Etikettarkiv: folkrace

Folkrace – en billig motorsport

Folkrace

Folkrace kom till Sverige på 80-talet från vårt grannland Finland. Jämfört med andra motorsporter som Rally och Rally-Cross är Folkrace billigare. Folkrace är en variant av Rally-Cross. Man kör vanliga bilar som annars skulle ha hamnat på skroten. Jimmy Thuresson, som själv tävlat i Folkrace, berättar här om sportens olika beståndsdelar.

Jag körde Folkrace i två år. Min första tävling var på Kalvholmen i Karlstad, då i en Volvo 242 och jag var jättenervös. Benen bara skakade innan starten, men jag kom iväg och jag hann köra nästan ett helt varv innan jag åkte upp på en gräsvall, rullade runt och hamnade på taket. De allra sista tävlingarna körde jag i en Saab 99, och tävlade för klubben Molkom MK. Den sista körde jag i Fredriksberg när jag tävlade i Dala cup. Mina främsta meriter är att jag har varit tvåa och trea i klubbmästerskapet.

Folkrace är en underbar motorsport som jag gärna vill återkomma till i framtiden. Det är en publikvänlig sport, det händer något hela tiden. Man får många vänner. Folkrace är öppen för alla och man blir som en enda stor familj.

De största tävlingarna i Sverige
På mitten av 80-talet började man med att köra två testtävlingar i Folkrace. Man ville se hur många som blev intresserade. Sporten blev snabbt populär och den har idag växt till femhundra tävlingar om året. Antalet licensierade förare inom Folkrace ökar dessutom stadigt.

De största tävlingarna i Sverige är Motala-festivalen, Semester-racet i Vimmerby och Räkracet utanför Göteborg. I Värmland är motorfestivalen i Karlstad, kvälls-racet i Filipstad och NGK-masters i Karlstad de största. Folkrace körs oftast på sommaren under semestern, men det finns även några tävlingar under vintern. NGK- master är en tävling där våra stora motorsportstjärnor tävlar i lånade bilar mot folkraceförare.

566Bakom kulisserna
Förbereda sig kan man även göra hemma, när man skruvar på bilar, lagar plåtskador, svetsar igen hål som tillkommit eller om något har lossnat.

När man kommit fram lastar man av bilen från släpet och ställer sig på en ledig plats. Man lägger ut en presenning som ska skydda marken från olja och bensin från tävlingsbilen, tömmer bilen på reservdelar och ställer sin servicebil eller buss bredvid.

När man har lagt in väskan med skyddsutrustning och vagnbok i tävlingsbilen går man till sekretariatet och betalar startavgiften. Där får man ett brev som innehåller bilens startnummer och en startlista. När nummerlapparna är ditsatta på bilen åker man ner till besiktningen. På besiktningen lämnar man fram sin vagnbok som de tittar i och eventuellt skriver i om det är något man måste fixa innan nästa tävling. De kollar så att all säkerhetsutrustning är med och att bågen, stolen och bälten sitter fast ordentligt och är godkända. I vagnboken står bilens registreringsnummer. Bilens loggbok bevisar att bilen är typ-besiktad för folkrace. Innan start gör man tummen upp för funktionären för att visa att allt är okej och väntar på att det gröna ljuset ska tändas. Vid grönt ljus är det bara att sticka iväg så fort som möjligt och att bli först.

2342343En tävlingsdag i folkrace
En halvtimme innan tävlingsstart har man alltid ett förarmöte där arrangören ropar upp alla anmälda namn. Mötet är obligatoriskt, de går också igenom hur tävlingen kommer att fungera så att alla har förstått.

Det är oftast täta race och mycket som händer, plåt mot plåt på ett så schysst sätt som möjligt. I första kurvan kan det till och med bli masskrascher, med två eller flera bilar inblandade. Man startar med minst sex bilar i bredd, på en kort eller lång startplatta i asfalt, som sedan övergår till i huvudsak grus. Själva banan är cirka 800 meter lång och är uppbyggd så att man inte kommer upp i högre hastigheter än 80 km/h. Banorna är kurviga och tekniska, och kan vara så leriga så att du knappt kan se föraren framför dig, men även vara så torra att det dammar så det ryker.

Grundomgångarna körs i tre heat och tre varv. Där ska man samla på sig så många poäng som möjligt för att kvalificera sig till finalerna. Vinner man ett heat så får man sju poäng, tvåan får fem och så går det ner till den som blir sist som får noll poäng. Antal finaler beror på hur många tävlande det är, det finns A, B till C-final. De sex som har kört in mest poäng kör i A-finalen och de som körde in lite mindre men var nära kör B eller C-finalen. Finalerna kör man i fem varv. Antalet poäng man kört in kan man se på en resultatlista som sätts upp på en anslagstavla. Där ser man om man tagit sig till final eller inte. Den som vinner A-finalen vinner hela tävlingen. Runt banan finns det säkerhetspersonal vid ett antal stationer som har brandsläckare och olika flaggor.

