Etikettarkiv: funktionsnedsättning

Försäkringskassan vill göra vardagen enklare

234Sedan början av 2015 kan personer med funktionsnedsättning som har flera olika ersättningar från Försäkringskassan, få en kontaktperson som samordnar kontakterna inom myndigheten. Detta är ett av flera löften som Försäkringskassan aviserat för att effektivisera sitt arbete och förenkla vardagen för de som kommer i kontakt med myndigheten.

Christina Schöön är regionalt samverkansansvarig inom funktionsnedsättningsområdet på försäkringskassan. Hon berättar för ASP Bladet att mottagandet har varit positivt från både personer som tilldelats en samordnande kontaktperson och från handläggarna själva. Hon berättar vidare att informationen om tjänsten finns på försäkringskassans hemsida, men att det främst är handläggarna som själva informerar personer som kan komma ifråga.

– Det är dock färre än vi trodde som efterfrågar tjänsten, men det tror jag beror på att alla inte riktigt känner till det än, det kanske inte har fått genomslag fullt ut, säger Christina.
Hon förklarar att andra åtgärder som ska förenkla kontakterna med försäkringskassan exempelvis är förkortade handläggningstider. Detta gäller främst personer med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång och de som söker vårdbidrag eller handikappersättning. Man vill också förenkla kommunikationen genom utökad digital kontakt med Försäkringskassan.

– Det handlar exempelvis om att kunna få besked från oss via sms. Många av våra kunder öppnar inte brev från Försäkringskassan och är kanske inte så bekväma med att svara i telefon när ett okänt nummer ringer, säger Christina.

Hon berättar också att myndigheten jobbar med att bygga ut tjänsterna på Mina sidor, en serviceplattform som återfinns på deras hemsida.

Försäkringskassans utvecklingsarbete, En enklare vardag, består sammanlagt av sex löften med syfte att underlätta kontakter med myndigheten och bidra till ett ökat deltagande i arbetslivet och samhället i stort för personer med funktionsnedsättning.

Text: Therese Nilsson
Foto: Stefan Ek

Bred rekrytering på IKEA och ICA

IKEA fasad Personalstyrkor som avspeglar kundernas och samhällets mångfald – ett mål som både Ikea och Ica uppnår bland annat genom att positivt särbehandla personer med funktionsnedsättning, rapporterar tidningen Kollega.

Ikea vill att deras varuhus ska kännas välkomnande för alla och att de anställda ska representera ett tvärsnitt av befolkningen. Det tar man hänsyn till vid rekrytering.

– Vi vill att vår personal ska spegla den lokala marknaden där vi är verksamma, berättar Petra Adolfsson, HR-chef på IKEA Karlstad till ASP Bladet.

Anställda från olika kulturer, som talar olika språk och personer med olika förutsättningar, är alla välkomna. För vissa grupper jobbar man med positiv särbehandling. De ser fördelar i att rekrytera brett.

– Vi tror på olikheter. Vi försöker bygga team med människor där olika bakgrund, erfarenheter, personligheter och kompetenser samarbetar. Vi tror att det är viktigt för vår fortsatta framgång, säger Petra Adolfsson.

Ikea samarbetar med organisationen Conexi, som erbjuder arbetsträning och stöd till personer med autism/Aspergers syndrom. Denna verksamhet finns på Ikea i Kungens kurva, Barkarby, Västerås, Linköping och Uppsala.

Ica har också ambitionen att personalstyrkan ska spegla Sveriges befolkning. I samarbete med Samhall och Sveriges Kommuner och Landsting har Ica anställt 1400 personer med funktionsnedsättning. Även IKEA jobbar tillsammans med Samhall:

– Det är ett fantastiskt samarbete.
Vi känner att det bidrar ytterligare till vår mångfald på varuhuset, berättar Petra Adolfsson.

I en riktad satsning för att skapa 2 000 praktikplatser åt individer som står extra långt från arbetsmarknaden samarbetar ICA med Arbetsförmedlingen. Samarbetet har hittills genererat 1 600 praktikplatser.

