Näthandeln – den nya köprevolutionen

Anita Radon, verksamhetschef på SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing)

Visste du att våra köpvanor testas i ett laboratorium? ASP Bladet har varit på seminarium i ämnet köprevolution med fokus på den digitala marknadsplatsens frammarsch.

Anita Radon är verksamhetschef på SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing) vilket är en centrumbildning med inriktning på digital handel vid Högskolan i Borås. I institutets lokaler finns ett unikt labb där verksamheten huvudsakligen är inriktad på forskning och uppdragsforskning. SIIR arbetar även med kunskapsspridning om handel och är ute på mässor deltar  på konferenser samt föreläser.

Handelslabbet i Borås är verksamhetens hjärta. Det är där en stor del av forskningen sker. Labbet ser ut som en helt ”vanlig” butik. Den är fylld med varor och man laborerar med olika tekniker samt tillvägagångssätt, för att undersöka om det finns ett mervärde för konsumenten. Självklart handlar det även om att öka handelns intäkter.

– I labbet har vi en helt kontrollerad handelsmiljö där vi kan göra tester och experiment. Vi gör även tester i offentlig miljö men i labbet har vi full koll på alla parametrar. Det kan vi inte ha i en vanlig butik, menar Anita

Ny teknik
Att handla på nätet är ingen nyhet, men det är däremot den nya VR (Virtual reality) tekniken. Det finns fysiska butiker som erbjuder sina kunder VR-teknik. Man sätter på sig VR-glasögon och kan på så sätt få uppleva varan i en helt annan miljö eller ”prova den på låtsas”. Kunden kanske ska köpa en skateboard och kan med VR-teknik uppleva varan i dess rätta miljö. I labbet testas denna teknik och experiment görs för att se hur den skulle fungera i näthandeln.

– Istället för att bara kunna se varorna på foton eller små korta videos kan VR-tekniken göra att du faktiskt upplever näthandel som om du gick in i en fysisk butik, berättar Anita

Anita Radon fortsätter med att beskriva hur sättet att handla via nätet har utvecklats. Under den första vågen av internets frammarsch skapade privatpersoner mängder av så kallade disskutionscomunitys. I dessa forum utbyts åsikter och kunskaper om specifika ämnen eller märken till exempel ett bilmärke. Det i sin tur ledde till att man började köpa och sälja varor som relaterade till forumet.

Shoppa online eller inte
Idag kan man handla i princip allt via nätet. De flesta stora kedjorna erbjuder fri frakt om köparen hämtar sina varor i en fysisk butik. Det går att handla matvaror som levereras till dörren och det går även utmärkt att handla på utländska kedjor. Frakt- och  tullavgifter kan då tillkomma.

Vissa kedjor har så kallade självservicestationer i sina fysiska butiker där kunden kan välja varor och/eller betala. SIIR har genomfört experiment hos en butikskedja där kunder fick välja mellan personlig service eller välja och betala sina varor via en touchskärm. Resultaten visar tydligt att kunder förväntar sig en högre och mycket god servicenivå när de besöker en fysisk butik, men att förväntningarna motsvarades hos de kunder som valde touchskärmen.

– En kombination är kanske det bästa. Vi såg i experimentet att de personer som valde personlig service hade ett större behov av rådgivning kring varorna. De som valde touchskärm hade många gånger redan gått igenom sortimentet och valt ut det de skulle köpa, redogör Anita.

Shop till you drop
Seminariet avslutades med att Anita berättade att vår konsumtion fortsätter att öka och slår nya rekord varje år. Mycket tack vare att möjligheterna och tillvägagångssätten att kunna jämföra varor, priser, leverantörer har utvecklats enormt. Den nya köprevolutionen på internet gör att affärerna alltid är öppna, dygnet runt, året om, även om det fortfarande finns lika stort behov av fysiska butiker. Betalmöjligheterna är många både på nätet och i fysiska butiker, betalkort, kredit, faktura, Paypal är bara några exempel. Shop till you drop är verkligen nutidens verklighet. Utbudet och tillvägagångssätten har växt enormt. Kunden har alltid rätt är ett väl använt uttryck och ju fler möjligheter samt alternativ desto fler nöjda kunder!

