Filipstad vänder skutan

Integration är en viktig fråga i Filipstad. Hannes Fellsman, förvaltningschef för Integration- och arbetsmarknadsenheten och Åsa Andersson, verksamhetschef för individ och familjeomsorg, var inbjudna att tala om sina erfarenheter från sin kommun under förbundsgemensam dag.

Filipstad har under ett par år haft ökande kostnader vad gäller försörjningsstöd. 2006 var summan för försörjningsstöd cirka fyra miljoner kronor. Det här kan jämföras med bokslutet 2015 som visade att drygt 25 miljoner kronor använts. För en liten kommun som Filipstad med 10.500 invånare är det en stor summa pengar.

– Någon gång mellan 2010 och 2012, började man i kommunen att fråga sig själv: ska det vara så här? Ska vi ha ett så här stort försörjningsstöd och vad beror det på?, säger Åsa Andersson.

Den här ökningen av försörjningsstöd blir än mer markant om man jämför med Stockholm.

– För att få perspektiv på detta har utvecklingen för försörjningsstöd de senaste två åren, motsvarat en ökning i Stockholm på 1,2 miljarder kronor. Det är en enorm påfrestning och det påverkar hela vårt handlingsutrymme att bedriva kommunal verksamhet, säger Hannes Fellsman.

Kommunen räknar sin kostnad utifrån hushåll och månad vad gäller utgiften för försörjningsstöd. För 2007 var summan 6.500 kronor per hushåll och 2015 var siffran nere på 5.500 kronor.

– Vi har inte blivit dyrare per hushåll, trots att vår totala kostnad är högre idag. Det tycker vi är en spännande siffra, konstaterar Åsa Andersson.

När det gäller de asylsökande stannar människor ofta kvar i den kommun som asylboendena ligger i. Detta innebär att när man fått sitt permanenta uppehållstillstånd stannar man i Filipstad.

– Men arbetsmarknaden finns inte i Filipstad. Detta sätter en stor press på kommunens verksamheter. Det handlade om att vända skutan, eftersom vi var på väg åt fel håll, säger Hannes Fellsman.

2014 genomfördes en stor omorganisation i vilken man flyttade arbetsmarknads- och integrationsfrågor från Socialförvaltningen till kommunstyrelsen.

– Ganska ofta tycker man att det här är Socialförvaltningens problem. Jag har jobbat åtta, nio år som miljö- och byggchef och har aldrig tänkt på hur mycket försörjningsstödet kostar. Hur får vi
samtliga i kommunen att inse att det spelar roll hur mycket vi har i försörjningsstöd, säger Hannes Fellsman.

Filipstads kommun har under de senaste åren förändrat sitt arbetssätt gällande bemötandet av människor. Åsa menar att man tidigare curlade personer, både svenskar och nyanlända. Idag utgår Filipstads kommun från att alla människor kan och vill.

– Vårt fokus är att personen är en resursstark individ och sedan försöker vi bygga vidare från det. Vi stöttar personer på olika sätt. Men vi ska utgå från att alla människor kan utvecklas. Det man inte kan, det går att lära sig, säger Åsa Andersson.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Stefan Ek

81 miljoner i kompenserad fritidspeng

På uppdrag av regeringen kommer Socialstyrelsen betala ut 81 000 000 kronor till Sveriges kommuner. Medlen ska kompensera för stegrade utgifter under 2015, till följd av införandet av fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd, står att utläsa i regeringsbeslutet.

Den 1 Juli 2014 trädde en ny bestämmelse i socialtjänstlagen i kraft. Detta efter att riksdagen beslutat att förverkliga en proposition från den tidigare regeringen.

Den nya bestämmelsen ger barn i åldrarna 10-15 år rätt till fritidspeng, om de ansökande hushållen har- och har haft försörjningsstöd under minst sex månader det senaste året.

Fritidspengen är en ersättning från socialnämnden, som täcker kostnaderna för barnens deltagande i vissa typer av fritidsaktiviteter. I regeringsbeslutet formuleras kriterierna som att ”Barnets fritidsaktiviteter ska vara regelbundna och ledarledda samt främja ett aktivt deltagande i samhällets gemenskap”.

