Den 29-30 september hölls denna EU-konferens på Hotell Hilton vid Slussen i Stockholm. Detta var en utav fem tematiska konferenser med anledning av ”the European Pact for Mental health and Well-being”, Europeiska Pakten för Mental hälsa och Välbefinnande.
Om pakten
Pakten antogs vid Europeiska Unionens konferens ”Tillsammans för Mental hälsa och Välbefinnande”, som hölls i Bryssel den 12-13 juni förra året. I denna pakt lyfter man fram fem områden som man prioriterar;
- Förebyggande av depression och självmord
- Mental hälsa hos unga och inom utbildning
- Mental hälsa i arbetsplatsmiljön
- Mental hälsa hos äldre
- Motverkande av stigmatisering och socialt utanförskap
Det är alltså dessa fem teman som konferenserna handlar om och denna gång var det ”Mental hälsa hos unga och inom utbildning” som var i fokus.
I pakten slår man bland annat fast att: ”Mental hälsa är en mänsklig rättighet. Det förmår medborgare att uppleva välbefinnande, livskvalité och hälsa. Det främjar lärande, arbete och delaktighet i samhället.”
Om konferensen
Till konferensen hade cirka 200 deltagare samlats, för att tillsammans ta fram prioriterade åtgärder inom området. Konferensen var uppbyggd kring fem delområden, vilka var:
- Föräldrar, familj och de tidiga åren
- Hälso- och sjukvårdens roll i främjande av mental hälsa och förebyggande av psykiska sjukdomar
- Samhällsmiljöns roll
- Rollen hos ny mediateknologi och internet
- Skolmiljö och lärande
Varje delområde hade ett eget seminarium varav de två första hölls dag ett och de tre resterande den andra dagen. Under konferensen delades blanketter ut, ett för varje delområde, där man fick kryssa för tre åtgärder som man själv prioriterade.
Seminarium 1: Föräldrar, familj och de tidiga åren
Fokus: Främjande i tidiga år, skyddsfaktorer, gott föräldraskap, befolkningsbaserat främjande och generella förebyggande program såväl som selektiva förebyggande program.
Forskningsresultat från de senaste åren har alltmer betonat vikten av graviditetens och de tidigaste uppväxtårens betydelse för välbefinnande, hälsa och framgång senare i livet. Mental hälsa och föräldraskap går hand i hand. Ändå, inte alla föräldrar är tillräckligt utrustade för deras föräldraroll och det finns ett behov av att titta närmare på särskilda behov hos utsatta grupper, såsom tonårsföräldrar och föräldrar med psykisk ohälsa. Synpunkter som skulle kunna tas i beaktande är: Program för gruppbaserad föräldraträning, barn från socialt utsatta grupper, målinriktad föräldrasupport för högriskfamiljer.
Seminarium 2: Hälso- och sjukvårdens roll i främjande och förebyggande
Fokus: Uppmaning till ett utökat vårdutbud, som också skulle omfatta en roll i främjandet av mental hälsa och välbefinnande samt i förebyggandet av psykiska sjukdomar.
Traditionell hälso- och sjukvård fokuserar på sin roll att diagnostisera och behandla sjukdomar. Ändå, behandling ensamt kan bara åstadkomma en begränsad minskning av den psykiska sjukdomsbördan, och alltfler icke-vårdsaktörer är intresserade av mentala hälsoresultat.
Seminarium 3: Samhällsmiljön
Fokus: Samhällsorganisation, såsom samhällsaktörer, bemyndigande, stadsplanering, gröna ytor, ungdomscentra och ungdomsbrottslighet, främjande och förebyggande.
I samhällsmiljön där barn och ungdomar växer upp, påverkas deras välbefinnande och sociala beteende genom ett antal olika påverkande faktorer. Eftersatta grannskap med litet socialt sammanhang och höga nivåer av arbetslöshet och kriminalitet utgör risker för den mentala hälsan och välbefinnandet hos barn och ungdomar. Ett ingripande från samhällets olika aktörer behövs för att främja barns och ungdomars välbefinnande i samhället.
Seminarium 4: Rollen hos media, internet och elektroniska spel
Fokus: Användning av media och nya teknologier för god mental hälsa. Potentiella risker utgörs av innehållet hos media och elektroniska spel samt kommunikation genom nya teknologier.
Media utgör en stor del av livet hos dagens barn och ungdomar. Den tid som tillbringas framför TVn, på internet, med elektroniska spel och
genom att använda mobiltelefoner, har ökat markant de senaste årtiondena och, tillsammans med detta, har internetmobbning och exponering av kraftigt skadligt innehåll blivit vanligt.
Därför finns behov av att maximera fördelarna och minimera riskerna av mediakonsumtion till förmån för den mentala hälsan och välbefinnandet hos barn och ungdomar.
Seminarium 5: Skolmiljö och lärande
Fokus: Positivt främjande av mental hälsa och generellt förebyggande, helhetssyn på skolan, social-emotionellt lärande, program för sociala färdigheter liksom program för förebyggande av alkoholmissbruk, drogmissbruk, våld och mobbning.
Barn och unga spenderar en stor del av sin tid i skolmiljö, vilket gör den till en av huvudmiljöerna när det gäller främjandet av mental hälsa och förebyggande av psykiska sjukdomar. Å ena sidan, är skolor och högskolor platser som skulle kunna låta olika genomföranden nå nästan hela befolkningen inom denna åldersgrupp.
På samma gång, att rätta till klimatet och utövandet i skolmiljön, tillsammans med barns mentala hälsobehov, har visat sig förbättra de akademiska färdigheterna och det sociala beteendet.
Hur kan konferensens slutsatser bli till EU-lag?
Följande schematiska bild visar hur en konferens kan påverka lagstiftningen inom EU:
Egna intryck från konferensen
Eftersom hela konferensen hölls på engelska, blev man ganska trött efter ett tag. Det vart mycket ”korvstoppande” med fakta och fackuttryck. På grund av tidsnöd, var diskussionerna rätt så korthuggna, vilket var tråkigt.
Det positiva var, erfarenheten av att ta del av en konferens i EU-miljö, och de sociala kontakter man knöt.
Text & foto: Karl-Peter Johansson
ASP BLADET 