Etikettarkiv: hälsa

Malmö Open – en av världens största parasport tävlingar

Bild till Malmö Open texten

Malmö stad står en gång per år för en av världens största parasporttävlingar, med allt från bordtennis till boccia lockar tävlingen till sig över 2 000 deltagare. Under denna helg används inte mindre än 12 olika arenor för att få allting att rulla på så bra som möjligt.

Jag som själv medverkade i simning, en av de 16 sporterna, tycker att det är en fantastiskt bra tävling och gemenskapen är obeskrivlig. Man får träffa personer som är som en själv och känner en gemenskap som inte går att hitta någon annan stans, samtidigt som man får göra det man älskar mest av allt då man utövar sin idrott.

Malmö Open som gick av stapeln andra helgen i februari är en stor tävling för funktionsnedsatta människor. Med inte mindre än 16 olika sporter och cirka 2 500 deltagare från totalt 25 länder är Malmö Open en av världens största evenemang för handikappade.

Arrangemanget som har pågått sedan 1977 har haft en bra påverkan på de deltagande och fört med sig många skratt och tårar. Besvikelse varvades med lycka under de dagarna som tävlingen fortlöpte.

Tävlingen som arrangerades av Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH Malmö) fick en härlig inramning och med bra resultat. Under taket på Hylliebadet i Malmö hördes fullt med skrik från läktarhåll när det simmades på och klockades många fina tider. De som varit deltagande under helgen kan känna sig nöjda då de personliga rekorden ett efter ett avlöste varandra. Andra sporter som det tävlades i var bland annat bowling, fotboll och kälkhockey.

Idrottarna med olika sorters svårigheter och funktionshinder har under tävlingen gjort en heroisk insats i alla sporter, publiken blev minst sagt imponerad av deras resultat.

Malmö Open är ett bra initiativ av FIFH Malmö och det är ett utmärkt tillfälle att visa upp sig på för att få chansen i landslagets olika stadier. Enligt mig är Malmö Open en av de bästa tävlingarna under tävlingssäsongen.

Tävlingarna som utförs på olika ställen runtom i Malmö kopplas samman med transporter från de olika deltagarnas hotell till arenorna. Det känns som att hela staden är engagerad i tävlingen och att alla boende i Malmö tycker det är en rolig händelse där alla kan förenas med sporten man brinner för oavsett vem man är.

Om det skulle komma på tal att lägga ner tävlingen är jag övertygad om att det skulle bemötas av hård kritik, då det är så många som är berörande och tycker om den. Hela staden tjänar på den då idrottarna behöver boende under dagarna de tävlar och någonstans att äta. Tävlingen känns som en bra aktivitet där alla kan vara med alla utan några konflikter. Malmö Open förenar människor.

Fakta om Malmö Open:

Sporter: Friidrott, Boccia, Bowling, Matt-Curling, Biljard, El-Hockey, Innebandy, Fotboll, Goalball, Sportskytte, Kälkhockey, Simning, Bordshockey, Bordstennis, Rullstolsbasket, Rullstolsinnebandy.
Startades: 1977
Vart: Malmö stad
Antal sporter: 16
Antal deltagare per år: 2 000 – 2 500

Text: Anton Hastö Hardin

Kampen mot nikotinet

Monica Jacobsson har rökt i 30 år, hon har då rökt minst en ask om dagen, 25 cigaretter. Nu vill hon bli rökfri.

Monica började röka när hon var i 12-13-årsåldern. På den tiden rökte mer eller mindre alla, enligt Monica. Det sågs inte som något speciellt, utan hon hängde med samhällstrenden. Nu vill hon sluta.

– Det är viktigt att tänka på hälsan i min ålder. Det börjar bli lite tungt att andas och tänka på det här med hjärtinfarkter för det har de i min släkt och så givetvis är det ekonomin också en bit.

Det är dyrt att röka och än dyrare har det blivit nu på nyåret 2012. De billigaste cigaretterna som går att få tag på idag ligger på 40 kronor per ask, men det höjs nu: priset går upp fyra, fem kronor. Sen kostade de cigaretter som Monica rökte runt femtio kronor, de går upp i pris till 55 kronor.