Kostnaderna för fritidsaktiviteter får inte överstiga 3000 kronor per barn och år, enligt socialtjänstförordningen. Under 2015 förväntas dessa kostnader att uppgå till totalt 81 000 000 kronor, och kommunerna ska nu kompenseras.

I Värmlands län får kommunerna dela på drygt 1,6 miljoner, varav 688 000 kronor går till Karlstad.

Text: Peter Sundström

Verksamhet byggd på gåvor

Solareturen tar emot allt som folk skänker, säger Ulf Lidström som arbetar som enhetschef på Solareturen. De driver bland annat en butik, som har ungefär 500 besökande kunder varje dag.

Det är Arbetsmarknad och Socialförvaltningen som äger Solareturen och verksamheten runtomkring. Alla varor som skänks av privatpersoner eller organisationer och företag sorteras och kontrolleras när de kommer in. Solareturen har utplacerade containers vid Djupdalen, Våxnäs och Heden för återvinning av varor.

Det är tio personer som är anställda av Karlstads kommun som arbetar på Solareturen. 90 stycken är deltagare och uppbär kommunalt försörjningsstöd, eller befinner sig i det som kallas för Fas 3, via Arbetsförmedlingen.  Med andra ord blandas anställningar och olika typer av praktikplatser.

De som börjar jobba med anställning Solareturen, kommer dit genom Jobbcenter, efter att de har arbetat klart så finns möjligheten för dem att återgå till Jobbcenter.
– Syftet med Solareturen är att deltagarna skall ha en plats att gå till för arbetsträning och att få vara med i ett sammanhang. Ett halvår till ett år arbetar deltagarna på Solareturen, säger Ulf Lidström.

Under ett år är det ungefär 180 personer verksamma på Solareturen. Men den dagliga arbetsstyrkan, som är där samtidigt ligger på ungefär 90 personer.

Kenneth har arbetat på Solareturren i fyra år. Han har hand om prismärkning av alla varor.

– De som kommer hit skall få en grundtrygghet och en start för att komma ut i arbetslivet, säger Kenneth.

Arbetet har varit en form av rehabilitering för honom, för att han skulle komma ut i samhället i gen.

– Det är jätteviktigt för mig att ha detta jobb. Det har hjälpt mig att inte falla tillbaka i missbruk, avslutar Kenneth.

Sten har tidigare i livet arbetat som lastbilschaufför, på Solareturen arbetar han som chaufför. Han har arbetat här i fyra år och hoppas vara kvar till sin pensionering.

– Det har varit en rehabilitering från mina missbruksproblem att vara här, säger Sten.

– Det som är bra på solareturen är arbetstempot. Man får arbeta i sin egen takt. De flesta som arbetar här kommer genom Jobbcenter på kommunen. Man blir upplärd på sina arbetsuppgifter här på arbetet, säger Sten.

Text: Olle Stagnér
Foto: Stefan Ek

Kostnad för Internet täcks av försörjningsstödet

Den politiska majoriteten i Karlstad har bifallit en motion av socialdemokraterna Lena Melesjö Windahl, Christian Norlin och Ingela Wretling. Den föreslog att Karlstads kommun ska erbjuda möjligheten att få kostnaden för Internet täckt i normen för försörjningsstödet.

Riksnormen täcker i dagsläget inte denna utgift, men det anser alltså både oppositionen och majoriteten i Karlstad att man lokalt bör täcka.

Socialstyrelsen har redan gått ut och sagt att man anser att ”dator med internetuppkoppling bör ingå i hemutrustning” dvs. att det ska anses ingå i skälig levnadsnivå.” I praktiken har Arbetsmarknads- och socialförvaltningen redan utgått ifrån att låta kostnader för internetabonnemang täckas av försörjningsstödet, skriver Kommunledningskontoret. Därför kommer man heller ej att tillgöra ytterligare resurser till socialtjänsten.

Socialdemokraterna uppger att möjligheten att tillgodogöra sig av information, söka jobb, samt att delta i samhällslivet möjliggörs av en internetuppkoppling – vilket var orsaken till varför de lade den. I och med att det inte täcks av riksnormen ännu, finns det stora utrymmen för skillnader över riket.

Text: Robert Halvarsson