Etikettarkiv: Försäkringskassan

Träna till jobb direkt på plats

SONY DSCVad är det som gör IPS så unikt? Jo, att man träna med personen direkt på arbetsplatsen. Med stöd från en handledare och personens insats, hjälper det till att komma i anställning direkt på plats.

Individual- placement and support (IPS-modellen) är importerad direkt från USA. Under ett år har försöksverksamheten pågått på trettiotvå olika platser i landet. Projektet avslutas den 31 december 2013 för en utvärdering. IPS, innebär att man ska försöka få ut människor med psykisk funktionsnedsättning i arbete med anställning. I Karlstad drivs försöket av Martin Seppänen som är projektledare. Detta gör han med Petra Reijers, som är vägledare i projektet.

IPS-modellen
Arbetsrehabiliteringsmetoden är framprovad för att hjälpa personer, med psykiska funktionsnedsättningar till ett liv i arbete. Efter olika andra projekt under åren, verkar det som IPS är en av de mest effektiva just nu. Verksamheten går ut på att erbjuda hjälp och stöttning till personer med psykisk ohälsa. Deltagaren i projektet får träffa en vägledare, tillsammans arbetar de fram en individanpassad plan. Det görs en utvärdering av personens hälsa och arbetsförmåga, om det finns någon utbildning eller arbetslivserfarenheter eller några andra önskemål. Genom bra kontakter med olika arbetsgivare, är det dags att bege sig ut på arbetsmarknaden till ett liv i arbete tillsammans med en handledare, som stannar så länge personen har ett behov och önskemål om det.

Rehabilitering
IPS skiljer sig mycket från det gamla sättet att försöka skapa sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar.
– På traditionellt vis, läggs mycket av stödet i början av processen och personen får öva på plats i en arbetsstation, för att komma igång inför ett arbete. IPS vänder på konceptet. Man övar direkt på arbetsplats, man har med sig en vägledare som ger stödet och vägledning så länge som personen behöver stödet, man går till anställning direkt, i stället för att ha en längre praktik, säger Martin.

Fördelarna med IPS
Projektet bygger på att personerna som är med får mycket stöd, både av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, psykiatrin och kommunen. De bildar tillsammans ett nätverk, till förmån för den arbetssökande. Ett stöd som är mycket värdefullt och ger trygghet, till personer som kan har många års sjukskrivning och arbetslöshet bakom sig, det ger möjligheten att lösa problem mycket tidigare. Vägledarens roll är mycket viktig, att denne är med som ett stöd hela vägen från start till mål, tills personen känner sig stark nog att stå på egna ben. Deltagaren ska känna sig trygg och ska snabbt få rätt stöd, om personen skulle må sämre.
– Det är viktigt att personen, själv är med och förstår vad förändringen innebär och vad den betyder. Att personen vågar göra detta, säger Petra.

Samarbete
Samarbete med arbetsgivaren har stor betydelse för att projektet ska vara hållbart. Det gäller att arbetsgivaren är förstående för människor, som varit arbetslösa och sjukskrivna i många år. Personer som kanske tidigare inte vågat eller kunnat ta klivet ut i det verkliga arbetslivet. Det är mycket viktigt för deltagaren att någon vågar tro på dennes insats, att lyckas ta eget ansvar.

En revolution
IPS- Projektet sträcker sig fram till 31 december 2013. Efter det sker det en sammanställning av Socialstyrelsen, vad har skett i de trettiotvå kommunerna. Hur har det påverkat människorna som varit med i projektet och som lever med psykisk ohälsa.
– Projektet kommer inte att stanna upp, för nu har vi kunskapen. Det kommer att stärka de alternativa rehabiliterande arbetsinsatserna, förhoppningsvis kommer Socialstyrelsens rapport att hjälpa till att påskynda tänket på arbetsrehabiliteringsmetoderna. IPS är en revolution, säger Petra Reijers.

Text & Foto: Lotta Tammi

Modellen består av åtta punkter:
Broschyren Stöd i arbete genom IPS-modellen, som Karlstads kommun ger ut, visas de åtta punkterna som modellen stöder sig på:
”(1) Anställning på den vanliga arbetsmarknaden är målet. (2) Lämpligheten baseras på personens egen vilja att arbeta. (3) Arbetssökandet inleds tidigt, inom cirka, 1 månad. (4) Dina önskemål är viktiga. (5) IPS är integrerad med den psykiatriska behandlingen. (6) Tillgång till kontinuerligt stöd som inte är tidsbegränsad. (7) Bidragsrådgivning och ställningstagande till ekonomi i ett tidigt skede. (8) Arbetsgivarkontakter.”
Information hämtat från broschyren Stöd i arbete genom IPS-modellen.