Monica fick erbjudandet om sluta-röka-gruppen via mail till jobbet från företagshälsovården i kommunen. Första mötet var på Luciadagen. Hon har fått medicinen Zyban utskrivet vilket hon trodde, och fortfarande tror, att hon behöver för att lyckas att sluta röka. När hon tidigare använde Zyban klarade hon av att sluta röka. Medicinen fungerade bra då och hon klarade att avstå från cigaretter i tio månader. Hon har provat ”allt” och ingenting annat har fungerat. Tyvärr så reagerade hon annorlunda på Zyban denna gång så hon slutade med den.

– Jag kunde inte sova, jag fick hjärtklappning, fick ont i huvudet, jag mådde jättedåligt, så jag slutade med den och just nu använder jag nikotintuggummin.

Monica talar om att hon inte är någon grupperson. Hon har tidigare fått erbjudande om att vara med i en sluta-röka-grupp, men tackade nej. Denna gång tackade hon ja och säger att det är bra att träffa andra och höra hur det går med dem. I hennes grupp är det omkring åtta personer, dock tycker hon inte materialet är det bästa. Var och en har fått en bok att läsa och fylla i.

– Jag var livrädd förra gången att jag skulle ha KOL, så de gjorde ett KOL-test på mig, det hade jag inte, men de sa att om jag fortsätter att röka som jag gör idag så kommer risken att vara stor att jag får KOL när jag blir 65-70 år. Jag kände att nej det vill jag inte ha, men nu röker jag ju igen! Vad ska få mig att sluta röka? Jag vet inte jag har inget svar på det.

Monica hoppas att hon kommer lyckas att sluta röka någon gång, men hon vågar inte att lova någonting. Hon är glad över att hon lyckats minska sitt rökande rejält: från att ha rökt 25 cigaretter om dagen så röker hon nu bara fem cigaretter per dag!

– Nu röker jag min morgoncigarett till kaffet, för den är svårast att undvika, sedan tar jag ett par när jag kommer hem efter jobbet.

Målet är att bli rökfri. Hon tar numera inte ens med sig cigaretter till jobbet längre, för att de bara får röka på lunchen från och med januari 2012, så nu använder hon i stället nikotintuggummin.

Hennes chef tog på ett APT-möte upp vad som sker om någon trotsar rökförbudet. Först ska det komma in en anmälan till chefen från antingen någon kollega eller någon medborgare i kommunen som ser att en person röker. Då blir personen inkallad till chefen för ett samtal. Upprepas detta så får man en skriftlig varning och ett till samtal, och om det fortsätter att upprepas, att man trotsar policyn, så kan det gå så långt att man kan få sparken, men då skall det gå väldigt långt.

– Röksuget finns där hela tiden, men det kan jag ändå stilla med nikotin, men mesta sitter i huvudet, det är vanor.

Monica har haft många möjligheter att röka i jobbet utan att känna att hon smiter undan, i och med att hon rör sig hela tiden till och från bilen.

– Man får göra andra saker. Jag vet inte om det kommer att fungera. För min del kanske det är bra att det kom ett rökförbud även om jag tycker det kan vara lite si och så med det.

– Man kan inte ge råd till någon som missbrukar någonting, det måste komma från en själv. Man måste vara motiverad oavsett vad man missbrukar. Men det är inte lätt.

Text: Maria Lundby Bohlin

Främjande av mental hälsa och välbefinnande hos barn och unga vuxna

Den 29-30 september hölls denna EU-konferens på Hotell Hilton vid Slussen i Stockholm. Detta var en utav fem tematiska konferenser med anledning av ”the European Pact for Mental health and Well-being”, Europeiska Pakten för Mental hälsa och Välbefinnande.

Om pakten

Pakten antogs vid Europeiska Unionens konferens ”Tillsammans för Mental hälsa och Välbefinnande”, som hölls i Bryssel den 12-13 juni förra året. I denna pakt lyfter man fram fem områden som man prioriterar;

  1. Förebyggande av depression och självmord
  2. Mental hälsa hos unga och inom utbildning
  3. Mental hälsa i arbetsplatsmiljön
  4. Mental hälsa hos äldre
  5. Motverkande av stigmatisering och socialt utanförskap

Det är alltså dessa fem teman som konferenserna handlar om och denna gång var det ”Mental hälsa hos unga och inom utbildning” som var i fokus.

I pakten slår man bland annat fast att: ”Mental hälsa är en mänsklig rättighet. Det förmår medborgare att uppleva välbefinnande, livskvalité och hälsa. Det främjar lärande, arbete och delaktighet i samhället.”

