Ekonomisk kris – hjälp finns att få

Överförmyndarnämnden är en kommunal tillsynsmyndighet över gode män, förvaltare och förmyndare. Uppdraget är att rekrytera och utbilda gode män och matcha deras bakgrund och erfarenhet mot varje enskild huvudman. Nämnden utför även tillsyn över den gode man som blivit förordnad.

–Vi utgör en oerhört viktigt roll i samhället, säger Peter Frostvik, enhetschef på överförmyndarkansliet i Karlstad och Hammarö, när ASP Bladet träffar honom för en intervju i Stadshuset. Nämnden utreder behov av god man och förvaltare till huvudmän – personer som på grund av olika försvagade hälsotillstånd inte kan företräda sig själv i samhället och som inte kan få hjälp på annat håll.

Ett lekmannauppdrag med motkrav
– Det krävs att vår tillsyn är noggrann, att vi följer upp och kontrollerar så att gode man sköter sitt uppdrag och inte missbrukar sin ställning, berättar Peter.

En god man får inte vara dömd för brott. Han får heller inte vara i behov av försörjning för sin egen livsföring eller ha ärenden hos kronofogden. I övrigt ställs inte så stora krav på en god man idag. Det är ett lekmannauppdrag tilldelat av tingsrätten och det är den enskilde personen som är arbetsgivaren, inte kommunen. Utbildningen sker genom överförmyndarnämnden.

– Man kan ju ha hamnat hos kronofogden för att man haft en tvist om en parkeringsbot och det behöver inte diskvalificera ett förordnande av god man, säger Peter.

God man är frivilligt
Nämnden utreder vad det finns för hjälpbehov hos huvudmannen. Det ställs kriterier. Den dåliga ekonomin, måste vara knuten till en grundproblematik. Finns där ett hjälpbehov men ingen sjukdomsbild som styrker behovet så blir det oftast ett avslag på ansökan. Uppfylls däremot kraven, så ansöker nämnden om förordnande hos tingsrätten.

Huvudmännen är främst vuxna, men nämnden utövar även tillsyn över barn, som till exempel fått försäkringsutbetalningar eller arv. I dessa fall skapas ett överförmyndarspärrat konto. Föräldrarna får då hantera pengarna med samtycke av nämnden.

Det är frivilligt att ha god man. Den enskilde själv eller en anhörig kan ansöka om god man hos tingsrätten. Nämnden gör då en utredning och ett yttrande till tingsrätten. Det är lagstadgat att vissa instanser i samhället är skyldiga att anmäla behov av god man.

Den sista livlinan
Förvaltarskap – det som fortfarande felaktigt kallas omyndigförklarad – är den sista lagstadgade utvägen för personer som hamnat i en ekonomisk knipa. Man förlorar då i stort sett större delen av sin rättshandlingsförmåga. Man kan bland annat inte ingå avtal och man kan inte ta ut sina pengar hur som helst. Däremot får man till exempel rösta i allmänna val och bestämma vart man vill bo och vem man vill gifta sig med. Skuldsanering kan vara ett sätt att avhjälpa problemet utan att få god man.

Behovet av hjälp ökar
– Vi har en markant ökning av yngre personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som är i behov av hjälp. I dessa fall ställs det högre krav på bemötandet och att gode männen har kännedom om grundproblematiken. Utmaningen för oss blir att matcha in rätt god man, säger Peter.

Han fortsätter:
– I dagsläget är den grupp som ökar mest, de ensamkommande barnen. Där står vi inför en stor utmaning att hitta god man till alla som väntas komma.

Text: Ulf Puhls
Foto: Lotta Tammi

Med anhöriga i centrum

Vad händer när man som förälder inte längre är vårdnadshavare? Denna och flera frågor behandlades den 22 september då Anhörigcentrum anordnade en föreläsningskväll riktad mot anhöriga till personer med Asperger eller autism. Ett trettiotal deltagare kom på kvällen och ett anhörignätverk ser ut att kunna starta som följd. ASP Bladet träffade tre huvudpersoner för dagen.