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Lotta Tammi

Övning kan mildra autismsymptom

Symptomen vid grav autism kan bli mildare. Det visar en studie vid University of Manchester UCL (University College London). 152 barn mellan 2-4 år var med i undersökningen.

Många familjer lägger mycket pengar på terapeuter för att deras barn ska lära sig och utvecklas med hjälp av träning, men oftast med olika resultat som följd. Metoden i studien tränade istället föräldrarna att hjälpa sina barn.

Sättet som studien bedrevs på har stor potential menar Jonathan Green, professorn bakom studien. Han hoppas också att fler kommer använda sig av den. Fördelen med träning på det sättet, jämfört med om barnet får hjälp av en terapeut, är att den har möjlighet att påverka vardagslivet, menar han. Han betonar också att metoden inte ska ses som ett botemedel mot autism.

– Resultatet är en förbättring av själva kärnsymptomen vid autism, sådana som man tidigare trott varit väldigt svåra att förändra, menar han.

Andra symptom vid autism finns emellertid kvar. Dock så verkar det som att föräldrar som tränas att hjälpa sina barn på samma sätt som i studien, kan leda till att en del autistiska symptom/drag mildras med tiden.

Familjerna besökte en klinik två gånger i veckan under ett halvår. Övningen gick ut på att de blev inspelade vid agerande med en låda med leksaker. När barnet gav en förälder en leksak eller sa något som kunde tolkas som en förfrågan, svarade de och la till ett ord. Familjerna gjorde även övningen hemma varje dag. På det sättet fortsatte övningen under ett halvår, men med minskad intensitet ju längre tiden gick.

Den största förändringen märktes vid uppföljningen sex år senare. Barnen som tidigare var gravt autistiska, inte kunde svara eller inte svarade på tilltal, hade ändrat beteende. Kommunikationen mellan barn och förälder hade blivit bättre, även relationen mellan barnet och andra barn. Social kommunikation och repetitivt beteende hade också förbättrats. Det var dock ingen förbättring gällande ångest, utmanande beteende eller depression.

Text: Matilda Eriksson

Hur nås bättre resultat i missbruksvården?

Maria Branting, Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys.

Vilka resultat är viktiga för personer med alkohol eller narkotikamissbruk? Under Socialchefsdagarna pratade Maria Branting om detta utifrån frågeställningen: Missar vi målen för missbruks- och beroendevården?

Maria Branting är utredare för Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys. Hon berättar hur brukare och patienter uppfattar de insatser och den omsorg som riktas mot dem i en särskild rapport som nyss givits ut, liksom hur kunskapsuppföljning ser ut.

Det finns tolv viktiga områden för de patienter och brukare som blivit intervjuade i denna studie. Dessa områden som uppfattas som viktiga är, utan inbördes rangordning: grad av missbruk och beroende, fysisk och psykisk hälsa, boendesituation, ekonomisk stabilitet/försörjning arbete/sysselsättning, kriminalitet, trygghet och säkerhet, närstående, socialt nätverk, självständighet, stigmatisering, sammanhang.

– De här områdena går in i varandra och påverkar varandra. En övergripande slutsats man kan dra är att hela livssituationen är viktig och att uppföljningen i större utsträckning borde ta hänsyn till helheten, berättar Maria Branting.

Vårdanalys-intervjuer har varit kvalitativa och bestått av ett antal djupintervjuer. Utifrån det urval man har, drar de inte några slutsatser kring skillnader i attityder mellan könen, inkomstnivåer och vilka områden som är viktigare än andra.

För att nå framgång med bättre resultat för denna grupp, tänker Vårdanalys att det behövs mer kunskap och bättre strukturer genom alla nivåer för att följa upp vilka effekter insatserna ger. Såväl på lokala, regionala som statliga nivåer. De betonar också behovet av helhetsperspektiv som återspeglar brukarnas perspektiv.

