Etikettarkiv: Föreläsning

När Olle blir underkänd

Barnen är det viktigaste vi har. Detta är en sanning som upprepas ofta. Att därför försöka förstå varför det kan gå så snett för vissa, under tiden som andra vandrar genom livet utan större blessyrer är därför intressant, inte minst för den sociala forskningen.

Bo Vinnerljung är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet och föreläste för Region Värmland om sambandet mellan skolprestationer och barns långsiktiga utveckling. Med sin skånska dialekt och ett avslappnat sätt åskådliggjorde han kunskapsläget pedagogiskt för åhörarna, som befann sig där inom ramen för Nya perspektiv.

Som bakgrund finns registerstudier till underlag, en databas som innehåller svenska medborgare födda mellan 1972 till 1981. Dessa är 930 000 personer sett till antalet, bland dem har 7000 barn vuxit upp i samhällets vård och 9000 barn levt i familjer med socialbidrag under tre års tid i sträck.

– I min forskning har jag arbetat mycket med utsatta barn och har försökt att förstå deras utvecklingsvägar, berättar Bo.

Två utsatta grupper

Fokus har hamnat på två specifika grupper. Dels barn som har vuxit upp i samhällets vård samt de barn som har levt i familjer som har haft socialbidrag under minst tre år i sträck. Dessa har man konstaterat tillhör högriskgrupper för bland annat psykisk ohälsa. Med andra ord, de mår sämre än genomsnittet.

Gemensamt verkar också vara att man får sämre betyg än andra. Betyg i sig kan förstås bero på en hel del orsaker. Vi har bland annat olika kognitiva förutsättningar, koncentrationsförmåga och arbetsminne, vilket speglas i betygen. Ofta tänker vi oss också att elever som mår dåligt eller har det taskigt hemma får sämre betyg, men det är inte allt.

– Nyligen kom det en mycket gedigen kunskapsöversikt från Svenska vetenskapsakademin, som konstaterade att orsaksvägen även är den omvända. Skolmisslyckanden orsakar beteendeproblem, det orsakar också dålig psykisk hälsa, berättar Bo.

Det finns en högst mänsklig faktor bakom denna orsakssamverkan. Tänk dig själv, berättar Bo, att du sitter där och försöker allt du kan – men trots detta aldrig löser de där mattetalen du har framför dig. Hur känner du dig till sist, när ditt allra bästa inte är gott nog?

– Jag sitter där dag efter dag, många timmar om dagen. Om alla andra fixar detta och jag sitter där dum som ett spån, kanske jag vill göra något annat för att få uppmärksamhet, illustrerar Vinnerljung problemet.

Betygen centrala

Innan de studier som Bo Vinnerljung har varit med och tagit fram tog sin början, visste man redan vikten av att klara av skolgången hyggligt var extra viktigt för de som har det kämpigt hemma. Det kan betraktas som kungsvägen ut ur utsatthet och in i någon sorts normalitet.

Det man dock inte visste var att betygen i grundskolan är en förutsägande faktor bakom utvecklingen hos alla barn. Med sitt powerpointdiagram visar Bo upp hur de med låga betyg begick självmordsförsök flera hundra procent mer än de med höga betyg. Skillnaden är så stor att det bara finns ett ord som lämpligtvis kan användas om den, den är extrem.

Även grov kriminalitet och narkotikamissbruk hann avhandlas, som alla visar samma häpnadsväckande förhållande. Och detta förhåller sig liknande, alldeles oberoende huruvida barnen har föräldrar som ekonomiskt sett har det bra ställt, eller mindre bra.

– Barn från arbetarhem som har hyggliga betyg har ingen större risk att hamna i allvarlig kriminalitet än pojkar ifrån fina hem med hyggliga betyg, summerar Bo Vinnerljung en del av sitt resonemang.

Bo ville dessutom göra tydligt att skillnaderna inte handlar om någon ”statistisk gymnastik”, där små skillnader blåses upp bortom rim och reson. Samtidigt finns orsaker för hopp, för om en stor del av problemet syns redan i skolan, är ju lösningen också den delvis skolrelaterad:

”Vill man förbättra socialt utsatta barns dystra framtidsutsikter – måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan”, var orden projektorn visade upp för publiken.

Om detta blir vägledande tänk i landets skolor samt hos de politiker som lägger an de ekonomiska ramverken, kan den som vill se till kronor och ören i slutändan antagligen räkna hem betydande minskning av utgifter sett till både missbruk och kriminalitet. Då kanske heller det inte behöver bli någon katastrof om eleven ”Olle” skulle till att kugga i matte.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Robert Olsson

Tvångstankar – en livslång kamp

Nyligen hade Svenska OCD-förbundet Ananke ett möte i Karlstad där man informerade om tvångstankar och problemen kring dem. Man räknar med att ungefär två procent av Sveriges befolkning har OCD (tvångstankar), vilket innebär att 180 000 personer lider av dessa besvär. Med anhöriga till dem så räknar man med att 720 000 människor har nära kontakt med personer med OCD.

