Etikettarkiv: författare

En timme med Gert Ohlsson

DSC_0016ASP Bladets reporter var på föredrag med Gert Ohlsson, psykoterapeut och författare. Föredraget handlade om att ”leva livet hela livet”.

Han gästade Anhörigcentrum, en gråmulen dag i februari. Det hade kommit ett femtiotal åhörare, den största delen av publiken var äldre, de hade kommit för att ta del av vad Gert hade att säga.

– Jag var med om en olycka och fick en whiplash-skada, hela min kropp blev sned av värk, jag kunde inte använda min vänsterhand och därmed var jag tvungen att sluta spela nyckelharpa. Till slut hittade jag en bra sjukgymnast som hjälpte mig tillbaka till livet, det tog cirka tio år för mig. I dag kan jag spela på mitt instrument, berättar Gert för den lyssnande skaran.

Efter den inledande presentationen, tog han fram nyckelharpan för att spela en trudelutt, det blev mycket uppskattat av publiken, som for ut i en rungande applåd.

Gert manar till eftertanke
– Var rädd om livet, lev det nu. I stället för att hela tiden känna efter var du har ont, känn efter var du inte har ont, du har alltid någon del av kroppen du kan röra, har du inte den ena armen, så kanske du kan använda den andra armen i stället, säger Gert.

Han pratar vidare hur man kan tänka, han tar ett exempel: när två människor möts på gatan och hälsar på varandra, så blir det en form av tävlan, över vem som har mest och längst ont. Så här kan det låta: ”Hej, hur är det med dig? Svar: det är inte så bra, jag har ont i benet, det är svårt och jobbigt att vara ute och gå. Hur är det själv? Andra personen replikerar: ja, tänk förra månaden” … och så vidare.

Gert uppmanar oss – fokusera på de bra sakerna istället.

Han berättar om en man som blev 107 år gammal. Denne hade bestämt sig för att uppnå en hög ålder, han var aktiv ända fram till sin död. Bland annat var han ledare för unga musiker på Iggesund, ungdomarna ville ha en yngre ledare men han vägrade, han ville vara kvar. Han hade även en livskamrat, hon var hälften så gammal som honom. Att vara aktiv bidrar kanske till ett längre liv, Iallafall hjälper det till att bidra till ett mycket roligare liv.

Släng sorgerna
När man lyssnar på Gerts goda råd, önskar man att det fanns möjligheter till att öppna soptunnelocket och bara skyffla ner all värk, sorger och allt lidande som finns. Men man kan även komma långt med att tänka positivt istället. Att ändra inställning bara lite, kan göra mycket för chansen till ett bättre liv. Tänk på allt som är kul, i stället för att tänka på det som är tråkigt eller det som gör ont.

Gert varvar med historier
Gert är inte bara allvarlig, utan även rätt skojfrisk. Han varvar sin berättelse med roliga historier – bland annat om mannen som ska in på operation. Läkaren säger till Karl, efter operationen går du ett varv runt salen, sedan går du ett varv runt sjukhuset, varav Karl frågar, får jag åtminstone ligga ner under själva operationen. Denna berättelse lockade åhörarna till skratt.

En trudelutt
Som en del av ett avslut på föredraget, tar han upp sin nyckelharpa ännu en gång. De fina tonerna letar sig ut från instrumentet och svävar ute i rummet, fortsätter in i våra öron som len sammet. Han berättade att nyckelharpan har sin uppkomst i Uppland, det är ett mycket gammalt instrument, som förekommer i kyrkomålningar redan på 1460- talet. Gert köpte sin nyckelharpa redan 1968, på grund av kärleken till musiken, han ville lära sig att spela detta instrument.

– Folk visste inte hur det skulle låta, så jag kunde spela lite som jag vill, de tyckte det lät bra ändå, skrattar Gert.

Efter föredraget väntade kaffe med dopp, det verkade vara efterlängtat, de flesta av åhörarna ställde sig i kön som ringlar sig lång fram till köket. Efter kaffet, samlades åhörarna i små öar, för eftersnack – kanske för att begrunda det Gert berättat för publiken.

Text och foto: Lotta Tammi

Tema Familjen: När familjeförhållandena ändras

Föredrag 013I höstas höll Edna Alsterlund, journalist och författare, ett föredrag på bibliotekshuset i Karlstad. Det handlade om att vara anhörig till någon som drabbas av alzheimer. Ednas sambo var boxaren Ingmar Johansson, som insjuknade i just denna sjukdom.

Efter presentationen av sig själv, berättar Edna lite fakta om sjukdomen alzheimer för åhörarna. Det är cirka 180,000 personer som har en demenssjukdom i Sverige. Bland dessa har ungefär hälften av dem utvecklat alzheimer. Det är en sjukdom som skiftar från person till person, beroende på vilken del av hjärnan som har drabbats. Efter hand som sjukdomen framskrider, förändras personligheten.