Ulf Jernetz, Carin Wallman och Susanne Lindell talade på Anhörigcentrum om Asperger och autism.

Under de senaste åren har anhörigarbetet både breddats och utökats. Till grund ligger en insikt om anhörigas potentiellt positiva roll i återhämtningen, där de frågor som kan uppstå hos anhöriga till de med exempelvis funktionshinder, missbruksproblematik och långvarig sjukdom behöver vädras. I detta sammanhang kan Anhörigcentrum spela en positiv roll hoppas kommunen.

På anhörigcentrum träffar vi Susanne Lindell som är arbetsterapeut på Vuxenhabiliteringen, LSS-handläggare på Biståndskontoret Ulf Jernetz och Carin Wallman som är anhörigkonsulent vid Anhörigcentrum. Tillsammans representerar de både Karlstads kommun och Landstinget i Värmland. När ASP Bladet träffade dem har redan föreläsningskvällen ägt rum.
– Många som jag har träffat har fått sin diagnos ganska så sent i livet. Oftast sker det när man kommer upp i tonåren. Som anhörig har man kanske inte hängt med riktigt vad den här diagnosen är för någonting. Det som var utgångspunkten för kvällen var att få information, kunskap och få träffa andra som är i en liknande situation, berättar Carin Wallman.

Tillsammans med Carin Wallman pratade även Susanne Lindell, som fokuserade på vardagsproblematiken som kan ingå i diagnosbilden. Men inte bara de problem som kan uppstå, utan även det stöd och hjälp som kan finnas. Däribland kognitiva hjälpmedel, vilket säkerligen är bekant för ASP Bladets läsare.
– Det jag pratade om handlade om kognitivt stöd och hur man kan tänka kring det. Jag började prata om hur svårigheterna ser ut och vad diagnosen autism och Asperger innebär. Jag repeterade först lite kort vad Eva Fagerberg, psykolog på vuxenhabiliteringen, gick igenom på en tidigare träff och lade upp det på ett sätt så att det blev nära kopplat till hur vardagen ser ut, berättar Susanne Lindell.

Problembilden cirkulerar ofta kring de så kallade ”exekutiva” funktionerna. Hur hjärnan dirigerar den orkester av intryck och låter personen gå från tanke till handling. Susanne Lindell förklarar hur det hela hänger ihop:
– Man har svårt att planera, svårt att begränsa sig och organisera, komma ihåg saker och så vidare. Allt detta är exekutiva funktioner som man kan ha svårt med om man har autism eller Asperger, och ett anpassat kognitivt stöd kan hjälpa personen att fungera bättre i sin vardag, säger Susanne Lindell.

För att återgå till den inledande frågeställningen: vad händer då när man som förälder inte längre är vårdnadshavare? Och på vilket sätt kan samhället stödja? Ett exempel är Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), vilket är en rättighetslag som är ett sätt att trygga den enskildes stödbehov. LSS-handläggare Ufl Jernetz berättade lite om vad som sker ur myndighetsperspektiv.
– Oavsett om man har funktionshinder eller ej blir man myndig vid 18 års ålder och bestämmer själv. Som anhörig till ungdomar över 18 år kan man uppleva frustration för att man ser att den enskilde behöver mycket stöd men det är inte säkert att den enskilde själv uppfattar behovet av stödinsatser, säger Ulf Jernetz.

För att kompensera för svårigheter i vuxen ålder berättar Ulf Jernetz att det finns olika stödsystem, som det kring God man exempelvis. Har personen svårigheter att ansöka om stöd exempelvis kan en God man göra detta åt dem, vilket kan vara ovärderligt om man har svårt att hävda sina rättigheter och behov. En annan stödform är den kring Personligt ombud (PO), som kan vara en person som kan finnas som stöd i myndighetskontakter bland annat.
– Dock är det så att när det gäller Personligt ombud ger den enskilde personligt ombud ett uppdrag som exempelvis kan handla om en specifik insats. T.ex att vara behjälplig med ansökan om boende och sedan följa processen fram till inflyttning och att uppdraget därefter upphör, säger Ulf Jernetz.