Från förbundet i Stockholm kom Kerstin Evensson och Olle Åsard och från Karlstad  psykolog Rahel Rosowski. 1989 startades föreningen Ananke och har nu ungefär 2000 medlemmar, berättade Kerstin Evensson.

Man måste ha OCD-besvär en timme per dag för att få diagnosen. Kerstin berättade bland annat att kostnaderna för rengöringsmedel för en person med renlighetsmani kan uppgå till 2800 kronor per vecka.

Olle Åsard är en duktig föreläsare med lång erfarenhet. Han berättade om de tvångshandlingar och kontrollbehov som han lider av. Det kan ta många år innan man får hjälp, sa han.

Ett av de problem han hade var att han plockade upp saker från trottoaren. Exempelvis tog han upp cigarettfimpar, använda tuggummin – och löv.

Dessa stoppade han i sina fickor och tog med hem.

En del av hans kontrolleringstvång yttrar sig på följande sätt: Bland annat tänder han ljuset två gånger; när han läser tidningen räknar han ”ett-två” när han ska vända blad; när han räknar så gör han det i hela tal för att de går att dela på; att promenera förbi en människa på stan gjorde han alltid på vänster sida. När personen promenerade nära en vägg uppstod problem.

En psykolog som Olle besökte föreslog att han under en dag skulle anteckna alla de tvångshandlingar han utförde. Han hade med sig tolv A4-sidor tillbaka. Enligt en teori han har är orsakerna bakom tvångshandlingar biologiska. En person som lever i Brasilien kan ha samma problem som en människa i Sverige. Nu har han fem procent kvar av sitt tvång.

Psykolog Rahel Rosowski berättade om KBT-behandling (kognitiv beteende terapi).

Bakom terapiformen finns idén att tankar påverkar vårt beteende. Hon berättade att metoden är vetenskapligt beprövad. Terapin är ett nära samarbete mellan patient och terapeut, där patienten får hemuppgifter att utföra.

Behandlingen går ut på att man ska utsättas för det man tycker är otrevligt, och sedan inte utföra sina tvångshandlingar.
Under behandlingen träffar man sin terapeut cirka 15-20 gånger.

Åtta av tio personer blir bättre eller helt bra av KBT. Man har en viss disposition från födseln för att utveckla OCD, och sedan kan det läras in. Har man inte dispositionen från födseln så kan man inte utveckla ett tvångssyndrom senare i livet, sade Rahel.

Text: Olle Stagnér

17th European Social Services Conference Prague, 22-24 Juni 2009

inger unt ingerI juni deltog vi, Inger Granhagen och Inger Olsson i en konferens i Prag om kvalitet i socialtjänsten i Europa. Det var European Social Network som var arrangörer. Vårt bidrag var en work-shop ”Human Technology – a new world of possibilities in supportning a normal lifstyele for people with invisible disabilities”.

I den stora kongresshallen hölls större seminarier, plenar-sessioner, där vi som åhörare kunde lyssna på föreläsningar och samtal om olika sätt att mäta kvalitet inom socialtjänsten. Under invigningsseminariet talade vår folkhälsominister Maria Larsson om olika sociala frågor som kommer att lyftas fram i EU under Sveriges ordförandetid. Inom EU rör det sig framförallt om satsningar mot fattigdom och social utslagning.

I Sverige är fokus lagt på nationella riktlinjer, öppna jämförelser och fritt vårdval Allt som presenterades tolkades till engelska, tjeckiska, spanska, franska, italienska och tyska. Den största möjligheten till erfarenhetsutbyte för konferens-deltagarna fanns i de 28 work-shops som genomfördes.

Vi deltog till exempel i en tjeckisk där man presenterade processen med att arbeta fram kvalitetssystem för tjänster till personer med olika funktionsnedsättningar. Vi genomförde vår work-shop på onsdag morgon den 24 juni. Det var en mycket noggrann planering vi hade fått göra innan vi blev ”godkända”. Dels hade vi fått lämna in ett mycket detaljerat tidsschema i förväg, dels skickat alla PowerPoint-bilder i förväg. Allt för att vår tolk skulle ha möjlighet att förbereda sig. Vår Mediagrupp på ASP/ANA har gjort en film åt oss som visade hjälpmedel. Den engelska texten till filmen fick också skickas i förväg för att tolken skulle kunna förbereda sig.

Vi genomförde presentationen på engelska och den tolkades till tjeckiska. Spontana kommentarer efter presentationen av filmen och hjälpmedlen var: ”Det här kunde jag också behöva”, ”Fler grupper skulle kunna använda de här”, ”Mycket intressant”, ”Mycket väl genomfört”

kongressKonferensen hölls i en enormt stor kongress-byggnad i Prag. Totalt deltog 27 länder och vi var ungefär 400 deltagare. I entréhallen, där vi minglade med andra deltagare, bland annat från Sverige och Danmark, fanns även utställningar att titta på.

