att bryta mönster och att kunna säga nej och att lära sig att stå för det dvs. att stärka självkänslan hos sig själva och varandra.

Det är en väldig kvinnodominans inom Rädda Barnen säger Maritha Fältén. Vi skulle behöva flera män som kan arbeta med att ex. utbilda medlemmarna.

Rädda Barnen i Karlstad arbetar med att ge ett medmänskligt stöd i ett Integrationsprojekt som just heter MMS – medmänskligt stöd. Det projektet riktar sig till nyanlända elever på Rudskolan. Där vill Rädda Barnen i Karlstad gärna ha fler män som engagerar sig. Rädda Barnen arbetar internationellt med ett utbildningsprojekt som kallas Rewrite The future. Man skulle kunna fritt översätta det till att Internationella alliansen inom Rädda Barnen vill vara med om ”att skriva om framtiden ”.  Satsningen handlar om att Rädda Barnen arbetar  med att påverka de länder där man idag inte erbjuder barn gratis grundskola.

Rädda Barnen anser att alla barn ska erbjudas gratis grundskola. Barnen skall inte vara med och försörja familjerna genom att dom tvingas att arbeta, utan dom skall gå i skolan. Vid många internationella katastrofer så är internationella Rädda Barnen med och hjälper till. Genom lokal bössinsamling i ex Karlstad så kommer föreningen här med i det hjälparbetet.
Genom att barnen är en extra utsatt grupp i världen så tog FN fram en barnkonvention som kom 1989 och den antogs av Sverige 1990 nu är det 193 stater som har anslutit sig till den. Genom den så har man fått en gemensam syn på vad som är barns rättigheter i världen. I barnkonventionen som består av 54 artiklar finns dom grundprinciper som Rädda Barnens arbete bygger på. Dessa är:

1. Alla barn har samma rätigheter och lika värde ingen får diskrimineras
2. Barnens bästa skall alltid komma i främsta rummet
3. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas
4. Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det

Text: Olle Stagnér Bild: Per Rhönnstad