Etikettarkiv: Förening i fokus

Förening i Fokus: Socialpsykiatriskt Forum

Under 2010 har vi en artikelserie här i ASP bladet som vi kallar ”Förening i fokus”. Här tittar vi närmare på olika föreningar, organisationer och nätverk, både stora som små, med den gemensamma nämnaren att man på olika sätt verkar för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa. Denna gång är föreningen ”Socialpsykiatriskt Forum” i fokus

 

Vad var bakgrunden och hur kom föreningen till? -”Ett tidigt minne som finns dokumenterat från år1992 är ett samtal en försommarkväll, i den finlandssvenska skärgården, om ett behov av en mötesplats för socialpsykiatrisk arbete och forskning”, så skriver Margareta Axelsson-Östman i ”Information inför bildandet av socialpsykiatriskt forum”. Ett socialpsykiatriskt forum skulle kunna stimulera samhällsutvecklingen till att ge de psykiskt sjuka ett bra liv: och genom förebyggande insatser medverka till att så få som möjligt drabbas av svår psykisk sjukdom.

En nationell konferens under rubriken: ”Samling för socialpsykiatri” i november 1992 blev startskottet; kraftfulla röster betonade vikten av ett tvärvetenskapligt forum och förslagen på innehåll var många; här ett axplock:

  • Belysa social etiologi som orsak till sjukdom
  • Verka för samarbete över organisationsgränser och för tvärvetenskaplighet
  • Bevaka de psykiskt långtidssjukas rättigheter inklusive möjligheter till behandling i en föränderlig vårdstruktur med marknadsinslag
  • Granska välfärdsutbudet ur den psykiskt sjukes perspektiv och verka för ett ökat inflytande för vårdtagarna
  • Stödja socialpsykiatriska synsätt i vårdutbildningar och socialpsykiatrisk forskning

Vilket syfte har föreningen idag? Vi vill vara en mötesplats där patienter/ brukare, närstående, professionella och andra intresserade kan utbyta kunskaper och erfarenheter kring socialpsykiatriska frågeställningar. Sådana möten kan stimulera deltagarna att utveckla, sprida och tillämpa socialpsykiatriska synsätt i praktiskt arbete.

Vilka vänder ni er till? Till alla personer och verksamheter som stöder föreningens syften och ändamål. Det unika i föreningen är att den inte är yrkes- eller verksamhetsspecifik; alla med intresse för socialpsykiatriska frågor är välkomna.
Hur är ni organiserade? En nationell styrelse med representanter från olika delar av landet, från olika yrken och verksamheter leder arbetet. Den består av 13 personer; en representant ska finnas från  en brukarorganisation respektive en anhörigorganisation. I år finns dessutom följande yrkesgrupper representerade; mentalskötare, sjuksköterskor, läkare, socionomer, psykolog och en antropolog. Geografisk representation är Skåne, Blekinge, Västra Götaland, Värmland, Jämtland, Örebro och Stockholm.

Styrelsen sammanträder ca 5-7 ggr/år och en del av det löpande arbetet sker i mindre grupper, s k ämnesgrupper där fördjupat arbete fokuseras. Under en arbetshelg varje år fördjupas planeringar. Telefonmöten fungerar som förberedelse till styrelsemöten. Hemsidesansvarig anställd har en viktig roll som nyhetsbevakare och samordnare.

Vilken verksamhet har ni?

