Etikettarkiv: Försäkringskassan

Ändrade regler för underhållsstöd

underhåll

Från och med den första april 2016 gäller nya regler kring underhållsstöd till barn med ensamstående föräldrar. ASP Bladet har tagit del av lagändringarna och synpunkter från bland andra Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun.

När ett barn efter en separation bor endast hos en av föräldrarna (boförälder), ska den andra föräldern betala underhållsbidrag tills dess att barnet fyllt 18 år, eller längst till och med 21 år på grund av skolgång. Hur mycket den ena föräldern ska betala till boföräldern är något de själva kan räkna ut och komma överens om. Minimibeloppet är 1573 kr/månad, en summa som är fastställt i socialförsäkringslagen.

Föräldrarna kan sköta detta helt utan inblandning om reglerna följs och båda parter är nöjda. Om den underhållsskyldige föräldern inte har ekonomiska förutsättningar att betala hela eller delar av underhållsbidraget, så ersätter Försäkringskassan, efter godkänd ansökan, med underhållsstöd eller utfyllnadsstöd upp till minimibeloppet till boföräldern.

Ökat ansvar till föräldrar
I höstas överlämnade regeringen en proposition till riksdagen gällande förändringar kring underhållsbidrag och underhållsstöd. Propositionens huvudsakliga innehåll var att ändra reglerna kring underhållsstöd, och att ge Försäkringskassan och kommuner ett utökat uppdrag med att hjälpa föräldrar att komma överens genom samtal och webbaserade verktyg.

Syftet med de ändrade reglerna är att spara pengar för administration kring underhållsstöd/utfyllnadsstöd samt inte minst förtydliga att det är föräldrarna som är försörjningsansvariga för sina barn och inte staten.

En månad
Innan lagändringen den första april i år kunde boföräldern, utan att först ha försökt komma överens med den underhållsskyldiga föräldern, direkt ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan. De nya reglerna innebär att boföräldern inte kan ansöka om underhållsstöd förrän det gått en månad efter separationen. Staten avser med denna förändring att ge föräldrarna ökade förutsättningar för att tillsammans lösa sitt eller sina barns försörjning. Om den underhållsskyldige och boföräldern efter en månad inte kommit överens, kan boföräldern ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan, som sedan kräver in pengar från den underhållsskyldige föräldern.

Hela ansvaret efter sex månader
De nya reglerna innebär även att om den underhållsskyldige, under sex månader skött återbetalningarna på underhållsstöd till Försäkringskassan, så upphör rätten till stödet och föräldrarna får hela ansvaret att sköta pengatransaktionerna utan Försäkringskassan som mellanhand.

Undantaget är boföräldrar och barn som har skyddad identitet eller lever med en tydlig hotbild. Med denna förändring sparas många miljoner kronor för administrativt arbete inom statlig verksamhet. Om betalningarna inte sköts efter sex månader kan boföräldern göra en ny ansökan, men får då betala en expeditionsavgift för den nya ansökan, förutsatt att den beviljas.

Trampa inte på ensamma mammor
Linn Hjort, Jurist och klimataktivist,  skriver ledaren i tidningen Dagens ETC varannan tisdag, och i hennes artikel ”Trampa inte ensamma mammor på tårna” ger hon sin syn på de förändrade reglerna;

– Allting framstår som så väldigt enkelt och siffrigt när man läser regeringens förslag och uttalanden. Som om det bara handlade om betalningsförmåga.

En skilsmässa är sällan enkel och inblandade parter kan ofta ha skilda åsikter både gällande pengar och praktiska detaljer.

Linn Hjort menar att många ensamstående föräldrar med låg inkomst nu lever i rädsla för att deras ekonomi kommer att krascha efter dessa sex månader.

– Underhållsstödet kan utgöra skillnaden mellan att kunna betala hyran och inte, kunna handla käk eller inte. Skapa ett system som uppmuntrar frivilliga överenskommelser men som aldrig riskerar att sätta ensamstående låginkomsttagare och deras ungar i skiten.

Remissvar från Karlstad Kommun
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad kommun har lämnat ett remissvar på förslagen som trädde i kraft den första april i år.