När det gäller Anhörigcentrum är det viktigt att betona att det riktar sig mot alla anhöriga. Inte bara förälder har möjlighet till stöd utan även partners, syskon och vuxna barn är alla välkomna. Det finns också en styrka i att möta andra människor med liknande erfarenheter.
– Att få känslan att det inte bara är hos mig som de här funderingarna finns och att man inte är ensam är viktig. Här kan man ha kommit olika långt och ha löst olika saker på olika sätt och får ta del av varandras kunskap och erfarenheter. Att bara kunna få landa tillsammans med andra är en viktig bit, berättar Carin Wallman för ASP Bladet.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Vart är alla hjälpande händer?

”Jag vill leva i ett samhälle där, om någon sträcker ut handen, så är det någon annan som fattar den.” – Anna-Greta Wirsén, Personligt ombud.

Jag vill inte tänka på pengar, jag vill leva ett liv obekymrad och lycklig. Vill hitta en stuga i skogen någonstans, ovetande av vad både stugan och skogen kostar. Men utan pengar är du orörlig, fastsurrad med kedjor, fördömd och troligen död inom några månader. För allt kostar. Till och med människans primära behov som mat, vatten och den senaste mobiltelefonen kostar

Sitter jag i min stuga i skogen, kanske vid en spegelblank sjö och tittar ut genom fönstret och finner ett inre lugn – krossas alla tankar med en konstant oro. Lånet på stugan var stort, eftersom det låg vid en spegelblank sjö. Det såg mäklaren till. Jag kommer att ständigt tänka på pengar och på lånet och dör olycklig tillslut. Pengar är ett helvete, skapad av djävulen för att förfölja och krossa de som inte har några; och de som har pengar kan förvisso åka till Thailand, men är ändå uppslukade av ett system av siffror. Och man vill ha fler siffror. Därför blir även de rika dömda till en olycklig död.

Man är som besatt, och inte ens en Thoreau-exorsism får en att blunda för verkligheten. Verkligheten är Djävulen och hans satans påfund. Pengar betyder allt. Därför blir de hurtiga broilereleverna läkare och psykologer. Inte av empati, utan för berömmelse och pengar. Pengar skapar berömmelse. Bill Gates är respekterad och berömd. Han ger dessutom pengar till projekt som rädda blåvalen. Han är generös. Och han är ohyggligt rik.Men lika besatt av pengar är han, som oss andra. Om inte mer, han sitter och tittar på siffror hela dagarna och blir olycklig när några av siffrorna försvinner. Blåvalen får pengar så att den kan överleva, och därav blir även blåvalen besatt av pengar. När pengarna är slut, så dör den tillslut ut. Olycklig som människan.
Vi som har psykiska hinder, eller missbruksproblematik, måste fylla i blanketter till höger och vänster, blanketter som betyder pengar. Inte mycket pengar, men lite, några slantar. När vi fyllt i allt som ska fyllas i, så får vi gå hungriga ändå. Blanketter genererar inte pengar, de genererar olycka och förbannelse. Och de smittar oss med en ekonomisk cancer, som gör oss sjukare och olyckligare. Vi får ångest och vill knarka ihjäl oss. Pengar har förstört så otroligt mycket för oss människor. Ändå är det en mänsklig uppfinning. Djävulen är ett mänskligt system, en speciell ordning som ska göra oss beskedliga, eller försvagade. Då fungerar systemet som bäst.

