Förlåta, livets enkla gåta?

Alla har någon gång blivit sårade, dåligt bemötta eller själv sårat någon. Varför är det viktigt att kunna förlåta både sig själv och andra? Är det någon skillnad på att be om förlåtelse eller be om ursäkt och varför är skam så skamligt?

Skam

Nu för tiden är skamstraffen avskaffade. Personer som begått brott blir inte längre tvingade att marschera nakna genom staden eller pryglade offentligt. Däremot riskerar idag individer som är misstänkta för brott att bli jagade av fotografer och journalister från olika mediaföretag. De flesta av oss har sett bilder i dagstidningar på misstänkta brottslingar som förs in i rättegångslokaler. På många av dessa bilder försöker den misstänkte dölja sitt ansikte. Orsaken är ofta känslor av skam och rädsla. Det känns obehagligt och medför att man inte vill visa sig som man är. Upplevelsen av skam är en känsla av underlägsenhet och inte längre ha makten över sina handlingar och konsekvenser av dem. Känslan beskrevs redan i Bibelns skapelseberättelse om Adam och Eva. När de ätit av den förbjudna frukten öppnades plötsligt deras ögon. De kunde då se att de var nakna och ville då skyla sig.

”Skam handlar om att känna sig utsatt, blottad och naken. Vi är rädda för förakt. Skam handlar om att jag är något dåligt. Skam är som en spricka i självet.” (anonym)

Bli av med sin skam

För att hantera skam är ofta strategin att försöka gömma sig eller skylla på någon annat. Adam skyllde på Eva som i sin tur skyllde på ormen. Skam är en stark känsla som vi människor inte har ett ansiktsuttryck för, jämfört med glädje eller ledsamhet. Kanske är det för att vi så desperat inte vill att omgivningen ska veta om när vi känner skam? Skam är en väldigt nedbrytande och energislukande känsla, för att kunna bli av med den måste vi acceptera skammen och våga prata om dess orsak.

Förlåta är bra för hälsan

Att be om ursäkt och förlåta är nödvändigt för vårt välbefinnande.  Älta eller förtränga händelser och känslor skapar bitterhet och är mycket energikrävande, det kan till och med hindra dig från att leva livet fullt ut. Ryan Holmes, amerikansk forskare och psykolog, säger till tidningen Hälsa &Fitness att studier visar att förträngande av känslor kan orsaka allt från högt blodtryck till migränattacker. Holmes säger också att ”genom att förlåta tillåter vi oss själva att släppa både hatet mot människor som gjort oss illa och själva offerrollen som vi annars lätt iklär oss”.

Förlåt dig själv

Att försöka tvinga fram en ursäkt eller förlåtelse är meningslöst och saknar värde för både mottagare och givare, tvärtom skapar det ofta bara ytterligare negativa känslor. När man ber om ursäkt eller förlåtelse är det inte heller självklart att den godtas. Det kan upplevas jobbigt men är egentligen värre för mottagaren som kanske kommer att känna hat, agg eller bitterhet för oförrätten under lång tid. När du bett om förlåtelse men den inte accepteras av mottagaren ska du ändå förlåta dig själv för det fel du gjort. Det är lika viktigt att förlåta sig själv och känna sig trygg med att man insett sitt felande och försökt rätta till det på ett korrekt sätt. Detsamma gäller om någon inte ber dig om förlåtelse för en felaktighet i dina ögon. Istället för att vänta i onödan och eventuellt själv känna bitterhet och hat är det bättre att du förlåter och går vidare. Situationen kan vara att personen inte lever längre, inte vet om att den sårat dig eller helt enkelt uppfattat situationen annorlunda. Du kan aldrig styra över andra människors handlande och känslor men du kan styra över sitt eget liv och dina tankar.

Förlåtelse eller ursäkt

Att be om förlåtelse är en mer krävande fråga än att be någon om ursäkt. När du ber någon om förlåtelse ber du samtidigt den personen att ändra sina tankar och känslor om dig. Vid förlåtelse  upphör bitterhetskänslorna och förväntan på gottgörelse. Ordet förlåtelse betyder kort och gott ”låta gå” eller ”överge”! När du ber om ursäkt tar du själv ansvaret för dina handlingar och lämnar över förlåtelsen till motparten.

En bra ursäkt
Erkänn att du hade fel
Ångra vad du har gjort
Skyll inte på något annat/annan
Gottgör

Varför ska man förlåta?
Om du slutar vara arg eller bitter kan det förbättra din hälsa Ingen är perfekt. Vi uppskattar när andra förlåter oss, och därför ska vi förlåta andra.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Björn Eriksson

 

Trädgården ger plats för återhämtning

Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp arbetar flera personer med gemensamt mål, att utifrån den senaste forskningen rehabilitera personer med utmattningssyndrom samt stroke.

