Etikettarkiv: funktionsnedsättning

I fokus: Stockfallsboendet

img_0222
Invigning av Stockfallet, Per-Inge Liden klipper bandet

Den 17 november var det dags för invigning av det nya gruppboendet på Stockfallet. De nybyggda husen har utsikt mot skogen men är samtidigt beläget nära ett bostadsområde.

– Alla människor hör till det här samhället som vi vill bygga tillsammans, säger Per-Inge Lidén i sitt invigningstal.

Socialpsykiatrin har genom åren alltid fått ta över gamla och befintliga byggnader eller lokaler. Men nu får man tillgång till lokaler som är helt nya, vilket är en ny situation för förvaltningen. Stockfallsboendet är det första som är helt nybyggt och enbart till för socialpsykiatrin, med avsikten att vara ett gruppboende.

Ett antal brukare har dessutom fått bidra med åsikter om hur huset skulle utformas. De har fått möjlighet att ge sina förslag om färgval och material och har även varit med på anställningsintervjuer. Inflyttningen påbörjas den 21 november.

Per-Inge Lidén, ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden, beskriver i sitt inledningsanförande historien om hur de psykiatriska boendena har utvecklats över tid. Han menar att vi har gått ifrån att människor placerats i samhällets utkant till att de nu har hamnat mitt i samhället.

– De hör till samhället som alla andra. Socialpsykiatri är precis som det låter, ett socialt och samhällsperspektiv. Ett mitt i samhället-tänkande, där alla människor ska få plats. En del behöver stöd i form av boende, aktiviteter och struktur. Det här huset är unikt för det berättar om en människosyn om hur vi vill ha vårt samhälle, säger Per-Inge Lidén.

Boendets form och placering
Boendet består av två hus med sammanlagt 16 lägenheter. Byggnaderna är utformade på så sätt att man alltid måste passera ett gemensamt luftigt vardagsrum för att komma in eller ut ur huset. Varje hus har två korridorer med fyra lägenheter i varje. Korridorerna går ihop i den gemensamma delen för att ingen ska känna sig förbisedd eller kunna isolera sig.

Grundtanken med placeringen av boendet är närheten till naturen men samtidigt vara nära annan bebyggelse. Omgivningen är lugn och stilla, utan brus och mycket människor i rörelse men samtidigt nära till exempel kollektivtrafik.

Johan Asp, Stockfallets enhetschef, är mycket nöjd med hur boendet har förverkligats. Han tycker att byggnaderna är jättefina och säger att han har en jättepositiv känsla nu när det är klart.

– Boendet har blivit som jag hade hoppats på och uppfyllt mina förväntningar, menar Johan Asp.

Endast psykisk funktionsnedsättning
Boendet kommer inte att prioritera någon viss form av funktionsnedsättning. Det enda som gäller är att man ska ha en långvarig psykisk funktionsnedsättning. Personer med beroendeproblematik eller missbruk kommer inte att bo på Stockfallsboendet.

Omgivningens reaktioner
Reaktioner gällande läget av boendet var intensivast i början av 2015. Det fanns en oro i de närliggande bostadsområdet huruvida det var lämpligt att placera ett boende för personer med psykisk funktionsnedsättning på Stockfallet. Det anordnades informationsmöten där grannar och de som bor i området kunde delta och få information om projektet. På dessa möten har kommunen förklarat vilka som ska bo där, samt förmedlat budskapet att man inte behöver vara orolig.

Johan berättar att efter mötena har ingen hört av sig. Det har enbart kommit två samtal från familjer som planerat att köpa tomt i närheten och som hade frågor om boendet.

– Det är ofta okunskap som gör att folk tror att det här är farliga människor, förklarar Johan Asp.

Text: Matilda Eriksson och Henrik Sjöberg
Foto: Matilda Eriksson och Henrik Sjöberg

Få hjälp att hjälpa andra

Carin Wallman
Carin Wallman

Det är en gråmulen onsdag som ASP Bladets reportrar går mot en föreläsning som ska hållas vid Resurscentrum i Karlstad. Carin Wallman har jobbat med anhörigstöd sedan 2008. En givande föreläsning om anhörigstöd, riktat till de som hjälper eller vårdar en närstående.