God man
En del människor orkar tillslut inte med den här stressen att fylla i blanketter och se till att man får den hjälp i samhället som man behöver, eller tillslut inte orkar med allt vad pengar innebär, betala räkningar och hyran till exempel, och tillslut blir halvt uppäten av en av djävulens hundar, det vill säga kronofogdemyndigheten. Då kan man ansöka om att få en God man.
Men vilken hjälp kan man få av en God man? På kommunens hemsida står det i klartext:

Bevaka rätt innebär hjälp/stöd vid ingående av avtal, kontakter med myndigheter, söka annat boende mm.
Sörja för person innebär hjälp/stöd när det gäller att huvudmannen skall få rätt vård och att vården utförs på rätt sätt, vilket inte innebär att omvårdnaden skall skötas av gode mannen. Förvalta egendom innebär hjälp/stöd med att betala räkningar, göra månadsbudget, se till att det finns pengar för huvudmannen på boendet mm.
Detta är vad en God man kan göra, vad en God man ska göra bestäms individuellt innan ett eventuellt beslut.
Det krävs ett tingsrättsbeslut för att få en God man. Vidare finns det något som heter Överförmyndarnämnden som är de som följer upp och granskar den Gode mannens arbete, men ser också till att rätt huvudman (du och jag) får rätt God man, som är införstådd med ens individuella problematik, och kan hjälpa mig på bästa sätt möjligt. Problemet är att i Karlstad, precis som i övriga Sverige, så kan det ta väldigt lång tid att få en God man. 1-2 år kan man få vänta, och under tiden kan ju problemen accelerera till ohyggliga proportioner.
Jag gjorde en intervju med tre Personliga ombud: Anna-Greta Wirsén, Lena Norman och Eva Frykenberger. Ett personligt ombud riktar sig till en målgrupp som har långvariga psykiska funktionshinder, för att verka för att klienten får den bästa hjälp som är möjlig och sedan lotsa en vidare till de insatser i samhället som klienten behöver. En väldigt vanlig sådan insats är just ett Godmanskap. Men där tar det stopp, för köerna är oftast långa. Både du och ditt personliga ombud sitter och trycker på tutan, men köerna minska inte för det. Och Lena menar på: ”Det kanske räcker för en klient att bara få den saken på plats (ekonomin); ska jag då kvarstå som ombud, bara för att vänta med klienten i två år, eller ska jag avsluta? Det blir ju ett dilemma.” Bristen på God man i Karlstad är förvisso stor, men den blir betydligt större om man har ett psykiskt funktionshinder.
Eva: Svårigheten är, för många, att få kunskap om psykisk ohälsa. Och att många inte vågar ta en sådan klient. Det är lättare att ta andra, eftersom man kan anta att uppdraget blir för svårt. Och en del är svåra att arbeta med, men de flesta är ju det inte. Det gäller ju att det finns en tydlighet hur man jobbar, att det blir väl beskrivet för klienten. Och samtidigt att den Gode mannen blir informerad att det är just det här som klienten har problem med. Så att det inte det blir en krock mellan de två parterna.

Begreppet ”God man”
Jag tänkte på vår kära belästa Gustav Fröding. Han blev, efter att ha lyckats spendera alla sina pengar och arv genom sin generositet ochsitt totala ointresse av sånt ytligt trams, omyndigförklarad, och fick en förmyndare som tvingade honom till lydnad. Det hjälpte dock inte. Där någonstans placerar jag begreppet God man. Det är ett gammalt begrepp, som behöver dammas av, nej det behöver inte dammas av, det behöver dammsugas.
Jag undrade vad de personliga ombuden ansåg om begreppet.
Anna-Greta: Det är många som tänker på förmyndare och förvaltare, och att man blir omyndigförklarad. Och som PO så, när man pratar med en klient som uppenbart behöver en God man, så är det ofta att sådana tankar klienten får. Att man blir omyndigförklarad, att man blir i ifråntagen sina rättigheter, och man tänker att ”nej, jag vill ha min frihet kvar”. Man borde kanske hitta något modernare begrepp.

Som vilket?
Ja, jag vet inte. Kanske ”coach” eller nåt som klingar mer modernt.

Lena fortsätter inom samma tema:
Lena: Om man tittar i föräldrabalken, så står det om god man och förvaltare, och där förklarar man mycket om vad en god man är. Och man måste få alla klienter att själva lära sig om vad det innebär med god man. Vad innebär förvaltare? Och de som vi får som klienter, och vår målgrupp, har ofta med sig den där gamla omsorgstolkningen av en God man. Man tänker på institutioner, och alla gamla tanter och farbröder, och att man bli ifråntagen alla sina, rättigheter. Och det är absolut inte så. Man måste göra reklam, för allmänheten, om vad begreppet innebär. Men detta har inte gjorts.