Vi vandrar tillsammans till Alnarps rehabträdgård. Forskare, tjänstemän, studenter, politiker och så jag då. Väl där möter vi trädgårdsingenjören Anna Sundberg. Det är här det sker, där teorier och forskning omsätts i praktisk handling.

Tillsammans med några av hennes kollegor guidas så ett antal mindre grupper av intresserade på en rundtur i trädgården, ackompanjerade av ett strålande skåneväder. Ett väder som skvallrar om begynnande vår.

Med eftertryck berättar hon om allt rehabträdgården har att erbjuda. Hon pekar på den nu än så länge svarta matjorden, i de kupade delar som utgör ett grönsaksland. Hon målar med orden, för snart växer det här!

– Dill, persilja, gräslök, ruccola om vi har, ramslök, det odlar vi – att skörda är en aktivitet vi kan göra under dagen, sedan äter vi det under avslutningsfikat.

Trädgårdens pesto är särskilt populär bland såväl deltagare som universitetets studenter. Men det är inte produktion eller arbete som är huvudsyssla för de som hamnar här.

Pauserna, kravlöshet, fri rörelse och att kunna plocka ner den rustning du har lagt på dig är snarare trädgårdens melodi. Strokepatienter och människor som lidit av stressrelaterad psykisk ohälsa är två grupper de jobbat med.

Genom evidens och vetenskap som tas fram bland annat på Lantbruksuniversitet, planeras trädgården för att bidra till att skapa ro och återhämtning för de som behöver det mest.

– Det är bland det häftigaste jag varit med om, att få jobba här. Det är otroligt gripande och jag känner stor tillfredsställelse av att få följa deltagarnas framsteg och utveckling, berättar Anna, som tidigare bland annat arbetat som undersköterska.

Det går inte att ta miste på hennes entusiasm. Och när du är medveten om perspektivet bakom, är det också svårt att undvika att imponeras av gårdens olika delar. Tänket bakom.

Vi vandrar förbi en lummig liten trädgårdsdamm, stenar av olika storlek är utplacerade runt den, ytligt sett verkar det tämligen planlöst. En av besökarna undrar om här finns fiskar? nej, de finns i en annan damm, får vi veta.

Vid närmare granskning ser du att det finns stor omsorg om detaljerna. Och såväl nyttoväxter, som de avskärmande buskarna, formade till snirkliga alléer och färdvägar genom trädgården, skapar en helhet. Ett rum med flera rum.

Det är bara det susande ljudet från en avlägsen landsväg, förvisso påtaglig, som skvallrar om civilisationens stress. Det som sker utanför.

– Tidigare vårdade jag människor, nu växter. Men det är en kombination av båda som får mig att knyta ihop säcken. Det är inte ett enkelt jobb.

Vad gör då en rehabiliteringsträdgård framgångsrik? och vad finns för råd för kommuner och landsting som vill skapa något liknande, enligt Anna.

– Man bör tänka på att sätta ihop ett bra team som ska jobba med trädgården, så att de har bred kompetens med flera olika bakgrunder. Jag är tacksam för mina egna erfarenheter som jag tagit med mig in i detta.

Text & foto: Robert Halvarsson

Eye Movement Desensitization and Reprocessing

EMDR skapades av Francine Shapiro, psykolog och forskare vid Mental Research Institute i Palo Alto, USA. Maj-Britt Björn-Persson, legitimerad psykolog vid Psykiatriska öppenvårdsmottagningen Karlstad berättar mer om Shapiro som av  en slump kom på denna teknik då hon under en höstpromenad funderade över ett problem.

Hon upptäckte att när hon lät ögonen vandra rytmiskt vandra fram och tillbaks i takt med sitt gående, kunde hon lättare hantera det problem som hon var upptagen av. Shapiro upptäckte på så vis den bilaterala stimuleringens förmåga att lösa upp de blockeringar som hindrade hennes förmåga att hantera problemet. Shapiro utvecklade den metod som kom att kallas EMDR. Kort innebär detta att man via ögonrörelserna ökar hjärnans aktivitet så att blockeringar löses upp och minnena blir mer tillgängliga för bearbetning samtidigt som de också länkas samman med våra övriga minnen till en sammanhängande minnesupplevelse. Vid alltför svåra upplevelser är det just denna integreringsprocess som blir satt ur spel så att det vi upplevt kodas in och lagras som splittrade minnesfragment hopkopplade med de känslor vi upplevde vid traumatillfället.

EMDR bygger på bilateral stimulering via rytmiska och alternerande rörelser eller ljud, som hjälper till att öka hjärnans aktivitet. Man kan likna det vid det som sker underdrömsömnen, den s k REM-sömnen. När vi drömmer ökar hjärnans aktivitet.  Drömstadiet tycks spela en stor roll i reorganisering och hoplänkning av våra minnen med de minnen vi redan har och som utgör vår livshistoria. Under EMDR-behandlingen är man avslappnat vaken men har fokus riktat mot sitt inre då man bearbetar de plågsamma och störande minnena.