Förvaltningen var i huvudsak positiv till lagförändringarna, de tycker att det är bra med ett tydliggörande att det är föräldrarna som är primärt ansvariga för sitt eller sina barns försörjning. De ansåg också att de nya reglerna skulle bidra till att barn i större utsträckning får det underhåll de är berättigade till.

Drabbar barnen
Förvaltningen ansåg att sex månader är för kort tid innan underhållsstödet dras in. Socialtjänstens erfarenhet är att konflikter brukar bestå längre tid än sex månader, och att det ur ett barnperspektiv är viktigt att inte skapa nya konfliktområden mellan föräldrarna.

Förvaltningen ansåg inte heller att det finns någon rimlig anledning till en expeditionsavgift vid en nyansökan om underhållsstöd. De menade att i gruppen med ensamstående föräldrar finns en stor andel låginkomsttagare som saknar ekonomiska marginaler. Linn Hjort uttrycker i sin ledare att underhållsstödet kan utgöra skillnaden mellan att kunna betala hyran eller inte.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad kommun ser också detta som en risk och att det i förlängningen drabbar barnen. Hur det blir kan ingen veta förrän tidigast i höst då det har gått sex månader efter lagändringarna.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek

Föräldratrubbel på Försäkringskassan

111111Anmälda brott mot Försäkringskassan ökade med 71 procent 2015 jämfört med året innan. En del kan bero på slarv, men en tredjedel av alla ärenden ses ändå som försök till bedrägeri.

– Myndigheten har blivit bättre på att avslöja fusk, säger enhetschef Thomas Falk till Sveriges Radio Ekot.

En stor del av fusket anses bestå i att personer felaktigt ansöker om tillfällig föräldrapenning, för vård av barn. 14,8 miljoner kronor krävdes tillbaka av Försäkringskassan på grund av felaktiga utbetalningar av tillfällig föräldrapenning 2015, jämfört mot 7,5 miljoner året innan.

Text: Robin Malmqvist

Omdiskuterad bortre gräns tas bort

1111Från och med 1 februari finns det inte längre någon bortre gräns i sjukförsäkringen. Samtidigt fasas också det arbetsmarknadspolitiska programmet ”arbetslivsintroduktion” ut, uppger Försäkringskassan på sin hemsida.

Tidigare kunde man, med vissa undantag, vara sjukskriven i högst två och ett halvt år. Efter det fick de som utförsäkrats gå en arbetslivsintroduktion i Arbetsförmedlingens regi under tre månader.

Nu tar man alltså bort den bortre tidsgränsen för sjukförsäkringen, vilket innebär att man kan ha sjukpenning under obegränsad tid, så länge arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom, skriver Försäkringskassan på sin hemsida.

– Jag är glad att vi idag sätter stopp för utförsäkringspolitiken. Den har inte gett människor bättre förutsättningar att bli friska och komma tillbaka till arbete – tvärtom, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i en kommentar på regeringens hemsida.

Moderaternas Elisabeth Svantesson är dock inte nöjd.
– Jag ser att det finns en risk att man lämnar människor för länge i sjukförsäkringen och att de inte får det stöd och den hjälp de behöver när man tar bort gränsen, säger hon i en riksdagsdebatt om sjukförsäkringen.

Frågan har varit mycket omdiskuterad, men i december förra året röstade en majoritet av riksdagens ledamöter igenom regeringens förslag.

Text: Therese Nilsson

Försäkringskassan vill göra vardagen enklare

234Sedan början av 2015 kan personer med funktionsnedsättning som har flera olika ersättningar från Försäkringskassan, få en kontaktperson som samordnar kontakterna inom myndigheten. Detta är ett av flera löften som Försäkringskassan aviserat för att effektivisera sitt arbete och förenkla vardagen för de som kommer i kontakt med myndigheten.

Christina Schöön är regionalt samverkansansvarig inom funktionsnedsättningsområdet på försäkringskassan. Hon berättar för ASP Bladet att mottagandet har varit positivt från både personer som tilldelats en samordnande kontaktperson och från handläggarna själva. Hon berättar vidare att informationen om tjänsten finns på försäkringskassans hemsida, men att det främst är handläggarna som själva informerar personer som kan komma ifråga.