Ja, man kan verkligen undra varför inte man inte satsar på att dammsuga begreppet från föreställningen om God man.
Om man funderar på att byta namn, så tycker jag Anna-Gretas förslag är ypperligt. Kanske ”God coach” funkar. I det här så finns det ytterligare ett problem som Eva kommer säga i kursiv stil: Eva: Det är också extra viktigt att man gör skillnad på God man och Förvaltare. Det gäller alltså att klarlägga skillnaden, som så gärna förväxlas.

Jag frågade om vad en förvaltare är, och om en förvaltare mer kan anses som förmyndare?

Eva: Ja, däri ligger ett visst tvång. Man kan inte göra vad man vill. Och inte ingå avtal. Som god man kan du göra precis vad du vill, du har tillgång till dina pengar. Och fördelen med god man är att man kan ta hand om det ekonomiska, till exempel hjälpa till att betala räkningar, och att det sker i samförstånd.

Lena: Ja, man blir ifråntagen sin rättsliga handlingskraft (om man har en förvaltare), man kan inte ingå ett avtal. Men även här har du rättigheter när det gäller det ekonomiska, en förvaltare kan inte heller gå in hursomhelst när det gäller ekonomin. Däremot kan han stötta en i tillexempel ansökan av sjukersättning, och en del människor blir väldigt impulsstyrda. Jag köper det och det, och hoppsan tjosan, så har man inga pengar kvar till hyra. Men med en förvaltare så kan man tillexempel inte gå in och köpa en ny mobiltelefon.
Att ha en God man innebär alltså inget tvång. Du kan fortfarande slösa och ha dig, precis som du vill. Men du kan också rådgöra med din Gode man om din ekonomi, lägga upp en budget, få strukturer som gör att du klarar av månadens krav på räkningar och hyra.

En God man är alltså som Anna-Greta sa, mer en coach, en rådgivare. Och det är just det många personer med psykisk ohälsa behöver.
En rådgivare, som man kan sätta sig ned och prata med, om diverse problem som dyker upp.

Bristen på Gode man i Karlstad
Hur ser det egentligen ut rent statistiskt i Karlstad? Hur ser situationen ut? Jag ringde Överförmyndarnämnden och fick prata med Bengt Hultsten, överförmyndarsekreterare – ärenden med begynnelsebokstav på M-Ö. Och han var snäll att svara på mina frågor, även om jag hade svårt att hålla mig till begynnelsebokstäverna M-Ö. Men det gick bra.
Jag frågade honom om hur många som står i kö just nu i Karlstad, och att han svarade att det var drygt 60 personer som väntar. Vidare berättade han att ungefär 800 huvudmän hade en God man just nu i Karlstad/Hammarö. Jag blev sedan oerhört förvånad när han sa att det finn 566 Gode man i Karlstad och Hammarös kommun.
Jag tycker inte att det låter som en brist. Men det finns många Gode man som har blivit det till en anhörig som behöver hjälp, och därmed endast har en huvudman att ta hand om. Sedan finns det andra som har tre – fyra stycken, och som inte förut känner huvudmännen. Detta är ju en ädel handling, och man bör betrakta dem med stor respekt.
Av de Personliga ombuden fick jag intrycket av att Karlstad Kommun har anställt fyra Gode man, och att man kringgått lagen på något sätt. Det krävs nämligen en lagändring för att kommuner ska kunna få anställa heltidsanställda Gode man. Men detta stämmer inte, däremot så finns det fyra Gode man i Karlstad som tar hand om de svåraste fallen. Och dessa fyra jobbar i princip heltid, och överförmyndarnämnden har gjort så att de får, istället få arvodet i årsbasis, så får de sina arvoden månadsvis.
De får även ett högre arvode än en valig God man. Därmed kan man se det som ett jobb, men rent juridiskt är det inte så. Dessa fyra tar alltså hand om de svåraste fallen, det vill säga människor, huvudmän, med en svårare psykisk ohälsa.

