Etikettarkiv: Hammarö

Ekonomisk kris – hjälp finns att få

1233123123Överförmyndarnämnden är en kommunal tillsynsmyndighet över gode män, förvaltare och förmyndare. Uppdraget är att rekrytera och utbilda gode män och matcha deras bakgrund och erfarenhet mot varje enskild huvudman. Nämnden utför även tillsyn över den gode man som blivit förordnad.

–Vi utgör en oerhört viktigt roll i samhället, säger Peter Frostvik, enhetschef på överförmyndarkansliet i Karlstad och Hammarö, när ASP Bladet träffar honom för en intervju i Stadshuset. Nämnden utreder behov av god man och förvaltare till huvudmän – personer som på grund av olika försvagade hälsotillstånd inte kan företräda sig själv i samhället och som inte kan få hjälp på annat håll.

Ett lekmannauppdrag med motkrav
– Det krävs att vår tillsyn är noggrann, att vi följer upp och kontrollerar så att gode man sköter sitt uppdrag och inte missbrukar sin ställning, berättar Peter.

En god man får inte vara dömd för brott. Han får heller inte vara i behov av försörjning för sin egen livsföring eller ha ärenden hos kronofogden. I övrigt ställs inte så stora krav på en god man idag. Det är ett lekmannauppdrag tilldelat av tingsrätten och det är den enskilde personen som är arbetsgivaren, inte kommunen. Utbildningen sker genom överförmyndarnämnden.

– Man kan ju ha hamnat hos kronofogden för att man haft en tvist om en parkeringsbot och det behöver inte diskvalificera ett förordnande av god man, säger Peter.

God man är frivilligt
Nämnden utreder vad det finns för hjälpbehov hos huvudmannen. Det ställs kriterier. Den dåliga ekonomin, måste vara knuten till en grundproblematik. Finns där ett hjälpbehov men ingen sjukdomsbild som styrker behovet så blir det oftast ett avslag på ansökan. Uppfylls däremot kraven, så ansöker nämnden om förordnande hos tingsrätten.

Huvudmännen är främst vuxna, men nämnden utövar även tillsyn över barn, som till exempel fått försäkringsutbetalningar eller arv. I dessa fall skapas ett överförmyndarspärrat konto. Föräldrarna får då hantera pengarna med samtycke av nämnden.

Det är frivilligt att ha god man. Den enskilde själv eller en anhörig kan ansöka om god man hos tingsrätten. Nämnden gör då en utredning och ett yttrande till tingsrätten. Det är lagstadgat att vissa instanser i samhället är skyldiga att anmäla behov av god man.

Den sista livlinan
Förvaltarskap – det som fortfarande felaktigt kallas omyndigförklarad – är den sista lagstadgade utvägen för personer som hamnat i en ekonomisk knipa. Man förlorar då i stort sett större delen av sin rättshandlingsförmåga. Man kan bland annat inte ingå avtal och man kan inte ta ut sina pengar hur som helst. Däremot får man till exempel rösta i allmänna val och bestämma vart man vill bo och vem man vill gifta sig med. Skuldsanering kan vara ett sätt att avhjälpa problemet utan att få god man.

Behovet av hjälp ökar
– Vi har en markant ökning av yngre personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som är i behov av hjälp. I dessa fall ställs det högre krav på bemötandet och att gode männen har kännedom om grundproblematiken. Utmaningen för oss blir att matcha in rätt god man, säger Peter.

Han fortsätter:
– I dagsläget är den grupp som ökar mest, de ensamkommande barnen. Där står vi inför en stor utmaning att hitta god man till alla som väntas komma.

Text: Ulf Puhls
Foto: Lotta Tammi

Grundskolans elevhälsa HBTQ-certifieras

Karlstads och Hammarös kommunala gymnasieskolor är HBT-certifierade sedan några år tillbaka. Nu kan man läsa på Karlstad kommuns hemsida att arbetet med att utbilda och certifiera även grundskolans elevhälsa har inletts.

Efter att Karlstad och Hammarö varit först i Sverige med att HBT-certifiera gymnasieskolornas elevhälsa går man nu vidare i arbetet när man siktar in sig på grundskolan. Ambitionen är att Karlstad ska bli en av landets bästa kommuner ur HBTQ-perspektiv.

Certifieringen syftar till att förse elevhälsan med den kompetens som krävs för att kunna ge alla ett lika respektfullt bemötande, och möjligheten att känna sig sedda och hörda.

Alla som jobbar inom elevhälsan, gott och väl 100 anställda, ska genomgå utbildningen.

Text: Peter Sundström

Fakta HBTQ-certifiering:
HBTQ står för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner.

I korthet går en HBTQ-certifiering ut på att öka kunskapsnivån hos samtliga anställda inom en verksamhet.
Certifieringsprocessen erfordrar ett aktivt arbete för en förstående, inkluderande miljö där anställda såväl som kunder bemöts respektfullt oavsett bakgrund och sexuell läggning. En tydlig plan måste finnas för hur standarden ska upprätthållas efter utfärdat certifikat.

