Den tidiga morgonen var kylig och klar, och när vi äntligen lyckats skrapa bort isen från bilens rutor var vi redan försenade. Vägarbeten och hala vägbanor i den tidiga morgontimman gjorde ju inte saken bättre precis. För andra året i rad anordnades en nationell BISAM-konferens, som den här gången gick av stapeln i Göteborg 29-30 september. Det var dit jag och Vasti var på väg.
Konferensen hölls i Villa Belparc, en stor och fin villa i Slottsskogen, som nu är omgjord till restaurant/bistro/café och konferenscenter. I år var det Mölndals stad och Gunnareds Gård som bjöd in Sveriges brukarinflytandesamordnare för erfarenhetsutbyte och diskussioner om framtiden.
På grund av vår försening missade vi öppnandet av konferensen då Beatrice Toll inledde dagen. I efterhand fick vi höra av de andra att hon hade talat om vardagsmakt och bemötande. Att det krävs både mod och makt att våga släppa ifrån sig makt. Som avslutning hade Beatrice Toll läst upp det som Kristina Pålsson, en kvinna med egen erfarenhet, skrivit angående ämnet i boken ”En väg till återhämtning” (B. Toll & C. Palmer Schale, BeCa Förlag).
Med andan i halsen mötte vi de andra i ett glatt återseende i lagom tid för fikastunden. Under den rundgång vi hade efter kaffet kom det fram att vi alla mer eller mindre står inför samma utmaningar. Vi hade även liknande verksamheter med brukarråd/inflytanderåd/referensgrupp och studiecirklar för brukare och personal. Vår roll som BISAM är i stort sett att vara inspiratör, samordnare och att utgöra en plattform för demokrati genom bl.a. utbildning. Vi ska även förmedla information mellan verksamheter, personal och brukare.
Efter lunch fortsatte utbytet med givande diskussioner som är så viktigt för utvecklingen av arbetet och BISAM-rollen. Birgitta S Öhlund från Föreningarnas hus i Skellefteå berättade att hon blivit så inspirerad av det hon såg förra året, då konferensen hölls i Karlstad, att de startat en egen Mediagrupp och till nästa år hoppas de även öppna ett Bed & Breakfast. Deras arbete med brukarrevisioner är numera permanent. Åtta personer arbetar med det och fyra stycken har redan utförts bara i år.
På några platser samarbetar BISAM med politiker från både kommun och landsting, även om samarbetet mellan sistnämnda parter inte alltid fungerar på ett nöjsamt sätt. Det lyftes fram hur viktigt det är att personalen får rätt verktyg att jobba med samt avsatt tid till inflytandearbete. På en plats berättar BISAM att de ofta känner sig som en missnöjesportal istället för en möjliggörande länk. Ibland ges intryck av att det är mycket prat om inflytande, att det ska se bra ut på papperet men att arbetet går för långsamt.
På kvällen var vi bjudna till Gunnareds gård, ett aktivitetshus i stadsdelen Gunnared i nordöstra Göteborg. Vi var ett gäng som tog spårvagnen ut till Angered, och vi hade tur för tågen hade precis börjat gå igen efter att en urspårning orsakat flera timmars försening. Gunnared och Mölndal bjöd oss alla på fantastiskt god hemlagad mat och en underbar kaka till kaffet, finurlig frågesport och en visning av deras verksamhet. Alla var trötta, men mätta och nöjda, när vi återvände till hotell och vandrarhem.
Dag två inleddes av Per-Anders Olsson, enhetschef för de sex aktivitetshusen i Göteborg, som berättade lite om formerna för verksamheterna. Brukarrevision enligt Göteborgsmodellen var första punkten på dagordningen under dag två. Föreläsare var Henrik Ehrlington som är brukarstödskonsulent på Brukarstödcentrum, HSO Göteborg. Han sitter även med i arbetsutskottet för brukarrevision; Göteborgsmodellen. De utvärderar bl.a. dagliga verksamheter och kollar kvalitetsnivån på desamma genom intervjuer med personal och brukare. Intervjufrågorna togs fram av brukare innan den allra första revisionen och används sedan dess vid varje intervju.
På så sätt blir det jämförbara resultat. Intervjuerna genomförs under en dag, och allt som allt tar hela processen från utbildning av brukarrevisorer till återrapportering ca två veckor.
Akvariemodellen vid återrapportering, tre faser:
Fas ett Inre ring – brukarrevisionsteamet pratar om vad de kommit fram till och yttre ring – brukare, personal och enhetschef lyssnar tysta.
Fas två Inre ring – samordnare och brukare samtalar om första diskussionen, yttre ring – övriga brukarrevisorer, brukare, personal och enhetschef lyssnar
Fas tre Gemensam ring då alla får komma med synpunkter på det som sagts
För mer information kan man söka på: brukarrevision göteborgsmodellen via google.se
Efter en god lunch talade Anette Jansson om Case Management. Hon är enhetschef för träfflokalen Ljuspunkten och boendestöd i Mölndals stad och Västra Göteborgs landsting.
Det är en metod där samarbete mellan instanser står i fokus. Brukaren, psykiatern, kommunala psykiatrin, anhöriga och case managern arbetar tillsammans. Brukaren fyller i uppskattnings- och frågeformulär, mål sätts upp och en krisplan arbetas fram.
Detta ska leda till att ”brukaren lever som aktiv samhällsmedborgare med stöd i sitt sociala nätverk. Case managern och psykiatern fungerar som konsulter i krislägen, medan resten av teamet svarar för trygghet, kontinuitet och insatser i krislägen”, (citat från Arbetsblad Integrerad Psykologi, copyright Stiftelsen Schiszofrenibistånd).
Dagen avslutades med en diskussion om och planering inför framtiden för vårt nationella samarbete. Birgitta S Öhlund från Skellefteå bjöd in oss till Föreningarnas Hus till nästa års konferens.
Text: Sofia Lagerqvist