Ingen förlust att #delapådet

Länsstyrelserna runt om i Sverige vill uppmärksamma delad ledighet för föräldrar. Myten att gå miste om pengar om man delar på föräldraförsäkringen lever till viss del kvar. Män tar fortfarande ut färre föräldradagar än kvinnor. I Värmland tog kvinnorna ut 74 procent av alla föräldradagar under 2015, medan männen tog ut 26 procent.

För att skapa mer jämställdhet mellan män och kvinnor gällande föräldraledighet startas därför en kampanj. Den kommer att handla om normer som påverkar hur det är att vara förälder och om ledighet. Länsstyrelsen Värmland hoppas på att sprida kunskap om föräldraledighet och att skapa diskussion om normer som påverkar hur det är att vara förälder. Med hjälp av ökad kunskap hoppas de kunna skapa insikt i hur jämställdhet ser ut i Värmland.

Man kommer bland annat att kunna se kampanjen i form av affischer men även på internet. På http://www.delapådet.se, står det bland annat om myter och fakta samt en del tips. På sociala medier kommer man kunna se den i form av en hashtag: #delapådet.

”Ska du redan börja jobba? Är det verkligen bra för barnet?… fick ingen pappa någonsin höra” är ett exempel på en text som sprids genom kampanjen. Med kampanjen hoppas Länsstyrelserna att man som förälder ska tänka till lite över det gemensamma ansvaret.

Kampanjen utgår från den nationella jämställdhetspolitiken och dess delmål, ”en jämn fördelning av det obetalda hem-och omsorgsarbetet”. För Länsstyrelsen Värmland blir den ett steg i riktningen mot delmålet och även mot visionen Ett jämställt Värmland.

Text: Matilda Eriksson

Den nya tidens mobbning

Nätmobbning är allt mer vanligt förekommande. Nästan varje dag uppmärksammas genom nyheter det utbredda näthatet. Organisationen Friends har frågat 1070 stycken unga i åldrarna 10-16 år om deras nätvanor. Resultatet visar att det är tjejer som tillbringar den mesta tiden framför datorn. Användandet av verktyg som Facebook, Instagram och Twitter blir allt större och populärare.

Metro skriver den 18 mars i år om en sextonårig tjej som blivit mobbad och kränkt hela sin skoltid. Mobbarna påpekade att hon borde banta, sluta med musiken samt att hon inte borde leva. Den 28 juni 2013 skrev Metro ytterligare en artikel om två flickor från Göteborg, för att de kränkt flera personer via Instagram. Flickorna fick betala ett skadestånd på 570 000 kronor till 38 målsägande.

Nätmobbningsforsking
Linda Beckman på Karlstads Universitet har i en avhandling studerat både nätmobbare och de som nätmobbas. Linda har kommit fram till att i traditionell mobbing, som att fysiskt eller verbalt kränka andra människor på skolgården, är pojkar överrepresenterade. Men trenden har vänt, nu är det flickorna som står för den största delen av mobbningen genom Facebook, Twitter med mer. Killarna ägnar sig i huvudsak åt tv-spel och filmklipp, medan flickorna lägger ut bilder på sig själva, bloggar i större utsträckning och blir därmed lättare kritiskt granskade, kränkta och mobbade.

Linda menar att mobbning är ett mångfacetterat fenomen som behöver förstås och angripas från flera olika perspektiv.

– Forskning har visat att det faktiskt går att minska mobbning på skolor. Det är dock viktigt att relationer och värdegrund är ett ständigt prioriterat ämne och att vi aldrig tolererar mobbning eller kränkningar i någon form, poängterar hon.

Föräldrar till hjälp
Elza Dunkels, som jobbar på Friends, ger följande råd till alla föräldrar: Var uppmärksamma på era barn och deras nätvanor, prata mycket, lägg dig i var de surfar runt. Ser du förändringar hos dina ungdomar? Ta kontakt med skolan, där finns proffsen! Som förälder kan man jobba i samverkan med skola och kompisar för att minska möjligheterna till mobbning. Det är i regel på skolorna där mobbning startar.

Förebygg mobbningen
Forskning pågår hela tiden hur man ska förebygga och främja skolmiljön. Det sker mätningar i grundskolan av elevernas hälsorelaterade vanor och stress, detta ger möjlighet att följa eventuella förändringar i skolmiljön och elevernas psykiska hälsa. Samarbete sker med lärare, skolsköterskor, kuratorer och föräldrar. Skolorna får sedan ta del av resultaten av forskningen för att använda som verktyg i projektarbetet i hälsofrämjandet.

”Att inte säga i från eller acceptera näthat är inte okej om man är utsatt eller upptäcker att någon i ens närhet är det. Om du ser hör eller märker att något inte står rätt till i din omgivning så är det din skyldighet som medmänniska att rycka in för att hjälpa. Näthat är inte coolt eller ens fräckt”, skriver överlevnadsguiden.se

Text: Lotta Tammi
Illustration: Janni Littorin

Hit kan du vända dig om du eller någon du känner är mobbad:
BRIS: (Barnens Rätt i Samhället) www.bris.se
Rädda Barnen: www.rb.se
Unga Örnar: www.ungornar.se
Ung SIOS: www.ungsios.org

Mindre stress för lesbiska föräldrar

Barnmorskan och doktor Catrine Borneskog vid Uppsala universitet presenterade en avhandling i mitten av december. Där redovisar hon resultat från 165 lesbiska par och 151 heterosexuella par. Resultatet visar att de lesbiska paren både är min­dre stressade och mer nöjda.

Lisa Ljuslin och Jennie Stålfors fick en son för en tid sedan. För P3 Nyheter på Sveriges Radio berättar de, att de tror att IVF-behandlingen är mer påfrestande för heteroföräldrar.
– Vi visste ju om att vi inte kunde få barn på vanligt sätt. He­teropar måste ju försöka själva först. Det känns säkert som ett nederlag varje månad tjejen får sin mens och inget barn växer i magen, säger de till P3 Nyheter.

– Det går att se på de långa och stora mätningarna att lesbiska par har ett bättre resultat jämfört med heterosexuella par, berättar Catrine Borneskog, också hon för P3 Nyheter.
I sin avhandling har hon tittat närmare på symptomen, ångest och depression. De har även mätt stressen hos föräldrarna och resultatet visar alltså att de lesbiska paren är mer tillfreds med sin situation.

– Det är givetvis spekulationer, men jag tror att de tänker igenom hela familjebilden på ett annat sätt, fortsätter hon. Det ökar möjligheten till i att lugn och ro skapar rutiner som gör att de är mer förberedda att bli föräldrar, avslutar hon för Sveriges Radio.

Text: Liselotte Frejdig
Illustration: Robert Halvarsson