Om konferensen
Till konferensen hade cirka 200 deltagare samlats, för att tillsammans ta fram prioriterade åtgärder inom området. Konferensen var uppbyggd kring fem delområden, vilka var:

  1. Föräldrar, familj och de tidiga åren
  2. Hälso- och sjukvårdens roll i främjande av mental hälsa och förebyggande av psykiska sjukdomar
  3. Samhällsmiljöns roll
  4. Rollen hos ny mediateknologi och internet
  5. Skolmiljö och lärande

Varje delområde hade ett eget seminarium varav de två första hölls  dag ett och de tre resterande den andra dagen. Under konferensen delades blanketter ut, ett för varje delområde, där man fick kryssa för tre åtgärder som man själv prioriterade.

Seminarium 1: Föräldrar, familj och de tidiga åren
Fokus: Främjande i tidiga år, skyddsfaktorer, gott föräldraskap, befolkningsbaserat främjande och generella förebyggande program såväl som selektiva förebyggande program.

Forskningsresultat från de senaste åren har alltmer betonat vikten av graviditetens och de tidigaste uppväxtårens betydelse för välbefinnande, hälsa och framgång senare i livet. Mental hälsa och föräldraskap går hand i hand. Ändå, inte alla föräldrar är tillräckligt utrustade för deras föräldraroll och det finns ett behov av att titta närmare på särskilda behov hos utsatta grupper, såsom tonårsföräldrar och föräldrar med psykisk ohälsa. Synpunkter som skulle kunna tas i beaktande är: Program för gruppbaserad föräldraträning, barn från socialt utsatta grupper, målinriktad föräldrasupport för högriskfamiljer.

Seminarium 2: Hälso- och sjukvårdens roll i främjande och förebyggande
Fokus: Uppmaning till ett utökat vårdutbud, som också skulle omfatta en roll i främjandet av mental hälsa och välbefinnande samt i förebyggandet av psykiska sjukdomar.

Traditionell hälso- och sjukvård fokuserar på sin roll att diagnostisera och behandla sjukdomar. Ändå, behandling ensamt kan bara åstadkomma en begränsad minskning av den psykiska sjukdomsbördan, och alltfler icke-vårdsaktörer är intresserade av mentala hälsoresultat.

Seminarium 3: Samhällsmiljön
Fokus: Samhällsorganisation, såsom samhällsaktörer, bemyndigande, stadsplanering, gröna ytor, ungdomscentra och ungdomsbrottslighet, främjande och förebyggande.

I samhällsmiljön där barn och ungdomar växer upp, påverkas deras välbefinnande och sociala beteende genom ett antal olika påverkande faktorer. Eftersatta grannskap med litet socialt sammanhang och höga nivåer av arbetslöshet och kriminalitet utgör risker för den mentala hälsan och välbefinnandet hos barn och ungdomar. Ett ingripande från samhällets olika aktörer behövs för att främja barns och ungdomars välbefinnande i samhället.

Seminarium 4: Rollen hos media, internet och elektroniska spel
Fokus: Användning av media och nya teknologier för god mental hälsa. Potentiella risker utgörs av innehållet hos media och elektroniska spel samt kommunikation genom nya teknologier.

Media utgör en stor del av livet hos dagens barn och ungdomar. Den tid som tillbringas framför TVn, på internet, med elektroniska spel och
genom att använda mobiltelefoner, har ökat markant de senaste årtiondena och, tillsammans med detta, har internetmobbning och exponering av kraftigt skadligt innehåll blivit vanligt.

Därför finns behov av att maximera fördelarna och minimera riskerna av mediakonsumtion till förmån för den mentala hälsan och välbefinnandet hos barn och ungdomar.

Seminarium 5: Skolmiljö och lärande
Fokus: Positivt främjande av mental hälsa och generellt förebyggande, helhetssyn på skolan, social-emotionellt lärande, program för sociala färdigheter liksom program för förebyggande av alkoholmissbruk, drogmissbruk, våld och mobbning.

Barn och unga spenderar en stor del av sin tid i skolmiljö, vilket gör den till en av huvudmiljöerna när det gäller främjandet av mental hälsa och förebyggande av psykiska sjukdomar. Å ena sidan, är skolor och högskolor platser som skulle kunna låta olika genomföranden nå nästan hela befolkningen inom denna åldersgrupp.

På samma gång, att rätta till klimatet och utövandet i skolmiljön, tillsammans med barns mentala hälsobehov, har visat sig förbättra de akademiska färdigheterna och det sociala beteendet.