– Det är dock färre än vi trodde som efterfrågar tjänsten, men det tror jag beror på att alla inte riktigt känner till det än, det kanske inte har fått genomslag fullt ut, säger Christina.
Hon förklarar att andra åtgärder som ska förenkla kontakterna med försäkringskassan exempelvis är förkortade handläggningstider. Detta gäller främst personer med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång och de som söker vårdbidrag eller handikappersättning. Man vill också förenkla kommunikationen genom utökad digital kontakt med Försäkringskassan.

– Det handlar exempelvis om att kunna få besked från oss via sms. Många av våra kunder öppnar inte brev från Försäkringskassan och är kanske inte så bekväma med att svara i telefon när ett okänt nummer ringer, säger Christina.

Hon berättar också att myndigheten jobbar med att bygga ut tjänsterna på Mina sidor, en serviceplattform som återfinns på deras hemsida.

Försäkringskassans utvecklingsarbete, En enklare vardag, består sammanlagt av sex löften med syfte att underlätta kontakter med myndigheten och bidra till ett ökat deltagande i arbetslivet och samhället i stort för personer med funktionsnedsättning.

Text: Therese Nilsson
Foto: Stefan Ek

Tryggare vardag för 145 000 svenskar

Försäkringskassan berättar i ett pressmeddelande att de tagit fram nya arbetssätt för sin kontakt med funktionsnedsatta och deras anhöriga.

Myndigheten presenterar sex löften om en förenklad och tryggare vardag, för de 145 000 svenskar med funktionsnedsättning som får ersättning från Försäkringskassan.

Försäkringskassans arbetssätt ska anpassas efter den enskildes behov, för att kunna erbjuda enklare, tryggare och mer personliga möten.

Löftena, som tillkommit efter att man frågat berörda parter om vilka behov som finns, ska börja infrias under 2015. De nya arbetssätten testades under förra året i fyra av landets orter.

Text: Peter Sundström

  • Försäkringskassans sex löften är:
    1. En kontaktperson hos Försäkringskassan för alla ärenden
    2. Stöd till föräldrar med barn som är svårt sjuka eller har en funktionsnedsättning
    3. Förenklade och samordnade uppföljningar
    4. Kortare väntetider på beslut
    5. En egen plan för framtiden för elever som går på gymnasiet och har aktivitetsersättning för förlängd skolgång
    6. Enklare digital kontakt med Försäkringskassan

Ett samspel för bättre rehabilitering

iheMeta Fredriksson Monfelt är förbundschef för Samordningsförbundet Samspelet. Bakom namnet finns en sjudande verksamhet för människor som behöver samordnad rehabilitering.

Vi möts vid det karakteristiska ”gula huset”, i stadsdelen Viken, centralt beläget vid Stadsträdgården. Huset, där mycket verksamhet för Samspelet i Karlstad sker, smälter in i höstårstiden. Löven utanför är spräckligt gula, röda och bruna.

Meta har tidigare jobbat som narkossköterska. Ett ansvarsfullt yrke som hon jobbade med i cirka två decennier. Eftersom hon sökte mer dialog kom hon att känna ett behov av att sadla om.

– Jag blev ganska trött på mig själv. Kulturen var sådan att jag talade om för patienten när de hade ont, berättade för dem när de behövde insulin eller inte, jag kände att det var ett väldigt diktatoriskt förhållningssätt.

Istället sökte hon sig nya vägar. Den drivkraften landade henne i en processledartjänst för hälsofrämjande sjukhus i Kristinehamn, Filipstad och Storfors, det som på ”landstingska” kallas för östra distriktet. Ett uppdrag som både täckte in personal och patienter. Och just personalens rehabilitering blev särskilt viktig i jobbet.

Från detta arbete, var steget kort till att hon via en utbildning inom arbetsrehabilitering, kom att söka en tjänst inom det då nyskapade Samordningsförbundet. En tjänst hon också fick. Nu har hon jobbat sex års tid med organisationen. Hon drar sig till minnes varför hon en gång började:

– Det kändes väldigt spännande och utmanande. Jag kände att det här fanns väldigt mycket utvecklingspotential. Att vi skulle kunna forma det här tillsammans.