I spåret av finanskrisen

Kristin Johansson är till sitt yrke ekonomichef i Arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Ett utmanande yrke i tider som dessa, då förvaltningen har sparbeting på flera miljoner kronor.

ASP Bladet satte sig ner en stund med Kristin för att föra en dialog kring situationen som föranligger. Läser man Arbetsmarknads- och socialnämndens ekonomiska översikt finner man att en rad saker har lett fram till den nuvarande situationen. Ingenting heller som i egentligen mening direkt kan belastas förvaltningen. Kristin Johansson började själv arbeta för förvaltningen som ekonomichef under 2010, men framstår som väl insatt i dess historiska utveckling.

– När jag började i februari 2010, fanns det ett underskott på 23 miljoner kronor, och jag visste då att det inte skulle bli någon omedelbar förbättring. Jag såg det som en utmaning när jag tog den här tjänsten, sen tycker jag att själva verksamheten är väldigt spännande och väldigt viktig. Det blir viktigt att därför få fram pengar till just den, berättar Kristin Johansson.

Historiken är också viktig att förstå i sammanhanget och man vill veta varför ekonomin idag ser ut som den gör. Förvaltningen har hand om en hel del känsliga ärenden, dessutom åligger det kommunen att ge stöd då vissa verksamheter är lagstadgade. Exempelvis måste förvaltningen agera när en Eriksson misshandlar sina barn och sin fru. Tydligt är dock att många av de nuvarande bekymren går att spåra bakåt i tiden till finanskrisen 2008.

För från och med maj 2008 till januari 2010 fördubblades arbetslösheten i Karlstad, och den befinner sig fortfarande än idag på en relativt hög nivå. Det har också skett en ökad belastning på kommunernas ekonomier eftersom en hårdare tolkning från Försäkringskassan har blivit praxis, vilket lett till fler personer har kommit att uppbära försörjningsstöd istället för sjukpenning. Men går det att spåra någon sorts brytpunkt, då ekonomin har blivit betydligt sämre?

– Det här har varit ett problem som förvaltningen har haft till och från. 2008 hade man faktiskt tio miljoner sparade, men under 2009 ökade kostnaderna väldigt mycket, till följd av finanskrisen och högre arbetslöshet. Där gick vi då med ett sammanlagt underskott på 23 miljoner, vilket med överskottet beräknat innebar 33 miljoner back. Här började egentligen frågan om att se över hur mycket pengar vi behövde, berättar Kristin Johansson.

Avgiftning i hemmiljö

I nämndens delårsbokslut återkommer vad Johansson berättar för ASP Bladet. Allt finns på svart och vitt. Ökningen är markant i flera hänseenden. 2006 har inflödet av anmälningar som rör barn och unga ökat från 731 stycken till 1350 stycken år 2010. Även kostnaderna för externa institutionsplaceringar mellan 2008 och 2010 ökat väsentligt. För att minska kostnaderna när det gäller dessa placeringar kommer man nu att försöka korta ner avgiftningstiderna, från tre veckor till fem dagar.

– Vi drar ner de externa placeringarna när det rör avgiftningarna, under förutsättningen att man kan lösa det i en hemmamiljö. Sen är det en verksamhet som var planerad att starta upp i år, med sysselsättning och dagverksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar, inom LSS. Men det kommer vi alltså inte att göra. Man kommer att starta det hela under en annan form nästa år, berättar Kristin Johansson.

Centralt engagemang

Nedskärningar innebär alltid svåra avvägningar. Det är en viktig insikt att komma ihåg. Som ekonomichef är Kristin Johansson övertygad om viktigheten i den förvaltningen hon arbetar under, och dess uppdrag. När samtalet glider över i de privata motivationerna är det dock tydligt att det också finns något mer. Ett driv och engagemang att se till att resurserna som finns och tilldelas gör maximal nytta för kommunens innevånare.

En förhoppning Johansson har lite mer långsiktigt, är att det ska börja byggas billigare lägenheter och att bostadsbolagen ska erbjuda fler lägenheter för förvaltningens klienter. Det skulle lösa många bekymmer, tror hon. För som det är nu räcker det inte riktigt till, och lägenheterna som byggs är för dyra, tycker Kristin Johansson.

– Det är fruktansvärt jobbigt att göra besparingar, då det drabbar både brukare och medarbetare. Men jag och hela ledningsgruppen tror, kämpar och har drivet att få in pengar till verksamheten. Vi måste också ha ut så mycket verksamhet för pengarna som möjligt, för att brukarna ska få det så bra som det bara kan bli, konstaterar Kristin Johansson med eftertryck.