  • Hemsidan socialpsykiatrisktforum.se är ett prioriterat område som erbjuder fortlöpande uppdatering av färsk information som berör socialpsykiatriska frågeställningar.
  • Ett nyhetsbrev kommer ut regelbundet och krönikor varvas med olika artiklar.
  • Deltar i utvecklingsarbete, kan vara remissinstans.
  • Exempelvis har indikatorsarbetet  på Socialstyrelsen kring psykosociala insatser för personer ur målgruppen bevakats och kommenterats.
  • Genomför seminarier och konferenser, senast konferenserna ”Med barnets ögon” i Göteborg och  ”Tillställning om inställning”  i Stockholm och Göteborg. Planering pågår nu  för  årskonferensen  i Örebro 24 och 25 mars 2011. Betoningen ligger på ungdomars eget perspektiv på stöd och vårdstruktur. Socialpsykiatri i primärvården kommer likaså att vara ett tema under en av dagarna.
  • Väljer pristagare till God socialpsykiatri årligen. Förra årets pristagare blev Ritva Gough för sina insatser som forsknings- och utvecklingsledare vid Fokus i Kalmar: -”I sitt arbete lyfter hon fram brukarens delaktighet och röst i såväl den skrivna utredningen som i det praktiska arbetet”, står det som en del av motiveringen.
  • Delar ut hedersmedlemskap. Ett första hedersmedlemskap  förärades Filipe Costa psykiater och chef för psykiatrin södra Stockholm 2010, för ett  konsekvent socialpsykiatriskt arbete under decennier.
  • Initierar och genomför olika typer av nätverksträffar. Ett doktorandnätverk har stimulerats och fungerar och nu planeras ett nätverk för de s k BISAM, brukarinflytande-samordnare som är en satsning på samordning för att öka inflytandet för personer med psykiska funktionshinder.
  • Förvaltar Olle Lönnerbergs minnesfond som gör det möjligt för personer med egen erfarenhet av psykiska funktionshinder att delta på föreningens arrangemang utan kostnad.

En stor del av arbetet sker i ämnesgrupper

  • Socialpsykiatri i primärvården
  • Barn/ungdom och familj
  • Redaxarbete med bl a hemsida
  • Hjälpmedelsfrågor
  • Attityder och stigmatisering
  • Internationellt arbete
  • Samverkansfrågor

Arbetet bedrivs av styrelsens ledamöter och med hjälp  av en hemsidesansvarig anställd. Föreningen Steg för Steg sköter olika administrativa uppgifter.

Något mer ni vill lyfta fram? Socialpsykiatrin är en konsekvens av vår människosyn, den är ett sätt att tänka kring vårt relationsarbete och kring hur vi organiserar våra insatser.
Förändringar i våra liv sker både inifrån och ut och utifrån och in. Det är något mycket speciellt att arbeta tillsammans med andra kring angelägna frågor och att få uppleva att förändring är möjlig. Vår vision är att samhället utformas så att uppkomsten av psykisk ohälsa begränsas och att funktionshinder till följd av sådan ohälsa minimeras och att diskrimineringen av funktionshindrade ska upphöra.

Samhällets insatser ska vara lättillgängliga och utformade med förståelse för den enskildes villkor, så att alla får möjlighet till återhämtning och kan leva sitt liv utifrån sina egna behov och önskemål.

Text: Karl-Peter Johansson

Föreningen Sandbäcken

Under detta år har vi en artikelserie som vi kallar ”Förening i fokus”. Här tittar vi närmare på olika föreningar, organisationer och nätverk, både stora som små, med den gemensamma nämnaren att man på olika sätt verkar för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa. Denna gång är Föreningen Sandbäcken i fokus.

Några lärare och elever från EBL-Skolan visade glatt upp sig för vår fotograf.

Bakgrund och tillkomst
Föreningen Sandbäckens bakgrund har tre faser kan man säga. Första fasen bestod av den tid då FPS (Föreningen för Psykiatriskt Samarbete) tog initiativet att bilda aktivitetshuset Sandbäcken. Den andra fasen bestod av tiden då aktivitetshuset drevs av Föreningen Sandbäcken, och den tredje pågående fasen består av föreningens främsta uppgift i att driva EBL-skolan.

Syftet
Övergripande mål för föreningen är att genom olika aktiviteter verka för att människor med psykisk funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa ges möjligheter till god livskvalitet och tilltro till de egna resurserna. Man vill också verka för ökad förståelse och kunskap hos allmänheten.

Organisation och målgrupp
Föreningen är organiserad på traditionellt sätt med en föreningsstyrelse och man har regelbundna medlemsmöten med olika teman. Föreningen Sandbäckens ordförande för i år heter AnnCharlott Eskel. Målgruppen är unga vuxna, men man har ingen fast åldersgräns.