– Vi tror att det är viktigt att fler använder sig av de verktyg som redan finns, för att samla in uppgifter på ett systematiskt sätt. Det är också viktigt att länka samman resultaten med hela kedjan av processer. Vi ser också ett behov av att man ser över de juridiska förutsättningarna för insamling av kunskap, med hänsyn till den personliga integriteten, säger Maria Branting.

Vårdanalys övergripande rekommendation utifrån sin rapport är att det behövs ett större grepp för hur man följer upp det arbete som redan sker mot de som missbrukar eller missbrukat:

”En övergripande rekommendation är att Rådet för styrning med kunskap tar initiativ till en struktur för en gemensam uppföljning av resultat inom missbruks- och beroendevården – en struktur som förtydligar vad som ska följas upp, vem som ska göra det, när det ska göras och på vilket sätt.

Text & foto:
Robert Halvarsson

---

Läs Vårdanalys rapport här:
http://vardanalys.se/Rapporter/2016/Missar-vi-malen-med-missbruks–och-beroendevarden/
”Uppskattningsvis har 800 000 personer ett missbruk eller är beroende av alkohol. 55 000 personer har ett missbruk eller är beroende av narkotika, och 45 000–65 000 personer har ett läkemedelsrelaterat missbruk eller beroende”, sammanfattar Vårdanalys läget i rapporten. Då anhöriga som har släkt eller vänner som missbrukar är antalet drabbade personer långt fler än så.

Orättvis bedömning av utvecklingsstörda föräldrars förmågor

Ny svensk forskning pekar på anmärkningsvärda brister i hur domstolar och socialtjänsten hanterar omhändertagande av barn till föräldrar med utvecklingsstörning. Det framgår av en debattartikel som  ett antal forskare författat i Dagens Nyheter.

Forskarna skriver att föräldrar med IF, intellektuell funktionsnedsättning, ofta blir mycket ifrågasatta. Framgångsrika föräldraprogram till trots, omhändertas 30 procent av barnen. En siffra som enligt artikeln är större än för någon annan grupp.

Tidigare ansågs det kostsamt för välfärdsstaten att individer med IF skaffade barn. Av den anledningen bedrevs tvångssterilisering fram till 1970-talet. Dagens argument är istället att förälderns IF utgör en riskfaktor för barnets utveckling, skriver artikelförfattarna.

”Omhändertagande av barn till föräldrar med utvecklingsstörning motiveras med felaktiga eller bristfälliga hänvisningar till anknytningsproblem hos barnen. Ny forskning visar att barn till föräldrar med utvecklingsstörning mycket väl kan ha trygg anknytning.” skrivs i artikeln.

Forskarna beskriver en underlåtenhet, från myndigheternas sida, att skilja mellan allmänna risker vid IF och enskilda individers situation.

Man tar upp ett exempel där en kvinna med IF fick sitt nyfödda barn omhändertaget, trots att socialtjänsten inte utrett föräldrarnas förmåga att sörja för barnet. Ett andra, liknande fall beskrivs också i debattinlägget.

”En två månaders svensk bebis vars mamma hade IF, omhändertogs nyligen främst eftersom socialsekreteraren menade att bebisen inte utvecklat någon anknytning, då bebisen grät i mammans närvaro. En anknytningsrelation är dock utvecklad först efter 6-9 månader, gråt är det bästa tidiga exemplet på anknytningsbeteenden, och upprepade längre separationer från omvårdare är skadligt för barns utveckling.”

Artikelförfattarna presenterar konkreta förslag på förändring. ”För att diskrimineringen ska upphöra måste socialtjänsten bedöma föräldrarnas omsorgsförmåga utan fördomar, utveckla rutiner som motverkar risken för vanvård och ge omvårdnadsfokuserad föräldrautbildning.”

”Hur ska föräldrar med IF kunna bedömas rättvist, om myndigheterna med makten på sin sida samtidigt har fördomsfulla uppfattningar och bristande kunskaper?”

Text: Peter Sundström