Etikettarkiv: funktionshinder

LSS & LASS

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. Dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

LSS

Denna förkortning står för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagen uppdateras regelbundet och den senaste ändringen trädde ikraft 1 januari 2011.

I 1 § LSS kan vi läsa: ”Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer

  1. Med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
  2. Med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
  3. Med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.”

För att kunna få en insats enligt LSS måste man tillhöra någon av de tre ovanstående personkretsarna.

Vilka är insatserna för särskilt stöd och särskild service?

Det finner vi i 9 § LSS: ”Insatserna för särskilt stöd och service är

  1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder,
  2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken,
  3. Ledsagarservice,
  4. Biträde av kontaktperson,
  5. Avlösarservice i hemmet,
  6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet,
  7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov,
  8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,
  9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna,
  10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig.”

LASS

Förkortningen har stått för Lagen om assistansersättning, men har från 1 januari 2011 ersatts av kapitel 51 i socialförsäkringsbalken.

För den som vill läsa mer om LSS, kan vi rekommendera boken ”LSS 2011” av Bengt Olof Bergstrand. Den finns att låna på Stadsbiblioteket i Karlstad.

Text: Karl-Peter Johansson

En sjuk försäkring

ASP Bladets reporter Olle Stagnér beskriver i detta nummers debattartikel en havererad sjukförsäkringsreform. Bilden om det ”fuskande folket” som aktivt överutnyttjar systemet för att få sjukpenning stämmer inte, menar bland annat flera samhällsforskare.


Flera rapporter krossar myterna om att sjukfrånvaron i Sverige beror på fusk och överutnyttjande. Fusket är marginellt visar sociologen Tor Larsson vid Uppsala universitet i en undersökning som han har gjort i en mellansvensk kommun. Ett fall var en myglare när han gick igenom 102 sjukfall. Resten var undersköterskor som hade ont i muskler och leder. En tredjedel hade mycket tydliga diagnoser. Åtta var svårt cancersjuka.

Statsvetaren och forskaren vid Malmö högskola Björn Jonson kommer fram till samma slutsats i boken ”Myten om sjukfrånvaron”. I boken visar han på hur påståenden om fusk och överutnyttjande antingen var felaktiga eller grovt överdrivna. Han pekar på att det inte var antalet sjukskrivningar som ökade mellan år 1996-2002. 85 procent av sjukfrånvarons ökning berodde i stället på att sjukskrivningsperioderna blev längre.

Jonson pekar på två förklaringar till varför sjukskrivningarna blev längre. För det första så bidrog nedskurna stadsbidrag till ett havererat rehabiliteringssystem. För det andra så innebar 1990-taletskrisen stora negativa konsekvenser för kommuner och landstingens verksamheter.

Den nya politiken har grundats på myter och vandringssägner enligt Jonson. Det är inte fusk och missbruk som är förklaringen till sjukskrivningarna. Det finns en rad åtgärder som är möjliga att pröva argumenterar han: fler lönebidragsanställningar, plusjobb, sociala arbetskooperativ och samhall.

TCO: s Sture Nordh, Ingalill Björn Astma, allergiförbundet och Anne Carlsson från Reumatikerförbundet menar i samma anda att vi behöver bygga ut en ”alternativ arbetsmarknad” där de som inte klarar en anställning på den öppna arbetsmarknaden kan få ett jobb. Tidningen NSD argumenterar också att det nu gäller att snabbt skapa konkreta alternativ till alla de som har eller kommer att fasas ut från sjukförsäkringen.

Ungefär en tredjedel som söker primärvård har psykiska problem, säger Region Skåne om psykisk ohälsa och sjukskrivning. Det finns ett starkt samband mellan nedsatt psykiska hälsa och sjukskrivningar. De två viktigaste orsakerna till sjukskrivning från arbetet är belastningssjukdomar och psykiska problem där stress i kombination med brist på inflytande har en central roll. Att förbättra den psykiska hälsan innebar att man måste arbeta på flera nivåer för att förbättra det psykiska välbefinnandet för individer och samhälle.

Studieförbundet Sensus skriver under kampanjen ”tema fattigdom” att det kan många gånger vara svårt för personer med funktionsnedsättning att få jobb. Var sjätte europé i arbetsför ålder klassas som funktionshindrad. Bland 65 miljoner funktionshindrade européer är det bara 50 procent som har ett arbete, vilket kan jämföras med 68 procent för den övriga befolkningen.

Text: Olle Stagnér Foto: Kajsa Jansson

IFA’s föreläsningsserie om NPF – Steve Eriksson

IFA’s Föreläsningsserie om NPF är en grundläggande utbildningsserie om bla. ADHD, Asperger och Tourettes.  Föreläsningsserien startade i Oktober 2008 och är indelad i 4 gånger. Tidigare har de pratat om vad NPF är med betoning på ADHD där Kjell Modigh (professori i psykologi), Gert Andersson pratade om sitt liv med ADHD.  Neuropsykolog Lena Rehnström höll föredrag om vad aspergers syndrom är, och som sagt Steve Eriksson pratade om NPF – Missbruk – Kriminalitet.

A-Kursen

akursen

Ökad självständighet.

Niclas Modig är kursföreståndare för en ny kurs vid Molkoms folkhögskola som heter A- kursen den vänder sig till personer som har Aspergers syndrom eller Autism utan utvecklingsstörning. Kursens inriktning innebär att man får lära sig att ta hand om sitt eget liv, vilket resulterar i en ökad självständighet.

Kursen startade 2007 och det finns nio platser. Eleverna behöver träna sin sociala kompetens och en del vardags göromål som t ex. att betala räkningar och handla. Alla ämnen går ut på att lära sig hur omvärlden fungerar. Kursen leder till att eleverna får lättare att ta kontakt med andra människor.

Eleverna har ett eget internat där dom bor och där det finns fritidsledare dygnet runt. All personal på skolan har fått utbildning om funktionshindret. Innan kursen startade så var personalen på studieresa till andra folkhögskolor för att se hur det fungerade där med kursen. En del av personalen har även läst specialpedagogik på universitetet.
Kursen är ingen yrkesutbildning utan en språngbräda ut i livet säger Niclas. Eleverna kan söka en yrkesutbildning eller komplettera gymnasiestudierna efter kursen. Det man läser är bland annat Livskunskap som ger kunskap om det egna funktionshindret. Ett annat ämne är Vardagsmatematik som handlar om elevernas privata ekonomi. Ämnesvalet är grundat på studieresorna och kursen i specialpedagogik, säger Nickas. Får vi bara ut information om kursen så tror jag att det inte skall vara några problem med att få nya deltagare.

Kursen innehåller följande ämnen:

Livskunskap (ger kunskap om det egna funktionshindret)
Samhällsorientering (att förstå sin omvärld)
Friskvård
Hemkunskap
Vardagsmatematik
Färg & Form
Drama
Svenska