Totalt deltog ett 30-tal personer. De kom från t ex Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Belgien, Storbritannien och Irland. Det fanns också några deltagare från Sverige med. Dessutom deltog ordförande i European Social Network – Lars Göran Jansson.

I de efterföljande diskussionerna blev det mycket tydligt vilka stora skillnader det är i levnadsförhållandena för personer med psykisk funktionsnedsättning, dels mellan medlemsländerna i EU, dels mellan EU och de länder som ännu inte är medlemmar. På många ställen finns det fort-farande mentalsjukhus och vi fick många frågor om hur vi ger stöd så att man kan bo själv i egen lägenhet. I fler länder är man beroende av välgörenhet för att få möjlighet att kunna delta i någon form av daglig aktivitet eftersom det inte finns någon social service. Vi framförde våra synpunkter på vikten av brukarinflytande, att man som brukare ska ha möjlighet att påverka det stöd man får, att det finns möjlighet till ett gott vardagsliv med sysselsättning och meningsfull fritid.

Vi hoppas att vi planterade några bra idéer i Europa från vår verksamhet.

Text & Foto: Inger Granhagen, Inger Olsson



Utvärdering av IFA´s Föreläsningsserie

cecilia-webASP Bladet har mött upp med Cecilia Cekestrand för att med sina egna ord, utvärdera publiksuccén ”IFA´s föreläsningsserie” som hon anordnade under hösten 2008/våren 09

Anledningen till att jag drog igång den här föreläsnings-serien är att jag dels har ett personligt intresse och har läst ganska mycket om det här under åren. Jag märkte att ju mer jag lärde mig desto lättare blev mitt arbete och desto bättre blev det för de klienter jag mötte. En av anledningar var därför att utbilda personalen genom tips och råd och sedan var det för att påvisa för chefer och nämnd att det här existerar. Det har varit personer från olika förvaltningar, olika ställen i kommunen, arbetsförmedlingen och även klienter. Förhoppningen är att de sprider kunskapen och budskapet vidare till sina chefer och sin omgivning.

Det är första gången jag gör en sådan här stor sak och jag hade inte direkt några speciella förväntningar men det jag snabbt märkte var att det tar så otroligt mycket tid, tid som inte alltid syns.  Föreläsare skall planeras och bokas, lokal skall ordnas, tekniken skall fungera, det skall finnas fika på plats och efteråt är det faktureringsarbete som kommer till.Trots det har det varit hur roligt som helst för jag har träffat fantastiska människor och det är helt underbart.

Ungefär 120-170 personer har kommit vid varje tillfälle och då har ca. 80 st. varit samma varje gång medan resterande varit från olika ställen vid varje tillfälle. Lite beroende på vad föreläsningen handlat om har jag bjudit in lite olika människor. Många hörde av sig till första gången då de läste om det i tidningen, jag blev helt nedringd både av privatpersoner, sjukhus och alla möjliga ställen som dels ville gå dit som personal och dels ville ha privat hjälp.

Totalt sett har ungefär 750 personer lyssnat på de totalt fem föreläsningstillfällena och responsen jag fått från människor som varit där har varit positiv. Eftersom kunskapsnivån hos alla människor gällande det här ligger väldigt olika så var jag lite nervös för hur det skulle tas emot. Den enda negativa kritik jag fått är att en del personer kan tycka att det är jobbigt att sitta och lyssna på t.ex. en professor, men det är som sagt en väldigt liten del, till 99 % har det varit positiv kritik vilket är jättekul! Jag har även hört via chefer att personalen uppskattat serien och det känns mycket bra.

Bäst med den här föreläsningsserien är nog att jag har fått lära känna de olika föreläsarna och jag har mailat en hel del med dem under tiden efteråt. Eftersom jag tycker att det är väldigt kul med sådana här utbildningar och föreläsningar så kommer vi säkert att stöta på varandra även på andra ställen. Det är otroligt intressanta människor som jag haft möjlighet att samtala med innan föreläsningarna eller över en lunch efteråt, de har ett oerhört stort engagemang. Föreläsarna har varit bra på olika sätt, de som har levnadshistorier att delge berör ju väldigt mycket och de som arbetar med de här frågorna ger ytterligare dimension till det hela.

Jag blir så trött på att höra att vi inte har råd att skicka personer på utredningar för de pengarna det kostar är ingenting jämfört med vad en person som inte får hjälp kan komma att kosta samhället. Den erfarenhet jag har av personer som fått hjälp är att det då går väldigt bra för dem. Nu hoppas jag att någon tar över efter mig och gör något mer av det här. Jag hoppas man tar till sig tänket, att det pratas mer om de här problemen och att det förankras mer ute i verksamheten. Tips och idéer om vad som mer kan göras mottages med stor tacksamhet!

Text: Kajsa Jansson

Relaterade reportage angående föreläsnings-serien

ADHD

Hur kan man underlätta arbetslivet för personer med NPF?

IFA’s föreläsningsserie om NPF – Steve Eriksson

Attention Värmland