Etikettarkiv: Försäkringskassan

Tryggare vardag för 145 000 svenskar

Försäkringskassan berättar i ett pressmeddelande att de tagit fram nya arbetssätt för sin kontakt med funktionsnedsatta och deras anhöriga.

Myndigheten presenterar sex löften om en förenklad och tryggare vardag, för de 145 000 svenskar med funktionsnedsättning som får ersättning från Försäkringskassan.

Försäkringskassans arbetssätt ska anpassas efter den enskildes behov, för att kunna erbjuda enklare, tryggare och mer personliga möten.

Löftena, som tillkommit efter att man frågat berörda parter om vilka behov som finns, ska börja infrias under 2015. De nya arbetssätten testades under förra året i fyra av landets orter.

Text: Peter Sundström

  • Försäkringskassans sex löften är:
    1. En kontaktperson hos Försäkringskassan för alla ärenden
    2. Stöd till föräldrar med barn som är svårt sjuka eller har en funktionsnedsättning
    3. Förenklade och samordnade uppföljningar
    4. Kortare väntetider på beslut
    5. En egen plan för framtiden för elever som går på gymnasiet och har aktivitetsersättning för förlängd skolgång
    6. Enklare digital kontakt med Försäkringskassan

Ett samspel för bättre rehabilitering

iheMeta Fredriksson Monfelt är förbundschef för Samordningsförbundet Samspelet. Bakom namnet finns en sjudande verksamhet för människor som behöver samordnad rehabilitering.

Vi möts vid det karakteristiska ”gula huset”, i stadsdelen Viken, centralt beläget vid Stadsträdgården. Huset, där mycket verksamhet för Samspelet i Karlstad sker, smälter in i höstårstiden. Löven utanför är spräckligt gula, röda och bruna.

Meta har tidigare jobbat som narkossköterska. Ett ansvarsfullt yrke som hon jobbade med i cirka två decennier. Eftersom hon sökte mer dialog kom hon att känna ett behov av att sadla om.

– Jag blev ganska trött på mig själv. Kulturen var sådan att jag talade om för patienten när de hade ont, berättade för dem när de behövde insulin eller inte, jag kände att det var ett väldigt diktatoriskt förhållningssätt.

Istället sökte hon sig nya vägar. Den drivkraften landade henne i en processledartjänst för hälsofrämjande sjukhus i Kristinehamn, Filipstad och Storfors, det som på ”landstingska” kallas för östra distriktet. Ett uppdrag som både täckte in personal och patienter. Och just personalens rehabilitering blev särskilt viktig i jobbet.

Från detta arbete, var steget kort till att hon via en utbildning inom arbetsrehabilitering, kom att söka en tjänst inom det då nyskapade Samordningsförbundet. En tjänst hon också fick. Nu har hon jobbat sex års tid med organisationen. Hon drar sig till minnes varför hon en gång började:

– Det kändes väldigt spännande och utmanande. Jag kände att det här fanns väldigt mycket utvecklingspotential. Att vi skulle kunna forma det här tillsammans.

Flera organisationer
Vi drar en linje genom arbetsprocessen. Samordningsförbundets styrelse består av människor från flera offentliga parter. Landsting, kommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De fattar beslut utifrån Lagen om Finansiell samordning och ett på förhand formulerat rehabiliteringsuppdrag. Meta och hennes kollegor verkställer sedan fattade beslut. Det är lite som relationen mellan lagar, kommunal nämnd och i sista led; förvaltning.

Under fliken ”Om samspelet” står det som följer på deras hemsida: ”Projekt/insatser och aktiviteter drivs alltid tillsammans med våra parter, myndigheter, för att på bästa möjliga sätt, med gemensam kompetens, stödja människor med olika behov och bakgrund till ett ökat välbefinnande med målet egen försörjning genom arbete eller studier.” Uppfordrande ord kan tyckas!

– Det är inspirerande för att det finns så mycket jobb att göra för att det ska bli bra. När alla fyra parter sitter tillsammans för att samarbeta så blir det resultat. Du kan inte längre skylla på någon annan, utan inser att vi här måste ta ett gemensamt grepp.

Arbetet är heller inte färdigt. De har varit igång i sex års tid, men arbetssättet är fortfarande ungt.

