Falska nödrop

Det är inte alltid positivt med sociala medier, som Facebook och Google+. Ibland kan det gå riktigt galet, som när identiteten på någon som gömmer sig blir röjd av hjälpsamma användare.
Användare av Facebook har säkert någon gång sett ett nödrop om hjälp, någon som eftersöker försvunna personer. Men stopp! Tänk efter före, innan du svarar, analysera texten noga. Vad är det personen skriver, vilken är det som blir efterlyst, vem letar efter någon?

Man bör läsa texten både en och två gånger, innan man hjälper till med ett sådant nödrop. En snyfthistoria på nätet, från någon som vill ha hjälp med att hitta sin försvunna familj – kan vara ett lätt sätt att röja den försvunna familjens nya identitet. När personen har fått hjälp över nätet med den nya adressen, så är det bara att åka dit, för att invänta någon av familjemedlemmarna.

Många läsare ser nödropet och vill gärna hjälpa till, många tycker synd om den som efterlyser, och bidrar med ledtrådar i tron av att ha gjort någon en tjänst. Men i verkligheten kan man ha gjort en otjänst istället. Detta kan leda till ett tragiskt slut, om en familjs identitet blir röjd.

Dela aldrig en förfrågan
Tipsa aldrig om något på ett socialt media, utan att först veta vad det handlar om. Den försvunne kanske inte vill bli hittad. Rikspolisstyrelsen varnar dessutom människor att inte dela och sprida förfrågningar av försvunna människor på Facebook.

– I värsta fall bidrar man till att någon misshandlas, våldtas eller dödas. Man måste fundera två gånger innan man delar den här typen av efterlysningar på Facebook, säger Lotta Sonemalm, förbundssekreterare på SKR, Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, till Metro 8 februari 2013.

När kvinnor eller män söker skyddad identitet, så finns det anledning till detta, det kan handla om att man upplevt våld i nära relationer, gängkriminalitet och hedersvåld. Det handlar om kvinnor, män och barn, som lever under ständiga hot. Att få en skyddad identitet, innebär att den utsatte får ny adress, nytt namn och personnummer på okänd ort.Idén med ny identitet är att inte bli hittad.

Text: Lotta Tammi
Foto: Per Rhönnstad

Fakta

• •Sekretessmarkering. Det innebär att en noggrann prövning sker innan uppgifter om dig lämnas ut. På Skatteverkets hemsida står att: ”Det finns inte några formella krav för att få en sekretessmarkering. Någon form av intyg, exempelvis från polis eller socialtjänst eller annan utredning som styrker dina förhållanden bör dock finnas som underlag för bedömningen.”

• •Kvarskrivning. Det innebär att du i skatteregistret registreras som ”på församling skriven” i din gamla folkbokföringsort. Din nuvarande adress finns enbart på ditt gamla skattekontor.

• •Fingerade personuppgifter. Precis vad det låter som, du får ett nytt namn och ett nytt personnummer.

Källa: Skatteverket.se

A serious man, det mänskliga företagandet och Arcade fire

A serious man

Bröderna Coens senaste film, komedin A serious man, utspelas under det sena 1960-talet i en judiskdominerad förort till Minneapolis, den miljö bröderna själva växte upp i.
Vi får bevittna hur den gode och moraliskt bundne juden Larry Gopniks liv brakar samman, hur han upptäcker att allt han tagit som sant och givet rycks bort. Larry förstår inte hur Gud kan tillåta att en god och allvarligt sinnad människa som han själv kan utsättas för dessa katastrofer. Han tycker kort sagt väldigt synd om sig själv.

Vi kan dock känna medlidande. Hans fru har bedragit honom med en gammal bekant och vill nu skiljas för att kunna gifta sig med sin älskare. Älskaren, utrustad med en sexappeal i jämnhöjd med ett bättre begagnat kylskåp, slänger sedan ut Larry ur hemmet (”för barnens skull Larry”) och föreslår att han flyttar till ett motell med sin bror; ett arbetslöst, matematiskt geni med en gigantisk varböld i nacken …

Allt detta och mer får den seriöse mannen tampas med i sin resa mot försoning. Inte brödernas vassaste film, men väl värd sin starka trea.

Text: Christer Jansson

Det mänskliga företagandet

I boken Det mänskliga företagandet ger författarna läsaren en kraschkurs i social ekonomi på ett pedagogiskt sätt. Trots en lite rosaskimrande ton och förkärlek för upprepningar tar författarna Elisabet Mattsson och Ian Olsson ett helhetsgrepp på föreningslivets, kooperationens och samhällets sociala ekonomi. Vi får bland annat lära oss om lagstiftning och företagarformer inom Sverige och EU, men även bakgrunden till våra sociala arbetskooperativ här i Karlstad.

Den sociala ekonomin beskrivs som en ”tredje kraft” mellan det offentliga och det privata. En solidarisk ekonomi som varken ägs av privat kapital eller lyder under ett statligt ”chain of command”. Den syftar till egenmakt och samhällsansvar och anses sysselsätta cirka 12 miljoner människor inom EU . I modern tid har Italien tjänat som stor inspiration där en positiv samsyn utvecklats över stora delar av det politiska fältet.

Boken kommer med förslag som ämnar till att vitalisera den sociala ekonomin. Däribland föreslår författarna att kooperationen satsar på att skapa en social bank. De vill även stävja den långtgående trend där kooperativ stelnar i toppstyre. Det mänskliga företagandet framstår trots sina skönhetsfläckar som en folkbildningsgärning. Läs den och låt dig inspireras!

Text: Robert Halvarsson

The Arcade Fire

The Suburbs är kanadensiska Arcade Fires tredje skiva. Albumet bjuder på en vandring i medelklassens förorter där trygghet, normalitet och likformighet råder. Skivan är full med stora känslor och ingivelser som ger lyssnaren mycket för pengarna.

Arcade Fires musik är storslagen men även innerlig. Det finns kanske inte några omedelbara hits men det är ett genomarbetat album där varje låt förtjänar sin plats. Ibland hör man musik som tilltalar direkt men samtidigt växer efter varje spelning. Man upptäcker nya detaljer och nyanser, så är det med Arcade Fires nya CD The Surburbs.

Text: Henrik Sjöberg