En HBTQ-certifiering tar sex till åtta månader att genomföra och är giltig i tre år innan den måste förnyas.
(Källa: RFSL)

Resultatskillnader i nationella prov

Skolverket presenterar siffrorna där det visar hur det gått för de värmländska niondeklassarna i de nationella proven.

Skillnaden är stor mellan skolorna i länet. Bäst i engelska är ”Engelska skolan” i Karlstad, med sina 18,3 poäng (av 20 möjliga).

Privatskolorna ligger högre i snitt än vad kommunala skolor gör. Privatskolorna fick i engelska 17,6 poäng, medan kommunala skolor fick 14,2. I matte ligger de privata skolorna också högre i resultat, med 13,7 i jämförelse med den kommunala som har 10,6. Även i Svenska ligger de privata högre med 14,2, jämfört med 12,9 för de kommunala.

Bland de kommunala skolorna ligger Hammarö bäst till i Engelska, där snittet ligger på 15,6. Sämst resultat i Engelska fick Storfors skola med 12,5. Hammarö skola ligger också högt i Svenska med resultatet 15,4. Jämförelsevis har Munkfors skola 10,4 i sitt resultat.

Precis som tidigare får tjejer generellt bättre provresultat totalt på de nationella proven. Ämnet eleverna lyckas bäst i är Engelska, vilket gäller både killar och tjejer.

Text: Lotta Tammi
Källa: NWT & VF

Vad är POSOM-GRUPPEN?

SONY DSCFör tjugo år sedan gick kommunerna Karlstad, Hammarö, Grums, Kil, Forshaga och Munkfors samman med Svenska kyrkan för att bilda Psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM-GRUPPEN) som är ett stöd vid olyckor och katastrofer.

Verksamheten startade efter den svåra bussolyckan som skedde 1988 i Norge, där många svenska ungdomar från Kista i Stockholm var inblandade. Man såg hur bra Norge tog hand om anhöriga som drabbades, kring svåra stora händelser.

– Med kommunen och kyrkans hjälp, har man byggt upp en grupp av frivilliga människor, som ska kunna vara ett stöd för drabbade personer, vid svåra olyckor och större katastrofer, säger Pia Holmstrand.

POSOM-GRUPPEN består av cirka ett sjuttiotal frivilliga stödpersoner som tillhör Karlstadsregionen, i gruppen ingår Grums, Forshaga och Munkfors. Hela verksamheten leds och styrs av representanter från landstinget, skolor, fritidsverksamheter, räddningstjänsten, polis, svenska kyrkan, socialförvaltningarna och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB).

Aktiveras vid kris
Pia berättar vidare:
– Posom-Gruppen aktiveras när det sker en större olycka. Till exempel vid en bil, buss, tågolycka eller en brand. Gruppen stöttar och hjälper personer som blivit drabbade i samband med olyckan, eller andra tragiska händelser. Det är det ansvariga befälet på plats som ringer SOS-alarm och säger att det nu har skett en tragisk händelse och att familjen behöver stöd. Då kan man aktivera en eller två personer som åker ut och ger det stöd personerna behöver.

Vid en aktivering av gruppen, kan stödet bestå av att ordna de praktiska sakerna i ett kaotiskt skede. Den drabbade kanske behöver hjälp med att ringa in någon anhörig eller ett försäkringsbolag. Eller bara en medmänniska att prata med. Stödet ska vara en förlängning av samhällets ordinarie resurser, en första hjälpinsats, fram tills att landstinget, svenska kyrkan eller andra kommunala verksamheter tar över.

Bli en medmänniska
Den som uttrycker önskan att bli stödperson blir kontaktad av någon i ledningsgruppen för vidare samtal. Utbildningen sker i samarbete med Sensus, där man i första skedet lär sig att bäst ta hand om människor som har hamnat i katastrof. Beroende på typ av olycka/kris, försöker ledningen hitta posom-stödjare, som passar till det behov som händelsen har. De strävar efter också efter att få ett brett spektra på ålder och erfarenhet, och att stödjarna ska kunna jobba i den egna kommunen. Att alltid jobba minst två och två. Det ställs inga särskilda krav på förkunskaper, utan det är ditt intresse, av att vilja hjälpa och stötta dina medmänniskor i kris, som är den största meriten.

Text och foto: Lotta Tammi

Om du vill veta mer om POSOM eller bli stödperson, kontakta Räddningstjänsten via e-post: posom@karlstad.se

Temadag: Mäns våld mot kvinnor

Män som använt våld i nära relationer – vilken hjälp kan de få?

Intervju med Hans Petterson samt bilder från temadagen 31e mars, 2009 i Filmstaden Karlstad. Temadagen var ett samarrangemang mellan kommunerna Karlstad, Hammarö, Kil och Forshaga samt landstinget i Värmland, Svenska Kyrkan och Länsstyrelsen i Värmland. Dagen lockade till sig hela 250 besökare och var en succé.

I filmen ser vi bla landshövding Eva Eriksson och Anders Sandberg, ordförande för Kriscentrum för män i Malmö.