Sedan frågade jag om den ganska nya intresseföreningen som startats av Gode man i Karlstad/Hammarö. Vad fyller den för funktion? Bengt svarade att den står under Frivilligarbetare i Sverige. Och vad man gör är att dela erfarenheter och har ytterligare utbildningsdagar. Och det låter som en väldigt bra idé. För där kan de oerfarna Gode männen få ett stort utbyte av erfarenhet och kunskap om olika situationer och problem. Det kan också inledas ett samtal och en diskussion till bättre vetande.
Vad tycker då Bengt om att man gör God man till ett yrke, heltidsanställda av kommunen? Det tyckte han var en bra idé. Men Regeringen har skjutit upp och åter skjutit upp utredningen som ska undersöka detta. Nu är det tal om att först 2010 ska den komma igång. Och skulderna bara ökar. Det borde ligga i Regeringens intresse att inte låta folk hamna i en skuldfälla, för att sedan släpas av socialförvaltningen, och kanske slutligen få en skuldsanering. Det måste kosta staten otroligt mycket.

Sen kan man ju undra om kommunerna har råd att anställa den personal som behövs. Det blir ju orättvist när de fattigaste kommunerna inte har råd, och de rika kommunerna klarar det galant. I Finland, berättar Bengt, så är God man ett statligt yrke. Men då handhar den Gode mannen kanske upp till 300 huvudmän. Så där minskar kvaliteten ytterligare.
Jag frågade de personliga ombuden om hur en anställning av Gode man ska gå ihop med den kommunala budgeten, och de menar att det ideella arbetet måste finnas kvar parallellt med en större anställning. Men kommer det inte att ändå bli som i Finland, där trycket på de anställda Gode männen blir för högt, man tar på sig för många människor, eller så tror jag att det kan öka köerna ytterligare. Om kommunen anställer ett antal Gode man, ökar inte trycket på dem? För kvaliteten höjs måhända men kvantiteten sänks. Detta är något som inte de Personliga ombuden tror kommer hända, och heller inte överförmyndarnämnden, men jag tror det fanimej.
För om Kommunen anställer Gode man, så kommer ju anledningarna till att bli en frivillig sådan, med löjligt arvode, minska. Man skjuter bort ansvaret till kommunen, staten.
Min sista fråga till Bengt var om det är så att svåra fall, personer med svår psykisk ohälsa blir kvar i kön, och de somatiskt sjuka kanske har lättare att få en God man? Och han svarade bestämt nej. Eftersom de fyra som får arvode varje månad är kompetenta, och tar hand om de svåraste fallen.
Däremot ser han ett större problem, och det är de unga människorna med en diagnos som Aspergers syndrom, eller Adhd. Den målgruppen är väldigt komplicerad, och hanerkänner att kunskap om att hantera dessa människor är dålig och bör förbättras, och därav kan man se de som extra utsatta. De personliga ombuden konstaterar detta:
Eva: Och det är de yngre som drabbas. Ju yngre klienter vi har, ju svårare är det att få en God man.
AG: Och de unga har svårare att be om hjälp när de konstaterar att de inte klarar det här. Det har mycket med självkänsla att göra. Och föreställningen av en God man som en förmyndare.
Lena: Och de unga kanske behöver en god man kanske bara ett eller några år, för att slippa kronofogden. Telefonlån och mobiltelefoner, och det enkla att hamna i skuld är ett samhällsproblem, och där borde man gå in lite hårdare och ha lite större krav, för annars är det lätt att hamna i en spiral som slutligen leder till kronofogden. Djävulens hund. Men jag tror ändå att de psykiskt funktionshindrade drabbas hårdare än de somatiskt funktionshindrade. För människor som kanske inte är ”de svåraste fallen”, utan lider kanske av ångestsymtom, och en djup depression. Eller missbrukare som inte passar in enligt mallen. Så är det lättare för en God man att välja en person med ett fysiskt handikapp före dem.
Eva: Om man är God man till en äldre människa, kanske dement, då är det kanske inte mycket mer än att se till att räkningarna blir betalda och kanske handla lite kläder. Jämfört med vår målgrupp där det är väldigt många som säger att man kan betala sina egna räkningar, men att man kanske behöver lite coaching i att tillexempel bedöma vilka räkningar man ska prioritera först, att det mer är ett samtal, och en struktur som behövs kring ekonomin. Och det här samtalet är det viktigaste för de här klienterna, mötet med den gode mannen, där man sitter och pratar.