Det kan handla om missbruk, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Som anhörig är det påfrestande att se på när en närstående har det svårt, fysiskt som psykiskt. Förut fanns det inte så mycket hjälp att få, men sedan år 2000 så har det blivit mer och mer hjälp som blir tillgänglig för de anhöriga. Nämligen – anhörigstöd. Med rätt stöd och vägledning så är den anhöriga bättre instruerad att hjälpa den närstående.

– Tänk på den varningen som ges ut av flygpersonalen innan man flyger, om det blir tryckförändring i kabinen så kommer syrgasmaskerna ner. Vad får man då för information? Jo att säkra sin egen syrgasmask först innan du hjälper ditt barn eller stolsgranne. Samma sak går att tillämpa när det gäller vård av närstående. Tänk på dig själv först, säger Carin Wallman på föreläsningen.

Det är väldigt vanligt med stressrelaterade åkommor som högt blodtryck hos anhöriga. Att ta hand om en närstående kan vara en väldigt påfrestande process, det är därför anhörigstödet finns. Det som erbjuds inom anhörigstödet är samtalskontakt utan journalförande, det vill säga att det som sägs där stannar där. Det hamnar inte i några akter eller journaler. Ett tryggt rum att kunna ventilera i.

Internet ett viktigt kugghjul
När det pratas om anhörigstöd så har internet en viktig funktion, anhoriga.se är en sida med väldigt mycket information. Där finns det utbildningar och annat matnyttigt att använda sig av. I Karlstad så finns det en facebooksida som är styrd av kommunen, där det läggs ut något relevant i ämnet minst två gånger per vecka.

Det är en djungel av definitioner att lära sig, ja, ett helt nytt vokabulär att bekanta sig med. Kanske är det inte just utbildningar man är ute efter, utan möjlighet att prata med andra och få en inblick i hur andra hanterar situationen. Det finns också gruppsamtal där man kan ta del av andras berättelser för att inse att det inte är ensamt i djungeln, även fast det kan verka så.

– Jag brukar prata om att ”hyvla ner tröskeln” för att lättare ta sig över den. Ungefär som en lägenhet handikappanpassas efter individen, så anpassas även det här anhörigstödet. Det läggs på den nivån som den anhöriga behöver det, berättar Carin Wallman.

Text & foto: Per Fäldt

Siblings by Passalen

76Att växa upp med ett syskon med funktionsnedsättning kan vara jobbigt. ASP Bladet har träffat Emma Jönsson som är projektledare för Siblings by Passalen i Karlstad. Ett nätverk som sätter fokus på de bortglömda syskonen.

Emma Jönsson är 24 år och är uppvuxen i Karlstad med sina föräldrar och en två år äldre syster med diagnoserna autism och lindrig utvecklingsstörning. Emma berättar att det ibland har varit jobbigt att ha ett syskon som inte är som alla andra.

– Jag älskar min syster över allt annat men har ofta känt att jag stått tillbaka med mina egna problem och funderingar. Jag har inte velat betunga mina föräldrar som haft fullt upp med min syster. Att prata med ”vanliga” kompisar har också varit svårt. De som inte har ett syskon med funktionsvariation kan inte förstå vad som kan ske inom min familjs fyra väggar. I perioder har jag skämts över min syster och inte velat ta hem kompisar överhuvudtaget, berättar Emma.

Positiv upplevelse
Emma berättar att det var hennes mamma som gav henne en broschyr om Siblings by Passalen och föreslog att hon skulle gå dit.

– Jag tvekade först och tänkte att det där var nog ingenting för mig, men det var verkligen jättebra! Att få träffa jämnåriga personer som förstår och har liknande erfarenheter var verkligen en superpositiv upplevelse, säger Emma.