– Det är en process som tar tid och måste underhållas. Vi påminner oss ofta att vi inte sitter här som representanter från respektive myndighet.

Kropp och själ
De som jobbar på Samspelet i verksamhetens insatser och projekt, inser att du själv som anställd inte är huvudpersonen. Det är personen som sitter mittemot – klienten, eller varför inte medborgaren. Medborgaren ska må bra för att orka vara delaktig, och inom detta ämne finns många stigman.

– Kropp och själ hänger ihop. Att jobba med både psykisk och fysisk hälsa är viktigt för att vi ska må bättre. Det säger forskningen och det har vi också sett. Man kan ha levt ganska isolerat och inte rört sig så mycket, och att ha ett arbete kräver en viss fysisk och psykisk kapacitet. Vi måste orka röra oss för att jobba.

För att få igång lusten och kroppen, arrangerar de bland annat Må bra-kurser, i samarbete med Friskvården i Värmland. Dessa går ut på att folk ska lära att röra sig samt att få igång en medvetenhet om vikten av god kosthållning. Med andra ord, kasta bort colan och pizzan ur fönstret, eller mindre dramatiskt: minska på det onyttiga, ät mer hälsosamt och må bättre.

– Deltagarna lagar mat här tillsammans, får lära sig att äta billig och bra mat. Nu på hösten tar vi vara på utbudet runt denna årstid. Kost, motion och sömn är tre saker som vi jobbar mycket med.

Målet för framtiden är tydlig. Samspelet tar sikte på att få in mer brukarperspektiv i verksamheten. Tanken att det ska ske på fler sätt, genom det som kallas brukarrevision exempelvis, som handlar om att låta deltagare vara med och utvärdera verksamheten.

– Påverkan från de vi är till för ska bli mycket större, summerar Meta alltsammans.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Henrik Sjöberg

Sjukt stressigt

Sjukskrivningarna där diagnosen psykisk ohälsa och utmattningssyndrom ingår skjuter i höjden. Mellan 2009 och 2013 ökade den med hela 140 procent, och över 40 miljoner av Europas invånare är idag drabbade av arbetsrelaterad stress enligt EU:s Yrkesinspektörskommitté.

Det är långvarig stress, hög arbetsbelastning och högt arbetstempo samt känslan av att inte kunna vara med och påverka och förändra, som leder till den psykiska ohälsan.

Enligt Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan är det unga, och kvinnor i alla åldrar som står för den största ökningen. Kvinnor som arbetar på ålderdomshem och inom hemtjänsten för äldre löper störst risk att bli sjuka. Hela 40 procent av landets sjukskrivningar baseras idag på psykiska diagnoser. Detta skriver tidningen Metro.

Text: Roger Trondsen

Till dig som har aktivitetsersättning

PeppersjävelHar du haft aktivitetsersättning i över än ett år? Har du planer på att börja arbeta eller studera? I så fall är du bara att gratulera! Nya regler började gälla redan 2013.

Tanken är att den som har aktivitetsersättning ska kunna arbeta eller studera och få tjugofem procent av ersättningen. Denna minskade ersättning betalas ut med automatik i maximalt tjugofyra månader. Detta gäller för den som arbetar med lön.

För den som studerar gäller andra regler. Du kan inte ha studielån samtidigt som du får vilande ersättning och det är endast de som ägnar sig åt grundskolestudier, gymnasiala eller eftergymnasiala studier. Övriga studenter får full aktivitetsersättning.

Vilande ersättning
Försäkringskassan kan besluta att den vilande ersättningen ska upphöra. Då betalas full ersättning ut, även utan ansökan. Detta gäller dels de som tagit ut, eller planerar att ta ut föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, graviditetspenning under ungefär en månad eller vid flertalet tillfällen eller är sjukskriven under längre tid. För de som har livränta, blir den också vilande.

Skulle den som har aktivitetsersättning även ha rätt till bostadstillägg, kan detta höjas eller sänkas. Så för säkerhets skull, anmäl förändringar. Annars riskerar du att bli återbetalningsskyldig om du fått felaktig ersättning.

För mer information, se Försäkringskassans information:
http://tinyurl.com/om2xfol

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Kid Overgaard