På grund av att befolkningen uppnår en högre ålder, ökar också demenssjukdomarna. 10,000 av de drabbade är fortfarande i arbetsför ålder, alltså under sextiofem år.

Alzheimer går inte att bota, sjukdomsförloppet varierar beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Det pågår forskning hela tiden, där Sverige är ett av de ledande länderna.

Det finns bromsmedicin, den stoppar dock inte sjukdomsförloppet, men fördröjer dess framfart. Den innehåller acetylkolinesterashämmare, som visat sig vara bra för minnet enligt Carina Wattmo, som är biostatistiker och sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus. Carina har undersökt utvecklingen hos ett stort antal alzheimerpatienter, som redan efter sex månader fick positiva resultat på tankeförmåga, skriver Vetenskap & Hälsa.

Edna berättar
Under sitt föredrag talar Edna om sitt liv med Ingemar. Ett liv som innehöll många roliga händelser, men fick ett tragiskt slut. Hon berättar för en lyssnande publik, om det spännande och fantastiska liv hon fick med världsmästaren.

De träffades inledningsvis när Edna skulle göra ett reportage i USA. På den tiden jobbade hon för modetidningen Se. Tidigare hade några kollegor till henne varit över Atlanten för att intervjua Ingmar, de bad henne att ta med sig deras material, till Ingemar. Hon begav sig till hans hem, för att lämna över materialet. Där, på Ingemars motell i Florida, sa det bara klick, när de sågs för första gången. Med stolthet i rösten frågar hon om någon kommer ihåg året 1959, den 26 juni. Den natten Ingemar blev världsmästare och slog en hel värld med häpnad. Han fick många utmärkelse efter det.

Han blev Sportsman of the year. Han fick Hickok Belt Award, (ett bälte med ett spänne som är gjord av ett halvt kilo guld, med infattningar av olika ädelstenar).

I januari 1998 fastställdes det, vilken sort demenssjukdom han hade. Diagnosen löd frontallobsdemens, det är en sjukdom som drabbar främre delen av hjärnan, det vill säga pannloben och främre tinningloben.

Anhörigvårdare
Närstående blir anhörigvårdare, när sjukdomen framskridit, den sjuke blir mer och mer förvirrad och personförändringarna är oftast påtagliga. Personen själv är inte medveten om detta, omgivningen märker av sjukdomen genom att personen upprepar sina frågor gång på gång, för att sedan inte komma ihåg svaren eller tappa bort saker.

Hygienen blir svårare att vidhålla. Den demenssjuke ändrar hela sitt beteende till oigenkännlighet, kan bli ilsken eller maniskt börja samla på prylar. De kan visa stor oro över hur familjen mår och fråga flertalet gånger om ekonomin eller tala om försvunnen tid.

Den sjuke bör inte lämnas ensam, denne kanske har svårt att hitta hem, om han går ut på egen hand. Den demente behöver hjälp med det mesta, för att vardagen ska fungera. Som vårdare blir man lätt isolerad från livet, man blir ett med den sjuke.

Den 30 januari 2009 tog boxaren Ingmars liv slut.

Text & foto: Lotta Tammi

Hur man ser symtomen

  • Det märks om man får
    Problem med minnet, sämre tidsuppfattning, svårt att följa med i sociala sammanhang eller förstå det man läser i tidningen eller att hitta rätt ord.
  • Behandling
    När man fått diagnosen alzheimer finns det bara bromsmedicin som lindrar symtomen, man måste tänka på att läkemedlet inte utgör något botemedel. Det stoppar alltså inte sjukdomen.
  • När bör man söka vård?
    När man märker att minnet sviker, när det blir svårare att komma ihåg saker, eller någon i omgivningen kanske reagerar på att personligheten har förändrats på personen i fråga.
  • Vad händer i kroppen
    Vi har olika områden i hjärnan som har olika uppgifter. Tinningloben styr minnet och hjässloben tar även hand om all information vi får från våra sinnen. Pannloben har vi för att koncentrationsförmåga, omdöme och att talet ska fungera bra. Nackloben styr alla våra synintryck. När man får alzheimer skrumpnar nervcellerna i ett eller flera hjärnområden.

Uppgifter är hämtade från Vårdguiden.

En skapande virvelvind

Konstnärer som målare, författare och musiker använder sin kreativitet som arbetsredskap. Deras kreativitet är det som driver dem. Den föder nya tankar, ger nya perspektiv, ett tänkande utanför ramarna som testar sig själv och sin omvärld. Vissa tillstånd av psykisk ohälsa, depression eller mani, kan för en del personer vara en kreativ källa att hämta ur.

 

En kreativ person, kreerar, skapar eller frambringar saker, ibland på nya och oväntade vägar.  Ibland krävs det att man tänker lite längre för att finna nya vägar eller lösningar på problem. Detta är inte något exklusivt för psykiskt sjuka människor med konstnärliga anlag. Alla är kreativa på sitt sätt.  Det verkar ändå vara så att människor med psykisk sjukdom har förmåga att ibland associera och tänka ett steg längre. Hur kan det komma sig?