Text & Foto: Robert Halvarsson

Ett samspel i rätt riktning

Att ge nya möjligheter till personer som har varit utanför arbetsmarknaden under lång tid är en viktig insats för  samhället. Det är detta som Samspelet jobbar med. ASP Bladet besökte Annika Dahlman, arbetskonsulent på Samspelet, för att få en närmare inblick i deras verksamhet.

I det nordvästra hörnet av Stadsträdgården ligger Orangeriet, en byggnad med anor från mitten av 1800-talet. I denna fina och inspirerande miljö  har Samspelets sina lokaler. Annika Dahlman som arbetar där är tydligt engagerad i sitt yrke. Ett jobb som är till för att unga människor med funktionsnedsättningar i sin tur även de ska komma närmare arbetsmarknaden.

– Det gäller att fokusera på här och nu, vad personen behöver för att denne ska få ett jobb. Samspelet har tillkommit för att hjälpa deltagarna. Jag jobbar med personer som är långt ifrån arbetsmarknaden, berättar Annika Dahlman.

FLERA HUVUDMÄN
Samspelet är en organisation som bildades 2008 och är en sammanslutning mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstinget och kommunerna Karlstad, Hammarö, Grums och Kristinehamn. Med andra ord står dessa samarbetsparter bakom organisationen, ett praktiskt exempel på den allt större orienteringen mot samordning som så ofta talas om.

Inom Samspelet finns två delprojekt: Futuro och VäxtKraft. Dessa två projekt i sin tur erbjuder flera olika aktiviteter som friskvård, yoga, inspirerande måleri och jobbsökaraktiviteter. Denna bredd menar Annika har sitt syfte. Det gäller samtliga aktiviteter som står till buds. Att måla kan exempelvis bidra till att deltagaren bättre lär sig att fokusera och bättra på sin självkänsla. Känslan av att uppleva att man är bra på något är viktigt  och ger deltagaren självförtroende.

– Det gäller att hitta något som gör dem lugna och trygga, menar hon.

Annika säger också att den röda tråden i Samspelet är arbete. Målet är att finna en praktik som kan leda till ett jobb. För att lyckas med detta måste man ta hänsyn till deltagarens problematik. Alla har olika bakgrund som har skapat den man är.

Samspelet betonar arbetet med individen. Deltagarna betraktas inte som en livlös klump, utan får hjälp utifrån sina egna livserfarenheter.

ROM BYGGDES EJ PÅ EN DAG
Steg för steg är tanken att deltagarna ska kunna ta mot ett bättre och mer självständigt liv. För som bekant byggdes inte Rom på en dag, och för en person som har varit sjukskriven länge kan mera avslappnande aktiviteter vara ett sätt att vänja sig vid nya sociala sammanhang.

– Vi jobbar mycket med stegförflyttningar. Det är kul när deltagarna växer som människa. Det är något man lever på länge, menar Annica Dahlman.

Annika menar att det är svårt att mäta mänsklig utveckling. Samspelet använder begreppet stegförflyttning för att få en bild av deltagarnas förändring över tid.

En person kan ha vara varit isolerad på grund av arbetslöshet och inte haft något socialt umgänge. Genom Samspelet kan den personen få ett socialt sammanhang, tack vare praktik eller de projekt som Samspelet har till förfogande. Stegförflyttningen från utanförskap till att få en fast punkt i tillvaron är ett stort steg, som inte går att mäta med pengar.

För att bli deltagare måste man bli remitterad från landstinget, arbetsförmedlingen eller kommunen. De själva summerar sitt uppdrag på följande sätt: ”Syftet är att genom samordnad rehabilitering hjälpa människor som hamnat illa till på grund av sjukdom, arbetslöshet, familjeförhållanden eller något annat. När en partner uttömt sina egna möjligheter att hjälpa en människa fram till egen försörjning genom arbete eller studier kan verksamhet finansierad av Samspelet vara en möjlighet mot målet egen försörjning.”

I olika organisationer och företag används utvärderingen som verktyg för se hur projekt har gått. Deltagarna utvärderar Samspelet efter tre och nio månader. De får anonymt sätta betyg på Samspelets verksamhet, utifrån frågor som exempelvis kan vara om de har blivit sedda eller fått den hjälp de vill ha.

Varje deltagare har även en individuell handlingsplan som får sin form redan vid remittering. Den löper hela vägen genom Samspelet och vid periodens slut utvärderas deltagarens resultat.

Alla utvärderingar till trots, finns det andra värden som är minst lika värdefulla. Den personliga utvecklingen är ett sådant. Samspelet visar att det att det går att gå bortom siffror och statistik samt arbeta med  människor utifrån ett humant och värdigt sätt.