Verksamheten
En viktig hörnpelare för föreningens verksamhet är EBL-skolan. Förkortningen EBL står för ”Ett Bättre Liv” och skolans koncept är hämtat från Danmark. Syftet med skolan är att ge en anpassad utbildning till personer med psykisk ohälsa, där den enskildes förutsättningar och behov är utgångspunkten. Skolan fokuserar på att träna kognitiva, sociala och hälsobefrämjande färdigheter så att deltagarna bättre kan ta vara på sig själva, få ett sundare liv och en ökad självtillit.

För driften av skolverksamheten har föreningen personal anställd och undervisningen sker i små grupper med fyra till åtta deltagare. Kursernas längd varierar från 8-20 veckor. Kursverksamhet kan också ske på andra orter om så önskas. Genom åren har EBL-skolan även haft verksamhet i Kil, Filipstad, Munkfors, Kristinehamn, Charlottenberg och Forshaga samt Grums.

Medlemskap
Föreningen Sandbäcken är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Medlemskap är individuellt eller kollektivt.

Det finns tre sorters medlemskap:
Enskild medlem
Organisation
Deltagande elev i EBL-skolans verksamhet

– Vi ser gärna fler nya medlemmar i Föreningen Sandbäcken, som kan bidra med nya fräscha idéer och på så sätt utveckla verksamheten, säger AnnCharlott Eskel.

Text: Karl-Peter Johansson Foto: Per Rhönnstad

Kyrkan på stan – socialt fältarbete på kristen grund

Vanligtvis har vi i denna artikelserie satt fokus på föreningar och nätverk som på olika sätt vänder sig till personer med erfarenhet av psykisk ohälsa. Denna gång är vårt fokus lite annorlunda. Vi har valt att lyfta fram nätverket Kyrkan på Stan.

Nätverket Kyrkan på Stan är inte en förening i traditionell mening, utan är ett ekumeniskt nätverk mellan de kristna kyrkorna i Karlstad. Medlemmarna utgörs av de samverkande församlingarna med Karlstads Baptistförsamling som bas. De som engagerar sig aktivt i Kyrkan på Stans arbete är enskilda församlingsmedlemmar från de olika kyrkorna i nätverket. Att engagera sig aktivt sker antingen genom att följa med ut på stan eller genom att vara förebedjare.

Att vara förebedjare innebär att be för nätverkets verksamhet och för de personer som man möter under en kväll med Kyrkan på Stan.

Idén
Tanken är att gemensamt gå ut från kyrkan och möta sina medmänniskor ute på stan. Möta deras behov av att få samtala och att någon lyssnar till deras frågor. Även om många är berusade då nätverket är ute, så är ändå behovet stort att få dela med sig av sina funderingar.

Man kan säga att det sociala fältarbetet består i att sprida medmänsklig värme och att erbjuda någon som lyssnar. Man skulle kunna kalla det för själavård där det goda aktiva lyssnandet är huvudingrediensen.

Hur en kväll går till
Det är oftast fredagskvällar som man går ut. Ungefär halv tio på kvällen samlas man i Baptistkyrkan för praktiska förberedelser och bön inför kvällen. När klockan har slagit elva går kvällens grupp ut och placerar sig vid Stora Torget i Karlstad. Med sig har de kaffe/te och kakor, ibland pannkakor. Sedan följer själva fältarbetet med fika och samtal. Framåt tvåtiden på natten avslutar man och beger sig tillbaka till Baptistkyrkan. Gruppen summerar kvällen tillsammans och ber för kvällen som gått. En person i kvällens grupp utses, som författar ett ”bönebrev” med förbönsämnen utifrån den gångna kvällen. Brevet förmedlas sedan till förebedjarna.

Text: Karl-Peter Johansson Foto: Robert Olsson

RUS – Riksförbundet Ungdom för Social hälsa

Under detta år, 2010, har vi en artikelserie här i ASP bladet som vi kallar ”Förening i fokus”. Här tittar vi närmare på olika föreningar, organisationer och nätverk, både stora som små, med den gemensamma nämnaren att man på olika sätt verkar för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa. Denna gång är RUS i fokus.