Hur kan konferensens slutsatser bli till EU-lag?

Följande schematiska bild visar hur en konferens kan påverka lagstiftningen inom EU:

Egna intryck från konferensen
Eftersom hela konferensen hölls på engelska, blev man ganska trött efter ett tag. Det vart mycket ”korvstoppande” med fakta och fackuttryck. På grund av tidsnöd, var diskussionerna rätt så korthuggna, vilket var tråkigt.

Det positiva var, erfarenheten av att ta del av en konferens i EU-miljö, och de sociala kontakter man knöt.

Text & foto: Karl-Peter Johansson

Hälsa och Wellness

Nytt program på Karlstads Universitet

Trots ökad välfärd och stigande medellivslängd mår många allt sämre. Ensamboende, rökning, stillasittande, dåliga matvanor och för mycket alkohol, tillsammans med krav och stress i arbets- och privatliv kan vara svårhanterligt och leda till nedsatt psykisk och fysisk hälsa. Symptom som trötthet, sömnproblem, oro och ångest har blivit vanliga, liksom kroppsliga besvär som smärta och övervikt.

1098575_38454979

Det kan vara svårt att inom sjukvården hjälpa dem som drabbas, då många av dem, åtminstone inledningsvis, inte i första hand behöver medicinsk behandling, utan snarare vägledning i att hantera sin livssituation och i att hålla sig friska. Får situationen däremot pågå under en längre tid är risken hög för allvarlig och behandlingskrävande sjukdom.

Stort personligt lidande och betydande samhällskostnader skulle kunna sparas om man lyckades hjälpa de drabbade på ett tidigare stadium.

Man vill på Karlstads Universitet möta behovet av utbildad personal inom detta område, och höstterminen 2009 kommer ett nytt tvåårigt program, ”Hälsa och wellness”, att starta på universitetet. Utbildningen inriktar sig i första hand på hur man kan förebygga ohälsa genom att hjälpa människor att påverka sitt beteende och sin livsstil så att förutsättningarna för ett gott mående blir så bra som möjligt. För att uppnå detta utgår man i undervisningen från en helhetssyn på människan, utifrån ett fysiskt, psykiskt och andligt perspektiv.

Det första året är gemensamt för alla studenter och till största delen teoretiskt. Under det andra året väljer studenten sedan mellan fyra olika inriktningar; fysisk aktivitet och hälsa, massage och hälsa, avslappning och hälsa eller kost och hälsa. Undervisningen kommer då att ha både teoretiska och praktiska moment, samt en stor del praktik. Förutom hälsorelaterade ämnen läser man också en kurs i entreprenörskap, för att ha bättre förutsättningar att driva eget företag.

Programmet leder fram till en generell högskoleexamen inom huvudområdet hälsofrämjande arbete med inriktning mot wellness. Som färdigutbildad föreslår universitetet att man kallar sig hälsocoach, och man kan då jobba inom många olika verksamheter i hälsobranschen. Det kan till exempel vara motions-/fitnessverksamhet, företagshälsovård och spa-bransch, eller kommunal verksamhet som friskvård, skola och fritidsverksamhet. Hälsocoacher har också en viktig roll att spela när det gäller att hjälpa den ökande andelen äldre att behålla en god hälsa så länge som möjligt. Arbetsmetoder kan vara rådgivningssamtal, hälsoprofilbedömningar, att göra stressprofiler och att leda olika aktiviteter på både grupp- och individnivå.

En svårighet för hälsobranschen har länge varit låg trovärdighet och negativa attityder. Många av de utbildningar som erbjuds är dyra, och dessutom av varierande kvalitet. Universitetet tror därför att det finns en efterfrågan på en högskoleutbildning, där den vetenskapliga grunden är säkerställd. Utbildningar inom hälsa är dessutom generellt sett populära. Förutom ungdomar som nyligen avslutat gymnasiet hoppas man kunna rekrytera personer med bakgrund inom exempelvis alternativmedicin som vill bredda och fördjupa sin kompetens. Det kan också finnas ett intresse från personal inom vård, skola och socialtjänst.

När studenten efter två års utbildning har tagit sin examen finns också möjlighet att ytterligare bredda sin kompetens genom att läsa olika fristående kurser. Man kan också välja att fördjupa sig och avlägga en kandidatexamen genom att läsa ett tredje år inom ett närliggande område, som folkhälsovetenskap, psykologi, omvårdnad eller idrottsvetenskap.

Text: Carin Eriksson