Det gäller för den gode mannen att vara en god människa. En människa som vill hjälpa. Som Anna-Greta uttrycker det:
AG: Jag tror det räcker väldigt långt med att vara en god medmänniska. Men vi kan se att det på vissa områden kan vara bra med lite utbildning. Om vad det handlar om. Så att man på bättre sätt kan bemöta den människa man jobbar tillsammans med. Förstå bättre situationen.
AG: Och det är otroligt viktigt att man som God man styrs av empati och medmänsklighet.
Ja, för arvodet är inte stort i jämförelse med arbetsinsatsen.
AG: Jag vill leva i ett samhälle där, om någon sträcker ut handen, så är det någon annan som fattar den.

Och så är det nog egentligen. Människan vill verkligen hjälpa till. Som ett exempel så förra gången de annonserade ut till allmänheten, så var det otroligt många som svarade. Så folk vill hjälpa till. Det är bara en byråkrati ivägen, och en felaktig föråldrad föreställning. Goda medborgare i Sverige: Bli en god man! Sitt inte sen och sura över arvodet, utan samla ihop all den glädje du fått över att ha hjälpt en annan människa från en katastrof, och samla även ihop den kärlek och tacksamhet du fått från din huvudman; då kan man kalla dig rik. Ge arvodet till en hemlös Siffror har ingenting med detta att göra.

Text: Håkan Kristensson  Foto: Per Rhönnstad

VAD ÄR? ”God man” samt ”Förvaltare”

Vi har under detta år en artikelserie som vi kallar ”Vad är?” Här förklarar vi olika saker. Denna gång ska vi reda ut begreppet ”God man respektive förvaltare”.

Varför God man? Anledningen till att en person behöver en god man kan vara att personen ifråga behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och/eller sörja för sin person. Orsaken till detta kan bero på sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande.

Så här säger lagtexten (11 kapitlet, 4 §, föräldrabalken): “Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.

När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en god man att utföra uppdraget. Om en god man i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren.”
Varför Förvaltare? Lagen säger följande om när det är aktuellt med förvaltarskap (11 kapitlet, 7 §, föräldrabalken):Om någon som befinner sig i en sådan situation som anges i 4 § är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten besluta att anordna förvaltarskap för honom eller henne.

Förvaltarskap får dock inte anordnas, om det är tillräckligt att godmanskap anordnas eller att den enskilde på något annat, mindre ingripande sätt får hjälp. Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde. Rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare bestämma uppdragets omfattning.

När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en förvaltare att utföra uppdraget. Om en förvaltare i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren.
Vem tar initiativet till God man/Förvaltare? Initiativet till ansökan om god man eller förvaltare kan komma från biståndsbedömare, LSS-handläggare, kurator eller huvudman (den enskilde brukaren). Att en anhörig tar initiativet till ansökan förekommer och att en läkare tar initiativet är ovanligt.