Licens och tävlingsklasser
Det finns tre olika licensklasser: junior, damsenior och senior. Som junior är man mellan femton till arton år och tjejerna kör tillsammans med killarna. När man fyllt arton kör killarna med seniorerna och tjejerna med damseniorerna. Innan man börjar tävla som junior så måste man köra minst en debutanttävling. Det innebär att man kör gratis och att man lär sig att hantera bilen, för som junior har man inte något körkort. Man kör utom tävlan. Både nya juniorer och seniorer kör som debutanter, men var för sig.

För att få börja köra måste man gå en förarutbildning som Svenska bilsportförbundet arrangerar en gång om året, med hjälp av folkraceklubbarna. Utbildningen är tre timmar lång, där de nya juniorerna och seniorerna får lära sig alla regler, och vad alla de olika flaggorna betyder. Till skillnad från seniorerna så måste juniorerna göra ett uppkörningstest som innehåller olika övningar, för att visa att de kan hantera bilen. Klarar man det så får man hämta ut sin licens från Bilsportsförbundet under förutsättning att du tillhör en motorklubb. Man får betala för att få ut licensen och kostnaden varierar beroende på licens. Sedan är det bara att börja tävla!

7654Från Volvo till Volkswagen
De vanligaste bilmärkena som används är: Volvo, Saab, Toyota och Volkswagen. När reservdelar till de vanligaste tävlings-bilmärkena börjar ta slut så börjar man använda nya märken. Bilen köps från en skrot eller privat för att sedan byggas om med skyddsbur, stol och bälte som skyddar dig vid eventuella krascher. Utrustningen måste vara godkänd för folkrace. När man bygger en bil från grunden, så måste den besiktas av någon som är utbildad besiktningsman för folkrace.

Många som börjar med sporten tar senare klivet till andra motorsporter, som Rally eller Rally-Cross, mm. För er som inte har sett någon folkracetävling så rekommenderar jag att åka och titta. Ta chansen att få se vår nästa stjärna inom motorsporten!

Text: Jimmy Thuresson
Foto: Privat

Livet är en puck rätt i krysset

22342342342423ASP Bladet har träffat en kille som trots svårigheter lever livet. Ishockey är en stor del av hans liv.

Christoffer är 26 år och bor i Grums. Han har ett sällsynt genetiskt syndrom, Williams syndrom, som bara 5-10 personer om året föds med i Sverige. Karaktäristiskt för diagnosen är vissa utseendemässiga drag och en intellektuell funktionsnedsättning. Andra symtom är fysiska avvikelser, problem med benstomme samt lindrig utvecklingsstörning.

Människor med detta syndrom är också särpräglat empatiska, har hög psykosocial förmåga och uppfattas ofta som mycket kärleksfulla av sin omgivning.

Det var ett TV-inslag i TV4 28 februari som väckte ASP Bladets intresse. I reportaget fick man se hur Christoffer Skåån spelade med Karlstad Hockey i en match mot Sunne. Christoffer fick vara med som alla andra, en i gänget trots sitt handikapp. Han gjorde till och med ett mål. På bilderna från TV kunde man se hur laget firade tillsammans med Christoffer.

Anita, Christoffers mamma, berättar att Christoffers kontaktperson är involverad i Karlstad Hockey. Under flera år har Christoffer funnits med runt laget, ibland är han med i båset, ibland är han ombytt och är med och tränar på isen. Den 27 februari fick Christoffer till och med vara med och spela i en riktig seriematch.

Gjorde mål
ASP Bladet frågar Christoffer om hur han tyckte att matchen gick?
– Den gick åt helvete men jag lurade backen och sen så sprätte jag upp den i krysset. Jo, så var det, säger Christoffer stolt.

Han var inte nöjd med lagets insats, men man kan se att han är stolt över ögonblicket tillsammans med laget. Det här är ett minne Christoffer kommer att ha resten av sitt liv.

Vad är det som gör att du tycker just ishockey är kul?
– Det är att umgås med grabbarna och det är kul att vara på isen. Sedan får man skjuta och smälla på. Vi har jäkligt roligt ihop innan matcherna. Då tar jag och grabbarna en öl eller två ihop, säger Christoffer och skrattar. Det är en sanning med modifikation enligt mamma Anita. Christoffers sanning är inte alltid som andras sanningar.

En viktig person i samband med hockeyn och Christoffer är Kjell Lorén. Loréns filosofi är att alla ska vara med. Detta tänkande genomsyrar Karlstad Hockey. Tack vare detta synsätt har Christoffer funnits med i klubben i många års tid.

Intrycket av Christoffer är att han är en skön kille, ibland säger han de mest oväntade saker. Runt Christoffer blir det lätt till skratt, både från honom själv och från hans familj. Under hela intervjun så sitter hela familjen med i köket och det märks att alla bryr sig om Christoffer. Han verkar ha stor uppbackning från hela familjen, hockeylaget och sina kompisar.

Vad hade du gjort om du inte spelade hockey?
– Då hade jag kört folkrace. Det är en sport för mig, svarar han snabbt och skrattar.

Har du körkort?
– Nej, det har jag inte men jag kan köra som en idiot ändå, ‘plattan i mattan’.

Man kan inte annat än gilla hela familjen. Det är mycket givande och tagande och det är en skön stämning. Alla behandlar Christoffer som vem som helst, trots hans handikapp. Christoffer är för hockeylaget, och för många andra, en stor glädjespridare.

Text och foto: Christer Adrian