Flera organisationer
Vi drar en linje genom arbetsprocessen. Samordningsförbundets styrelse består av människor från flera offentliga parter. Landsting, kommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De fattar beslut utifrån Lagen om Finansiell samordning och ett på förhand formulerat rehabiliteringsuppdrag. Meta och hennes kollegor verkställer sedan fattade beslut. Det är lite som relationen mellan lagar, kommunal nämnd och i sista led; förvaltning.

Under fliken ”Om samspelet” står det som följer på deras hemsida: ”Projekt/insatser och aktiviteter drivs alltid tillsammans med våra parter, myndigheter, för att på bästa möjliga sätt, med gemensam kompetens, stödja människor med olika behov och bakgrund till ett ökat välbefinnande med målet egen försörjning genom arbete eller studier.” Uppfordrande ord kan tyckas!

– Det är inspirerande för att det finns så mycket jobb att göra för att det ska bli bra. När alla fyra parter sitter tillsammans för att samarbeta så blir det resultat. Du kan inte längre skylla på någon annan, utan inser att vi här måste ta ett gemensamt grepp.

Arbetet är heller inte färdigt. De har varit igång i sex års tid, men arbetssättet är fortfarande ungt.

– Det är en process som tar tid och måste underhållas. Vi påminner oss ofta att vi inte sitter här som representanter från respektive myndighet.

Kropp och själ
De som jobbar på Samspelet i verksamhetens insatser och projekt, inser att du själv som anställd inte är huvudpersonen. Det är personen som sitter mittemot – klienten, eller varför inte medborgaren. Medborgaren ska må bra för att orka vara delaktig, och inom detta ämne finns många stigman.

– Kropp och själ hänger ihop. Att jobba med både psykisk och fysisk hälsa är viktigt för att vi ska må bättre. Det säger forskningen och det har vi också sett. Man kan ha levt ganska isolerat och inte rört sig så mycket, och att ha ett arbete kräver en viss fysisk och psykisk kapacitet. Vi måste orka röra oss för att jobba.

För att få igång lusten och kroppen, arrangerar de bland annat Må bra-kurser, i samarbete med Friskvården i Värmland. Dessa går ut på att folk ska lära att röra sig samt att få igång en medvetenhet om vikten av god kosthållning. Med andra ord, kasta bort colan och pizzan ur fönstret, eller mindre dramatiskt: minska på det onyttiga, ät mer hälsosamt och må bättre.

– Deltagarna lagar mat här tillsammans, får lära sig att äta billig och bra mat. Nu på hösten tar vi vara på utbudet runt denna årstid. Kost, motion och sömn är tre saker som vi jobbar mycket med.

Målet för framtiden är tydlig. Samspelet tar sikte på att få in mer brukarperspektiv i verksamheten. Tanken att det ska ske på fler sätt, genom det som kallas brukarrevision exempelvis, som handlar om att låta deltagare vara med och utvärdera verksamheten.

– Påverkan från de vi är till för ska bli mycket större, summerar Meta alltsammans.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Henrik Sjöberg

Sjukt stressigt

Sjukskrivningarna där diagnosen psykisk ohälsa och utmattningssyndrom ingår skjuter i höjden. Mellan 2009 och 2013 ökade den med hela 140 procent, och över 40 miljoner av Europas invånare är idag drabbade av arbetsrelaterad stress enligt EU:s Yrkesinspektörskommitté.

Det är långvarig stress, hög arbetsbelastning och högt arbetstempo samt känslan av att inte kunna vara med och påverka och förändra, som leder till den psykiska ohälsan.

Enligt Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan är det unga, och kvinnor i alla åldrar som står för den största ökningen. Kvinnor som arbetar på ålderdomshem och inom hemtjänsten för äldre löper störst risk att bli sjuka. Hela 40 procent av landets sjukskrivningar baseras idag på psykiska diagnoser. Detta skriver tidningen Metro.

Text: Roger Trondsen