En person som har en psykos kan oftast inte få något vettigt ur den. Strukturerna och referensramarna försvinner när hallucinationer och vanföreställningar tar överhanden.
– Psykiskt sjuka personer som är inne i en psykos saknar oftast förmågan att göra något kreativt, kan man läsa på forskning.se.

Det finns dock de som kan under tider när de mår bättre utnyttja psykosen, depressionen eller manin till kreativa lösningar. I efterhand kan man bearbeta och rent utav att skapa något bra och nyskapande.

Vikten av disciplin Disciplin och kreativitet kan tyckas vara svårförenliga, men det behövs ett viss mått av fokus för att kanalisera det kreativa utloppet. I vissa fall kan ett överflöde av kreativa utbrott vara bra för stunden. Detta kan ju visa sig vara det som man behöver just det tillfället. Men för att få en röd tråd i det man gör krävs disciplin. Det låter tråkigt men att bemästra kreativiteten är nödvändigt om man ska få något varaktigt ut av den.

Om detta ska fungera kan det behövas någon i omgivningen som hjälper till. I en grupp människor finns det kanske en överkreativ individ som har grandiosa planer och idéer.  Han eller hon får ibland ordentliga utbrott av kreativ energi. Energi som på rätt sätt kan leda till något spännande och oväntat.  Men ibland är det vulkanbrott som otyglade rinner ut i sanden och när lavan har torkat är det inte lika roligt längre.

De stora idéerna kan efter ett tag kännas obegripliga och ibland pinsamma för alla inblandade. För att det inte ska spåra ut helt behövs någon som hjälper denna överkreativa människa tillbaka på jorden igen, någon som på ett bra sätt reglera det kreativa överskottet till något koncist och fattbart. Det behövs referensramar helt enkelt, en fattlig värld att placera idéerna i.

Författaren och föreläsaren Nina Jansdotter skriver följande på sin hemsida om kreativitet och disciplin:

– I vissa fall kan det handla om regelbundenhet och disciplin som kan i vissa fall vara rätt inrutad och tråkig, säger hon. Det är ingen dans på rosor att skriva böcker, hävdar Nina Jansdotter.
Hjärnforskaren och konsertpianisten Fredrik Ullén, som är hjärnforskare på Karolinskas institutet, menar även han att det krävs disciplin för att vara kreativ.
– Jag tror en av hemligheterna med kreativitet är just att kunna växla mellan idéskapande och disciplin, säger Ullén i en intervju i Dagens Nyheter, och menar vidare att vara kreativ kräver att man hantera sina idéer på ett förnuftigt sätt.
– Är man psykotisk kan man inte arbeta över huvud taget, säger Fredrik Ullén

 

Biologiska svarKarolinska institutet i Solna har man studerat skillnader i kreativiteten hos en grupp normlafriska människor. Det man har tittat på är ett område i hjärnan som heter Thalamus som upptar en stor del av mellanhjärnan. Studien visade att de som var kreativa hade en lägre densitet av D2-receptorer, vilket kan medföra ett större informationsflöde och en ökande förmåga att associera fritt mellan olika saker. Det saknades ett filter som tar bort överflödig information. För den som vill läsa vidare om detta finns det en intervju som ASP bladet gjorde med Fredrik Ullén, verksam på Karolinska institutet.

Forskningen Ullén bedriver är intressant och viktig för förståelsen av psykiska sjukdomar som schizofreni och bipiolär sjukdom. Det är betydelsefullt för samhället att fördomar som göder felaktiga förklaringar upphör. Att negligera den biologiska aspekten är förödande som bara medför förvirring och minskad insikt. Vi måste se människokroppen som en helhet inte disparata delar. Ett benbrott ska ses lika allvarligt som en depression. Ben behöver gips likaväl som en psykisk sjukdom är i behov av exempel medicin eller psykologiskt stöd. Psykiska sjukdomar som sjukdomar i övrigt kan läka om man ger dem tid.

Alla är kreativa Man hör ibland personer säga att de inte är i kreativa. De menar oftast att de inte kan måla, sjunga, skriva eller liknande aktiviteter. Vi tenderar att förminska oss själva när vi pratar om kreativitet när resonemanget låses fast vid bara konstnärliga yrken. Alla kan inte bli en ny Michelangelo, Beethoven, Rembrandt eller Lennon. Men vi kan hitta en plats i tillvaron där vi kommer till vår rätt.

Det vi kan göra är att använda vår kreativitet, för alla är kreativa, med de egenskaper vi har. Man kan lika gärna vara en kreativ rörmokare eller sekretare som en kreativ författare. Det kreativa ligger mer underförstått i det första än i det andra exemplet där det är mer påtagligt. Likaväl handlar det om kreativa lösningar som kräver att man höjer blicken, ett tänkande utanför ramarna för att hitta lösningar på ett problem.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Per Rhönnstad

Relaterad läsning: www.kreativitet.biz