Redan 2009 lanserade Ica sin kampanj, ”Vi kan mer”, för att rekrytera funktionsnedsatta, efter den uppmärksammade introduktionen av sin reklamkaraktär ”Ica-Jerry”.

Text: Peter Sundström
Foto: Henrik Sjöberg

Funktionshindrade har rätt

Sedan ett år tillbaka har Sverige ratificerat konventionen ”Om rättigheter för personer med funktionsnedsättning” som ska förtydliga att de mänskliga rättigheterna gäller alla. Men de flesta känner ännu inte till att den finns. Konventionen diskuterades i slutet av oktober på en konferens i Örebro. ASP Bladet var där.

Från artikel 3 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar

Allmänna principer
Denna konventions principer är följande

A)    Respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende,
B)    Icke-diskriminering,
C)    Fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället,
D)    Respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten
E)    Lika möjligheter
F)    Tillgänglighet
G)    Jämställdhet mellan kvinnor och män
H)    Respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktions-nedsatta barns rätt att bevara sin identitet.

Läs mer om den nya konventionen här: http://tinyurl.com/2w236yn


Myndigheten Handisam och Handikappförbundens projekt Agenda 50 höll i den konferens som skulle väcka intresset för den konvention som sedan 2009 nu gäller i Sverige. För trots allt är det så att funktionshinder är något som kommer att beröra de flesta människor förr eller senare under livets gång. – Andelen personer med funktionsnedsättningar ökar med åldern i befolkningen. Har man inte en funktionsnedsättning idag så kommer man att få det. Andelen äldre i Sveriges befolkning ökar och snart så kommer den äldre delen av befolkningen vara större än den yngre, berättade moderator Anna Fock för konferensdeltagarna.

I artikel 25 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948 går det att läsa följande: ”Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.”

Rätten till liv och bästa möjliga hälsa har alltså ansetts grundläggande i över 50 år. Men de mänskliga rättigheterna har byggts ut och förtydligats, framförallt genom FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter 1966.

– Man såg att i arbetet med mänskliga rättigheter så osynliggjordes vissa grupper av människor.

Man tyckte det var så allvarligt att man behövde ta fram särskilda konventioner för att tydliggöra att rättigheterna gäller; som nu, personer med funktionsnedsättning, förklarar Anna Fock.

Ansvaret för att leva upp till den nya konventionen tillfaller staten. Men staten i FN:s värld innebär inte bara regering, riksdag och statliga myndigheter. Utan även regioner, landsting och kommuner måste visa hänsyn.

Alla har ett gemensamt ansvar för att funktionshindrades mänskliga rättigheter tillgodoses. I utbildningsmaterialet beskrivs det som att staten ska ”främja”, ”skydda” och ”säkerställa” att rättigheterna för funktionshindrade ska respekteras. Detta innebär bland annat att staten bland annat inte får kränka, diskriminera eller utsätta personer för negativ särbehandling.
Andra saker beskriver vad staten ska göra. Som att riva ner hinder, skapa tillgänglighet och möjligheter för tillgång till habilitering och rehabilitering.

Ett dagsaktuellt exempel på när detta inte efterlevs är när personer ”faller mellan stolarna” och därför inte får tillgång till rehabiliterande åtgärder på grund av detta.
– Staten måste även se till att tredje part inte kränker mänskliga rättigheter.

Om man lejer ut vård och omsorg på ett privat företag, så måste man också se till att företaget lever upp till mänskliga rättigheter, berättar Josefine Gustafsson från myndigheten Handisam.

Med funktionsnedsättningar anses bland annat människor med fysiska funktionshinder, förståndshandikappade och personer med kognitiva funktionshinder.

Alla personer med funktionshinder ska få vara fullvärdiga samhällsmedborgare och kunna delta fullt ut i samhället som icke-funktionshindrade. Inte nödvändigtvis på exakt samma villkor, men ändå likvärdiga.

Text & Foto: Robert Halvarsson