Ibland är vi med om händelser som känslomässigt är så svåra och skrämmande att de överstiger vår förmåga att hantera dem, ex vis naturkatastrofer, svåra olyckor, krig och övergrepp. Människor kan då reagera med intensiv rädsla och hjälplöshet och med en känsla av handlingsförlamning så att de stelnar till och inte förmår göra någonting. Inte ens springa därifrån eller kämpa för sina liv som är våra vanliga överlevnadsstrategier.  Händelser som upplevs i ett chocktillstånd gör att uppmärksamheten splittras när vi klarar inte att vara mentalt närvarande i det som sker. Den traumatiska händelsen kodas därför in som minnesfragment och dyker upp i vårt medvetande som påträngande och plågsamma minnesglimtar utan sammanhang. Detta gör att vi inte kan minnas eller bearbeta på det sätt vi vanligtvis gör med andra minnen ur vår historia.

”Vi har en tendens att stänga av till sådant vi inte står ut med och det man inte står ut med kan man heller inte bearbeta för att lämna det bakom sig. Det som hålls borta från medvetandet har en tendens att leva sitt eget liv och börjar därmed spela oss spratt” säger Maj-Britt Björn-Persson, legitimerad psykolog vid Psykiatriska öppenvårdsmottagningen Karlstad.  Hon har utfört EMDR sedan hon gick grundkursen för fem år sedan och är certifierad EMDR-terapeut sedan snart två år tillbaks. I vårt dagliga liv använder vi hjärnan bl a för att räkna ut saker och för att hantera de påfrestningar vi möter i vardagen, för att reglera våra känslor och vår självuppfattning. Att utsättas för trauma sätter ofta denna förmåga ur spel. Samma hjärna som gör att vi kan överträffa oss själva, kan också spela oss spratt. Och det är det som sker då vi bär på ett obearbetat trauma. Hjärnan spelar oss alltså spratt så att vi börjar återuppleva traumat eller delar av det så fort vi stöter på något som påminner om traumat.

Det kan vara något vi ser eller hör, kanske en doft eller smak, som kopplas ihop med det trauma vi upplevde, även om traumat skedde för flera år sedan. Traumat aktiveras på så vis igen och återkommer i form av som nämnts skrämmande minnesglimtar. Kroppen blir anspänd med alltför hög stressnivå och våra sinnen blir överdrivet vaksamma och vi reagerar då lätt med rädsla och ångest samtidigt som vi får svårt att lugna oss. Vårt vanliga sätt att hantera tillvaron på blir alltså satt ur spel. Vanligt är också att man utvecklar negativa sätt att tänka om sig själv t ex ”det var mitt fel” eller ”jag är värdelös”. Negativa tankar påverkar vår tilltro till oss själva men också till andra människor liksom tron på världen som en trygg  plats att leva i. Har man blivit traumatiserad påverkar det alltså hela ens tillvaro.  ”Den som traumatiserats går i ständig beredskap för att något hemskt skall ske” berättar Maj-Britt och ger som exempel, att om man är rädd för ormar så är man oftast på helspänn när man går ut i skogen. En gren på marken kan utlösa en reaktion av rädsla innan vi förstått att det är en ofarlig gren. För den som är rädd för ormar kan det ta timmar att lugna ner sig. När man är i ett affekttillstånd klarar man heller inte att tänka klart och risken är stor att man feltolkar det man ser och hör. Ordet trauma kommer från grekiskan och betyder sår eller skada.  Världen över pågår en intensiv forskning kring hur trauma påverkar oss men också forskning för att hitta effektiva behandlingsformer och där EMDR är en metod bland andra.

Sättet som EMDR utövas på, sker genom att terapeuten som sitter mitt emot klienten, för sina fingrar fram och tillbaks på ett rytmiskt sätt och alternerande sätt. Klienten följer med sina ögon terapeutens fingerar. I stället för ögonrörelser kan man också använda sig av ljud eller lätta handklappningar som ges på samma rytmiska och alternerande sätt. Detta är grunddraget i den bilaterala stimuleringen som EMDR utgår från.

Ögonrörelserna görs långa eller korta beroende på vad man vill uppnå. De långa används i själva bearbetningen av minnesmaterialet och de korta används för att stärka klientens resurser och förmågor. Som terapeut har man ansvar för att klienten har tillräcklig förmåga att ta hand om det minnes- material som kommer upp. I annat fall tränas klienten i att använda färdigheter och självkontrolltekniker, så att förmågan att hantera det plågsamma ökar. När klienten uppnått tillräcklig stabilitet kan man genomföra EMDR-behandlingen. I behandlingen utgår man från den händelse klienten valt att bearbeta. Klienten får därför identifiera den mest störande bilden i denna händelse. Man kartlägger därefter i vilken grad klientens självkänsla påverkats negativt.