Finns i Karlstad och Göteborg
Sedan våren 2016 arbetar Emma heltid med nätverket Siblings by Passalen som är ett treårigt sidoprojekt till Passalen. Projektet finansieras genom allmänna arvsfonden. Siblings by Passalen har funnits i Karlstad och Göteborg och på nätet sedan hösten 2014. I Karlstad anordnas träffar varje onsdag i lokalerna på Kasernhöjden. Emma berättar för ASP Bladet att jämna veckor är det syskonträffar för ungdomar mellan 15-25 år, och ojämna veckor möts syskonklubben för barn mellan 9-14 år. På dessa träffar gör man olika aktiviteter som att laga mat, spela bowling, fika och umgås.

– Träffarna är helt kravlösa och man behöver absolut inte prata om sina syskon. Det kostar ingenting att komma, men går vi till exempel och bowlar så betalar man för sig själv, berättar Emma.

Sluten grupp
På Facebook finns en sluten grupp som är helt föräldrafri och är till för syskon i alla åldrar över hela Sverige. I nuläget har gruppen drygt hundra medlemmar och det var många positiva reaktioner när gruppen startades.

– Här kan man dela erfarenheter och funderingar, uppmuntra varandra och även se vad som är på gång, berättar Emma.

En fristad
Emma hoppas såklart att nätverket ska växa och bli en ordinarie verksamhet av Passalen.

– Syskonrelationen är den längsta relationen man har, och många i vår situation känner sig bortglömda. Med Siblings by Passalen vill vi uppmärksamma syskonfrågan. Här är man med för att man är en egen individ, och det blir inte fokus på det andra syskonet som det annars ofta blir. Många i vår situation tar på sig mycket ansvar och det är bra att ha en fristad där andra förstår, och där man bara kan vara sig själv, avslutar Emma.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek

Information om träffar och aktiviteter:
www.passalen.se/syskon

Facebookgruppen Av syskon För syskon:
www.facebook.com/syskonprojektet

Projektet med valfrihet

77777”Olika Avtryck” är ett treårigt projekt för att öka utbud och valmöjligheter för vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Karin Bohlin Hogen berättar om Olika Avtryck i projektets informationsfilm med samma namn.

– Vi såg att efter gymnasiesärskolan fanns inte mycket att välja på. Man kanske får en praktikplats eller en daglig verksamhetsplats. Detta säger Karin Bohlin Hogen, som är projektledare på Olika Avtryck. De bestämde sig för att starta ett projekt som erbjuder aktiviteter för den aktuella målgruppen. Aktiviteter såsom konstnärligt kreativt skapande, vilket innebär musik, hantverk, scenkonst samt bild och form erbjuds.

På Ingesunds folkhögskola i Arvika tillhandahåller Olika Avtryck en ettårig kurs i konstnärligt skapande. 2015 var de nio deltagare. Man har även studiecirklar genom studiefrämjandet som bygger på det som deltagarna vill göra, men dessa utgår ändå från samma segment som den ettåriga kursen, berättar Karin Bohlin Hogen vidare.

I projektet ingår folkhögskolorna Ingesund och Kyrkerud, Studiefrämjandet, Rackstadsmuseet, Arvika, Eda och Årjängs kommuner samt föreningen FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna).

– Till workshopen på Rackstadmuseet bjuder vi in människor som vanligtvis går på daglig verksamhet, och de får lära sig olika konstnärliga tekniker, exemplifierar Karin.
Projektledningen såg ganska tidigt att om de skulle nå den primära målgruppen, som är människor med intellektuell funktionsnedsättning, så krävdes det att de började jobba med dem som arbetar runt omkring. För denna ”sekundära målgrupp” såg man att det behövdes fortbildning, kompetensutveckling, inspiration och nya metoder. Olika Avtryck jobbar även opinionsbildande, och anser att det behövs mycket mer kunskap.

– Det vi hoppas och tror i det här projektet är att vi har gjort det vi heter, det vill säga olika avtryck. Och att det finns en möjlighet för människor i primär målgrupp att få en chans att välja, i stället för att någon annan väljer. Men för att välja så krävs det att det finns alternativ, minst två saker, om man skall kunna välja överhuvudtaget.

Text: Maria Lundby Bohlin
Källa: Projektets film
”Olika Avtryck” som hittas på Youtube,
samt www.olikaavtryck.se

Försäkringskassan vill göra vardagen enklare

234Sedan början av 2015 kan personer med funktionsnedsättning som har flera olika ersättningar från Försäkringskassan, få en kontaktperson som samordnar kontakterna inom myndigheten. Detta är ett av flera löften som Försäkringskassan aviserat för att effektivisera sitt arbete och förenkla vardagen för de som kommer i kontakt med myndigheten.