RUS – ett ungdomsförbund
RUS, RSMH:s ungdomsförbund, organiserar på öppen föreningsdemokratisk grund unga med egen erfarenhet av social och psykisk ohälsa; ytterst de med diagnostiserade psykiska funktionsnedsättningar. Vi är i dagsläget den enda större ”horisontella” organisationen som bedriver föreningsarbete med och för vår grupp utan att exkludera någon pga. individuell diagnos. Våra idag drygt 600 medlemmar är mellan 15 och 35 år; från och med 1 januari 2011 sänker vi – i enlighet med beslut vid vår medlemskongress 2009 – maxåldern för medlemskap till 30 år.

Kamratstöd och intressepolitik
I ett kort perspektiv vill vi verka kamratstödjande och genom föreningslivet aktivt motverka individuella ungas väg mot utanförskap och ett liv – i stort som smått – kringskuret av en accelererande social och psykisk ohälsa förstärkt av omgivningens fördomar.

I ett längre perspektiv vill vi – likt handikapprörelsens övriga ungdomsorganisationer – ta till vara våra medlemmars egna erfarenheter och perspektiv och med dem som grund genom informations- och opinionsarbete bidra till nödvändiga samhällsförbättringar.

RUS arbetar därför mycket med bemötande och är aktiva på ett antal olika arenor för att motverka de fördomar som finns i samhället om psykisk ohälsa.

Vi engagerar oss även i andra frågor som rör studier, boende, vård och arbete m.m. där vi vill motverka utanförskapet och öka möjligheterna till återhämtning för den som drabbas av social eller psykisk ohälsa.

Vi kämpar för att unga människor som mår psykiskt dåligt – genom hjälp i ett tidigt skede och under tillräckligt lång tid – ska få möjlighet till personlig utveckling och ett gott liv på sina egna villkor. Respekten för deras egen upplevelse och dessa unga inte ”objektifieras” i ”professionell” metodik utan tillerkänns verkligt inflytande i beslut och insatser som berör dem är en kärnfråga för RUS.

I ovanstående framträder och illustreras tydligt de två grenarna i vår verksamhet; kamratstöd och intressepolitik.

För den medlem som inte känner sig sedd eller delaktig i de insatser och processer som snurrar med en utsatt ung människa som nav ska det finnas andra unga, med egen erfarenhet, inom räckhåll att prata med och få stöd av. Ett kamratstöd som inte bara främjar förståelse och mående utan även stödjer en i en process där man inte initialt orkat hävda sina rättigheter eller tydliggöra relevanta förhållanden för t.ex. socialtjänsten eller myndighetsutövare inom LSS.

Inom intressepolitiken, i kontakter med beslutsfattare och myndigheter likväl som andra, vill vi tydligt framhäva att de utsatta unga inom vår grupp ofta är de mest insatta i sin ”problematik” och att det i slutänden är de som ska leva med konsekvenserna av beslut och insatser och därför måste få reellt inflytande i utformningen av dessa. Vi vill här komma bort från formalism och läpparnas bekännelser och lyfta bilden av individuella unga som konkreta parter att i praktisk verklighet ge möjlighet till inflytande över sin egen situation. Detta även under vård av tvångsnatur och lagenliga frihetsinskränkningar.

RUS – ett stöd i det offentliga
Vi stödjer därför de unga som öppet och offentligt orkar berätta om sin upplevelse av att drabbas av en psykisk funktionsnedsättning och hur de uppfattat reaktion och interaktion från vården, familj, myndigheter och omgivning i övrigt.

Det är därför med stolthet vi noterar att det är en av våra förtroendevalda i Stockholm som med namn och bild vågade framträda i Handisams kampanj 2009-2011 mot stigma och fördomar det s.k. Attityd-uppdraget; www.attityduppdraget.se (numera Hjärnkoll). Vår förhoppning är att detta och andra tillfällen då våra medlemmar i mer offentliga sammanhang orkar framträda ska bidra till ökad tolerans, förståelse och lyhördhet likväl som ett bättre bemötande för unga patienter/klienter från myndigheter, vård och omsorg.

Vi delar gärna med oss av de erfarenheter och kunskaper våra medlemmar som kollektiv bär med sig och är öppna för samarbete med andra seriösa aktörer som också brinner för ”våra” frågor.

Text: Karl Peter Johansson