Klienten får även formulera ett negativt antagande om sig själv utifrån den bild som skall bearbetas t ex ”jag är värdelös”. Klienten får också utifrån en skala från noll till tio, skatta hur störande klienten upplever händelsen som skall bearbetas. Skattningen görs både före och efter själva bearbetningen. Skattningen är ett mått på om förändring skett eller inte skett efter en EMDR-omgång. Efter genomgång av den negativa påverkan ber man klienten också att formu-lera en positiv men realistisk tanke om sig själv t ex ”jag duger som jag är”. Även här skattar klienten hur pass sann denna tanke känns på en skala från ett till sju. I denna del i behandlingen förstärker man klientens tilltro till sig själv och sin förmåga att hantera det som är svårt.

”Innan jag startar själva behandlingen ber jag mina klienter att sitta skönt och avslappnat i stolen” uppger Maj-Britt ”och förhålla sig till de minnen, tankar eller bilder som dyker upp utan att värdera eller censurera det. Man låter det som kommer upp i medvetandet komma. Man kan likna det vid att man åker tåg och bara noterar det landskap som passerar förbi utan att bry sig mer än så.”  När alla förberedelser är gjorda startar man traumabearbetningen. Klienten uppmanas att hålla i medvetandet den störande bilden tillsammans med den negativa självtanken, de svåra känslorna och kroppsförnimmelserna. Terapeuten för därefter sina fingrar fram och tillbaks.

Ögonrörelserna upprepar man i korta moment där klienten efter varje moment får frågan om vad som dyker upp i medvetandet just då. Det som dyker upp bildar startpunkt för nästa moment med ögonrörelser. Så håller man på tills inget mer material kommer.  När inget mer kommer och blockeringarna lösts upp och minnena är både genomarbetade och integrerade med klientens övriga minnen, avslutar man denna fas i behandlingen. När händelsen nu inte längre besvärar klienten installerar man den positiva tanken med några korta ögonrörelser och som jag nämnt i syfte att ytterligare stärka klientens självkänsla och kompetens. EMDR-behandlingen kan bli både intensiv och genomgripande när klienten processar sina plågsamma minnen. Terapeuten förhåller sig så litet störande som möjligt och ger endast korta instruktioner för att hålla klientens processarbete igång. Under EMDR-behandlingen är det klienten som har kontroll över det som sker när klienten utsätter sig för de egna minnena och processar dem.

Klienten får efter EMDR-sessionen göra en avslappningsövning.  ”Det är ett stort inre arbete klienten har gjort,” och Maj-Britt säger att det inte är ovanligt att klienten efteråt kan bli väldigt trött. Hon avråder från att köra bil direkt utan man bör vänta minst en kvart. Hon ser helst att klienten heller inte dricker kaffe eller Coca-Cola eftersom de innehåller koffein (stimulantia) som kan trigga igång kroppen med hjärtklappning och hög puls.  Efter en genomförd EMDR-behandling kan det mycket väl hända att bearbetningen fortsätter där hemma och då bör det som kommer upp skrivas ner eller kommas ihåg för att tas upp vid nästa behandlingstillfälle. EMDR skall ses som ett komplement till den vanliga samtalsbehandlingen. Alla människor har inte nytta av EMDR och det kan bero på olika saker, inte minst kan klienten vara alltför rädd för de minnen som dyker upp.

”Mina klienter är förundrade över att de minns så mycket mer av den särskilda händelsen men framför allt att de upplever att minnena efter EMDR-behandlingen inte längre är så skrämmande och plågsamma för dem. Livet blir ju då också mer drägligt för dem.” Maj-Britt rekommenderar därför EMDR och tycker att det är en bra behandlingsmetod. Maj-Britt berättar också att EMDR-metoden också har prövats på barn, men ser något annorlunda ut eftersom barn inte klarar att sitta stilla så länge och dessutom tröttnar och tappar intresse snabbare, men EMDR kan ge samma positiva effekt som hos vuxna. Man utbildas i två steg till EMDR-terapeut. Första steget är en grundkurs varpå man lär sig tillämpa sina kunskaper. Efter att ha tillämpat kunskaperna och även dokumenterat dem kan man söka nästa steg som är en fördjupad och utvidgad kurs. Härefter kan man gå vidare och bli certifierad EMDR-terapeut genom att gå i handledning hos en EMDR-handledare. För att få behålla sin certifiering måste man tillämpa metoden och gå fortsatta kurser för att hålla sig förtrogen med området.

Text: Sofia Lagerkvist