Surfa in på http://www.samspelet.se för att lära dig mer om dem.

Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad

Samspelets psykiatri

Jörgen Herlofson var huvudperson då Samspelet den första september arrangerade en utbildningsdag kring psykisk ohälsa, som riktade sig till personer i så vitt skilda verksamheter som försäkringskassa, arbetsförmedling, landsting och kommun.

I en välfylld biblioteksaula samlades personer från de olika organisationerna för att ta del av Jörgen Herlofsons genomgång. På ett avslappnat och karismatiskt sätt berättade han bland annat om psykisk ohälsa, personlighetsstörningar och hur man kan förhålla sig till dessa olika tillstånd. På ett ledigt sätt guidade han lyssnarna genom en dagslång utbildning, som syftade till att lyfta kunskapsnivån för samtliga yrkesgrupper på plats. En av de centrala frågeställningarna Herlofsson tog upp, var behovet av att betrakta arbetet mellan klient och yrkesutövare som en relation.

– Jag trycker mycket på att man alltid träffar en levande person, ett subjekt. Man behöver få den personen att känna sig sedd och respekterad, så att man tillsammans ska kunna jobba mot problemställningen – vad det är för problem man ska komma vidare med. Man ska vara noga att ha med sig klienten i processen, berättade Herlofson.

Inte alltid KBT

I sitt föredrag pekade Herlofson på att det finns en fördel i viss försiktighet i förhållande till vetenskapliga rön kring vilka psykologiska modeller som samhället premierar. Trots att han själv arbetar med Kognitiv beteendeterapi (KBT), manar han även till viss försiktighet i förhållandet inför vetenskapliga rön. Vi bör undvika att enbart lyfta fram en modell, på bekostnad av andra.

Vad som kanske är ännu viktigare, är att vi i vår iver att bota och hjälpa bestämmer oss för att utplåna egenskaper som kan uppfattas som excentriska, udda och egentligen inte innebär något nödvändigt lidande för klienten/brukaren. Detta kan exemplifieras i synen på autism och autismspektrumstörningar, som ju inte går att ”bota”.

– Det finns inget medikament för autism, de mediciner som kommer i fråga används enbart som behandling av följder av autismen. Det är även viktigt att vara väldigt tydlig i sina budskap, abstraktioner och annat går inte riktigt in och det riskerar att bli missförstånd, vilket resulterar i stress. Stress är inte bra för personer med autismspektrumstörningar, berättar Herlofson.

Samspelt samarbete

Bakom utbildningsdagen stod förbundet Samspelet, en samordningsorganisation som består av flera värmländska kommuner, Landstinget, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De driver även en verksamhet som centreras kring att lotsa personer med sociala problem eller ohälsa mot arbetsmarknaden.

Utöver själva föreläsningen har deltagarna möjligheten att delta i grupparbeten kring de perspektiv Samspelet lyfter fram. Själva utbildningsdagen kommer dock antagligen inte att gå i repris.

– Det här är en engångsföreteelse, men det kan vara möjligt att vi på samspelet upplever att det har varit så lyckat att vi vill göra det igen, berättar Meta Fredriksson-Monfelt, ansvarig för utbildningsdagen.

Själva dagen blev till genom att Samspelet fick tilldelat resurser från de ekonomiska medel regeringen har öronmärkt för kunskapsökning kring psykiatri och psykisk hälsa, som ett gemensamt kunskapslyft. Karlstad var i detta sammanhang andra kommunen ute på banan. För Herlofson är det tydligt att det finns stora likheter mellan de olika yrkesgrupperna.

– Man jobbar i olika typer av klientverksamheter och man behöver ju i alla områden få till stånd en form av förtroende och skapa en relation. Så i den meningen finns det någonting som är likartat över alla dessa verksamheter. En yrkesperson ska möta en människa som får en klientroll, och man etablerar ett samarbete där klienten ska blir delaktig så fort som bara möjligt, förklarar Herlofson.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Bildtext:

Jörgen Herlofson delade för Samspelets besökare med sig av sina över 25 år samlade kunskaper inom det psykiatriska fältet.

Bildval:

Någon med föreläsaren, porträtt men ännu hellre när han står framme med PowerPoint vid podiet.

Faktaruta:

Jörgen Herlofson är VD för Empatica AB, vars verksamhet bland annat inkluderar att utveckla utbildningsprogram inom Kognitiv beteendeterapi.

Empaticas hemsideadress är:

http://www.empatica.se

Samspelets är ett förbund som finansierar verksamhet för människor som på grund av ohälsa eller sociala problem har svårt att hitta möjligheter till arbete och egen försörjning.

Samspelets hemsideadress är:

http://www.samspelet.se