Vem kan bli God man eller Förvaltare? För att bli god man eller förvaltare måste följande kriterier uppfyllas: Rättrådig Att vara rättrådig betyder att man har en god vandel (är reko) och inte gjort sig skyldig till något brott som kan ha menlig (skadlig) verkan på uppdraget. Erfaren Den tilltänkte gode mannen eller förvaltaren får inte vara för ung. Det krävs en viss livserfarenhet för att kunna handha ett uppdrag som ställföreträdare. Han/hon bör ha arbetslivserfarenhet, kunna tala och skriva på god svenska för att kunna företräda sin huvudman inför myndigheter med mera. Det finns inget krav på svenskt medborgarskap. Han/hon bör även ha viss ekonomisk kompetens då god man/förvaltare skall redovisa förvaltningen till överförmyndarnämnden. I övrigt lämplig Den tilltänkte gode mannen eller förvaltaren skall passa för det aktuella uppdraget. Det är upp till överförmyndarnämnden att matcha rätt god man/förvaltare till rätt uppdrag.
Vad är den gode mannens/förvaltarens uppgifter? De uppgifter som en god man eller förvaltare har framgår av tingsrättens beslut. Normalt omfattar uppdraget de tre delarna (som kan begränsas när vissa behovtillgodoses på annat sätt) bevaka rätt, sörja för person och förvalta egendom.
Bevaka rätt Detta är den juridiska biten. Att bevaka rätt betyder att gode mannen/förvaltaren skall se till att huvudmannen inte fråntas sina rättigheter och får den hjälp och det skydd han/hon har rätt till. Omfattningen av att bevaka huvudmannens rätt påverkas mycket av dennes egen förmåga, behov och önskemål.
Sörja för person Kallas även för personlig omvårdnad. Detta innebär inte att gode mannen eller förvaltaren själv ska sköta om eller vårda sin huvudman. I praktiken innebär sörja för person att hålla ett ”vakande öga” över hur sjukvården, socialtjänsten eller motsvarande utför sina uppdrag avseende huvudmannen. Gode mannen/förvaltaren ska slå larm om något inte står rätt till.
Förvalta egendom Uppgiften innebär förvaltning av all egendom eller viss angiven egendom tillhörande huvudmannen.
I praktiken innebär det att sköta huvudmannens ekonomi, ta hand om pension och bidrag, betala räkningar, lämna fickpengar, förvalta kapital, värdehandlingar, fastigheter med mera och se till att huvudmannens egendom är tillfredsställande försäkrad.
Den gode mannen/förvaltaren skall varje år lämna en årsräkning över hur denne har förvaltat huvudmannens egendom.
Vad är Överförmyndarnämndens roll? Deras roll är att utöva tillsyn över alla gode män och förvaltare. Det är också överförmyndarens ansvar om det skulle vara aktuellt med byte utav god man/förvaltare.
Vad är tingsrättens roll? Ett beslut från tingsrätten krävs första gången ett godmanskap eller förvaltarskap anordnas, eller vid ett överklagande.
Hur är tillgången på gode män och förvaltare? Det råder stor brist på personer som vill åta sig uppdraget att vara god man eller förvaltare. Troligen beror detta på att uppdraget är frivilligt och att det sker på den lediga tiden.
Många anser sig inte ha den tid som behövs. En lösning skulle vara att anställa gode män och förvaltare med månadslön, men för det krävs en ändring på lagen.

Vad är skillnaden mellan en god man och en förvaltare? För att ett godmanskap ska förordnas av rätten krävs huvudmannens samtycke. Ingen får god man mot sin vilja.
Däremot kan ett förvaltarskap förordnas utan att huvudmannen samtycker. Att ha förvaltare innebär därmed ett större ingrepp i en persons integritet.

Har man en god man eller förvaltare livet ut? Nej, inte nödvändigtvis. Omständigheter kan förändras, man kanske mår bättre och kan ta ett större egenansvar. Har man förvaltare, kan man i ett sådant läge pröva med att ett godmanskap förordnas istället, och i förlängningen t.ex ha något av förordnandet kvar, exempelvis att bevaka rätt.

Därefter om allt fungerar kan man ansöka om att förordnandet ska upphöra. Blir det sedan aktuellt igen med en god man eller förvaltare, krävs det i så fall en ny ansökan.

Vem utövar tillsyn över Överförmyndarnämnden? Det gör länsstyrelsen respektive JO (JustitieOmbudsmannen).

Text: Karl-Peter Johansson Foto: Per Rhönnstad