Med koll på din rätt

Nyligen kom Sensus, (H)järnkoll och NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa) ut med ett studiematerial som riktar sig till personer med psykisk ohälsa. Idén? Att stärka deras roll som rättighetstagare i samhället. Två huvudpersoner bakom materialet är Kerstin Selén och Madelene Persson.

– Alla människor är bärare av rättigheter. Vi vill stärka individerna. Man ska bli lite arg, få mod och samtidigt känna att man har hela FN på sin sida, säger Kerstin Selén för ASP Bladet.

Kerstin arbetar för Sensus studieförbund, och har under lång tid jobbat med rättighetsfrågor, i detta har hon specifikt fokuserat på folkbildning. I fallet med den nya skriften Din rätt har hon ”pedagogiserat” det material som hon och Madelene har skapat.

– Madelene och jag har kompisskrivit materialet, hon har fackkunskaperna kring mänskliga rättigheter och jag är folkbildare, och har strukturerat det hela. Vi har jobbat jättetight ihop, berättar Kerstin.

Inom ramen för det nationella psykiatrinätverket NSPH hittar vi Madelene Persson. Hon jobbar även som projektledare för en antidiskrimineringssatsning i Hjärnkoll.

Madelene ser Din rätt som en del av en större materialsamling för att stärka människor med psykisk ohälsa, som tidigare har skapats inom ramen för NSPH och Hjärnkoll. Rättighetsperspektivet som just denna skrift utgår ifrån, är en av flera utgångspunkter som man har valt att jobba med.

– Det är ett ganska grundläggande material, utgångspunkten har varit att personerna som läser det kan lära sig om alla diskrimeringsgrunder. Exempelvis kan du ju både vara kvinna och ha psykisk ohälsa, berättar Madelene. Få anmäler

Någonting som både Madelene Persson samt Kerstin Selén återkommer till är att det sker få anmälningar av diskriminering från personer som har psykisk ohälsa. Detta ger möjligtvis en missvisande bild om man väljer att studera anmälningsstatistiken, för att jämföra olika diskrimeringsgrunder mot varandra. Psykiskt funktionshindrade som möter diskriminering flyger så att säga under samhällets radar.

– Det här materialet har kommit till utifrån att det är så få som anmäler diskriminering utifrån psykisk funktionsnedsättning, det är många fler som anmäler utifrån kön eller etnicitet. Vi vill sprida kunskap och stärka människor så att de kan kräva sin rätt, så att man inte är en individ utelämnad på nåder till ett hjälpande samhälle, säger Kerstin.
– Det finns normer som gör att det finns en ovana att relatera diskrimineringslagstiftning till psykisk ohälsa, hävdar Madelene.

I skrivande ögonblick pågår redan studiecirklar för fullt, kring det nyligen utgivna materialet, inom ramen för studieförbundens verksamheter. Ännu har Kerstin inte fått någon respons på vad man tycker om den, av cirkelledare eller cirkeldeltagare, men den kommer nog snart in, tror hon.

Och arbetet slutar inte där. I Sensus fall kommer de att samarbeta med självskadeföreningen SHEDO framigenom. För Madelene och NSPH fortsätter arbetet mot diskriminering i andra former.

Målet har i detta samarbete varit att få ut grundläggande kunskaper till berörda parter. Men också att skapa grogrund för människor att kanalisera sitt engagemang.

– Vi vill få människor att gå med i föreningar, för att driva dessa frågor inom respektive förening. För lagen skyddar dig bara som individ, men det är viktigt att lyfta frågor om strukturerna, avslutar Madelene.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Kid Overgaard

Beställ Din rätt
Boken går att beställa i tryckt form, kontakta NSPH via mejl: info@nsph.se eller ring NSPH-kansliet 08-120 488 40, växel 08-120 488 00.
Pris: 50 kronor. Kostnad för porto/frakt tillkommer.

KFO coachar kooperativen

Hans Erik Stierna från KFO föreläste om arbetsgivaransvar för ett gäng glada kooperatörer en solig aprildag. På plats fanns bland annat Solakoop, GrönFramtid och andra sociala arbetskooperativ.

Detta skedde via en av föreningen Värmlandskooperativens utbildningsdagar. För det tjugotal som fanns på plats informerade Stierna bland annat kring hur lagarna ser ut. Hur arbetsgivaransvar fungerar i praktiken samt hur myndigheter, fackföreningar och arbetsgivarorganisationen samspelar med varandra.

– Jag har hållit mig till att beskriva arbetsgivaransvaret, både ett rent arbetsmässigt perspektiv samt ett kollektivavtalsmässigt perspektiv, berättar Stierna.

Sociala arbetskooperativ och närbesläktade företagsformer är ett område som i delar av Sverige växer så det knakar. Upplever Stierna att detta kan innebära svårigheter, med så många nyknoppade företag, som ibland inte vet in eller ut kring hur alla regelverk fungerar?

– Jag upplever snarare att det än mer entusiasmerande, det innebär också att avtalsområdet som sådant ökar i betydelse. Detta betyder att vi från vår sida måste fundera kring hur vi kommer att organisera detta i framtiden, säger Stierna.

Industrin styr avtalslängden
Och snart är det dags för nytt avtal för arbetskooperativen, vilket träffas mellan huvudparterna Kommunal och KFO; vilka äger rollerna som fackförening respektive arbetsgivarorganisation. Detta avtal kommer att gälla för alla sociala arbetskooperativ som är medlemmar i KFO, och reglerar bland annat lönenivåer och semesterregler.

– Avtalsperiodens längd kan vi nog utgå från kommer att bli treårigt, eftersom industrins avtal ligger på tre år. Sedan ska vi nog se vad som finns för eventuella förbättringar i nuvarande kollektivavtal och förändringsutrymme, det nuvarande avtalet är ett ganska ungt avtal, berättar Stierna.

Avslutningsvis då? Vad tycker han att det ger att föreläsa så här, kring lagar och regler för medlemmar i sociala arbetskooperativ. För detta är varken första eller sista gången KFO arbetar för att bilda företagare på detta sätt.

– Framförallt handlar det om att få en blick för hur de sociala arbetskooperativen ser på sin verksamhet och ser på kollektivavtalet, så att jag får nödvändig input från verkligheten, vilket sedan är min uppgift att förvalta under avtalsförhandlingen, avslutar Stierna.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Per Rhönnstad