Fysisk aktivitet på recept – en växande trend

Idag används i allt större utsträckning fysisk aktivitet på recept (FAR) som ett komplement eller alternativ till läkemedelsbehandling.

Receptet skrivs ut av läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast, men ordinationen sker alltid i samverkan med patienten. Landstinget i Värmland skriver på sin hemsida att fysisk aktivitet på recept bara får skrivas ut till personer över 18 år.

Enligt Socialstyrelsens hemsida består behandlingen av en angiven fysisk aktivitet som ska utövas ett visst antal minuter i veckan. Stöd och uppföljning ingår. Aktiviteten kan vara allt från skogspromenader till organiserad gruppträning.

– Promenader och stavgång är de aktiviteter som förskrivs mest här hos oss, säger Ulrika Sälgeback, sjukgymnast på Friskvården i Värmland. Hon berättar att fysisk aktivitet på recept har används i Sverige sedan våren 2005.

År 2013 skrev Friskvården i Värmland ut cirka 1000 recept, men Ulrika förklarar att mörkertalet är stort, eftersom de som klarar sig utan extra stöd inte syns i den statistik hon och hennes kollegor har tillgång till. Sammanhållna siffror från 2010, som Radio P4 Värmland tagit del av, visar dock på 2000 utskrivna recept för Värmland i sin helhet. Sju av tio patienter som får fysisk aktivitet på recept utskrivet är kvinnor.

– Så är det både i Sverige och internationellt, men varför det är så vet jag inte, säger Ulrika.

Motion ger många hälsovinster
I Värmland är det vanligast att patienter som får fysisk aktivitet på recept är mellan 41 och 60 år när det gäller män, och mellan 21 och 50 år när det kommer till kvinnor.

Organisationen Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) har i samarbete med Läkaresällskapet skrivit på sin hemsida, att man rekommenderar minst 150 minuters motion i veckan för personer över 18 år. Detta för att förebygga till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet och psykisk ohälsa, samt behålla eller förbättra sin fysiska prestationsförmåga.

Friskvården i Värmland tar emot patienter som behöver extra stöd att komma igång med sin motion.

– Utifrån de som kommer till oss är övervikt den främsta orsaken, säger Ulrika. Hon berättar att andra vanliga problem är smärta i rörelseapparaten, högt blodtryck och diabetes.

Friskvården i Värmland erbjuder vägledande hälsosamtal, olika motionsgrupper och uppföljning av aktiviteten. För att underlätta uppföljningen och ytterligare motivera patienten att fullfölja receptet använder sig Ulrika och hennes kollegor av en s.k. aktivitetsdagbok. I dagboken ska patienten anteckna sin motion och vad han eller hon äter. Ulrika berättar att följsamheten för fysisk aktivitet på recept är större än den för läkemedelsbehandling, och ser en trend i hur vi förhåller oss till vår egen hälsa.

– Man har gjort undersökningar på vårdcentraler, där man bland annat har frågat om patienten vill att vårdpersonalen ska ställa frågor om hans eller hennes levnadsvanor. Det var över 90 procent svarade ja på den frågan. Det tycker jag är bra, man vill ta eget ansvar för sin hälsa, säger Ulrika.

Text: Therese Nilsson
Foto: Per Rhönnstad

Hälsa och Wellness

Nytt program på Karlstads Universitet

Trots ökad välfärd och stigande medellivslängd mår många allt sämre. Ensamboende, rökning, stillasittande, dåliga matvanor och för mycket alkohol, tillsammans med krav och stress i arbets- och privatliv kan vara svårhanterligt och leda till nedsatt psykisk och fysisk hälsa. Symptom som trötthet, sömnproblem, oro och ångest har blivit vanliga, liksom kroppsliga besvär som smärta och övervikt.

Det kan vara svårt att inom sjukvården hjälpa dem som drabbas, då många av dem, åtminstone inledningsvis, inte i första hand behöver medicinsk behandling, utan snarare vägledning i att hantera sin livssituation och i att hålla sig friska. Får situationen däremot pågå under en längre tid är risken hög för allvarlig och behandlingskrävande sjukdom.

Stort personligt lidande och betydande samhällskostnader skulle kunna sparas om man lyckades hjälpa de drabbade på ett tidigare stadium.

Man vill på Karlstads Universitet möta behovet av utbildad personal inom detta område, och höstterminen 2009 kommer ett nytt tvåårigt program, ”Hälsa och wellness”, att starta på universitetet. Utbildningen inriktar sig i första hand på hur man kan förebygga ohälsa genom att hjälpa människor att påverka sitt beteende och sin livsstil så att förutsättningarna för ett gott mående blir så bra som möjligt. För att uppnå detta utgår man i undervisningen från en helhetssyn på människan, utifrån ett fysiskt, psykiskt och andligt perspektiv.

Det första året är gemensamt för alla studenter och till största delen teoretiskt. Under det andra året väljer studenten sedan mellan fyra olika inriktningar; fysisk aktivitet och hälsa, massage och hälsa, avslappning och hälsa eller kost och hälsa. Undervisningen kommer då att ha både teoretiska och praktiska moment, samt en stor del praktik. Förutom hälsorelaterade ämnen läser man också en kurs i entreprenörskap, för att ha bättre förutsättningar att driva eget företag.

Programmet leder fram till en generell högskoleexamen inom huvudområdet hälsofrämjande arbete med inriktning mot wellness. Som färdigutbildad föreslår universitetet att man kallar sig hälsocoach, och man kan då jobba inom många olika verksamheter i hälsobranschen. Det kan till exempel vara motions-/fitnessverksamhet, företagshälsovård och spa-bransch, eller kommunal verksamhet som friskvård, skola och fritidsverksamhet. Hälsocoacher har också en viktig roll att spela när det gäller att hjälpa den ökande andelen äldre att behålla en god hälsa så länge som möjligt. Arbetsmetoder kan vara rådgivningssamtal, hälsoprofilbedömningar, att göra stressprofiler och att leda olika aktiviteter på både grupp- och individnivå.

En svårighet för hälsobranschen har länge varit låg trovärdighet och negativa attityder. Många av de utbildningar som erbjuds är dyra, och dessutom av varierande kvalitet. Universitetet tror därför att det finns en efterfrågan på en högskoleutbildning, där den vetenskapliga grunden är säkerställd. Utbildningar inom hälsa är dessutom generellt sett populära. Förutom ungdomar som nyligen avslutat gymnasiet hoppas man kunna rekrytera personer med bakgrund inom exempelvis alternativmedicin som vill bredda och fördjupa sin kompetens. Det kan också finnas ett intresse från personal inom vård, skola och socialtjänst.

När studenten efter två års utbildning har tagit sin examen finns också möjlighet att ytterligare bredda sin kompetens genom att läsa olika fristående kurser. Man kan också välja att fördjupa sig och avlägga en kandidatexamen genom att läsa ett tredje år inom ett närliggande område, som folkhälsovetenskap, psykologi, omvårdnad eller idrottsvetenskap.

Text: Carin Eriksson