Christina Schöön är regionalt samverkansansvarig inom funktionsnedsättningsområdet på försäkringskassan. Hon berättar för ASP Bladet att mottagandet har varit positivt från både personer som tilldelats en samordnande kontaktperson och från handläggarna själva. Hon berättar vidare att informationen om tjänsten finns på försäkringskassans hemsida, men att det främst är handläggarna som själva informerar personer som kan komma ifråga.

– Det är dock färre än vi trodde som efterfrågar tjänsten, men det tror jag beror på att alla inte riktigt känner till det än, det kanske inte har fått genomslag fullt ut, säger Christina.
Hon förklarar att andra åtgärder som ska förenkla kontakterna med försäkringskassan exempelvis är förkortade handläggningstider. Detta gäller främst personer med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång och de som söker vårdbidrag eller handikappersättning. Man vill också förenkla kommunikationen genom utökad digital kontakt med Försäkringskassan.

– Det handlar exempelvis om att kunna få besked från oss via sms. Många av våra kunder öppnar inte brev från Försäkringskassan och är kanske inte så bekväma med att svara i telefon när ett okänt nummer ringer, säger Christina.

Hon berättar också att myndigheten jobbar med att bygga ut tjänsterna på Mina sidor, en serviceplattform som återfinns på deras hemsida.

Försäkringskassans utvecklingsarbete, En enklare vardag, består sammanlagt av sex löften med syfte att underlätta kontakter med myndigheten och bidra till ett ökat deltagande i arbetslivet och samhället i stort för personer med funktionsnedsättning.

Text: Therese Nilsson
Foto: Stefan Ek

Bred rekrytering på IKEA och ICA

IKEA fasad Personalstyrkor som avspeglar kundernas och samhällets mångfald – ett mål som både Ikea och Ica uppnår bland annat genom att positivt särbehandla personer med funktionsnedsättning, rapporterar tidningen Kollega.

Ikea vill att deras varuhus ska kännas välkomnande för alla och att de anställda ska representera ett tvärsnitt av befolkningen. Det tar man hänsyn till vid rekrytering.

– Vi vill att vår personal ska spegla den lokala marknaden där vi är verksamma, berättar Petra Adolfsson, HR-chef på IKEA Karlstad till ASP Bladet.

Anställda från olika kulturer, som talar olika språk och personer med olika förutsättningar, är alla välkomna. För vissa grupper jobbar man med positiv särbehandling. De ser fördelar i att rekrytera brett.

– Vi tror på olikheter. Vi försöker bygga team med människor där olika bakgrund, erfarenheter, personligheter och kompetenser samarbetar. Vi tror att det är viktigt för vår fortsatta framgång, säger Petra Adolfsson.

Ikea samarbetar med organisationen Conexi, som erbjuder arbetsträning och stöd till personer med autism/Aspergers syndrom. Denna verksamhet finns på Ikea i Kungens kurva, Barkarby, Västerås, Linköping och Uppsala.

Ica har också ambitionen att personalstyrkan ska spegla Sveriges befolkning. I samarbete med Samhall och Sveriges Kommuner och Landsting har Ica anställt 1400 personer med funktionsnedsättning. Även IKEA jobbar tillsammans med Samhall:

– Det är ett fantastiskt samarbete.
Vi känner att det bidrar ytterligare till vår mångfald på varuhuset, berättar Petra Adolfsson.

I en riktad satsning för att skapa 2 000 praktikplatser åt individer som står extra långt från arbetsmarknaden samarbetar ICA med Arbetsförmedlingen. Samarbetet har hittills genererat 1 600 praktikplatser.

Redan 2009 lanserade Ica sin kampanj, ”Vi kan mer”, för att rekrytera funktionsnedsatta, efter den uppmärksammade introduktionen av sin reklamkaraktär ”Ica-Jerry”.

Text: Peter Sundström
Foto: Henrik Sjöberg