Etikettarkiv: Henrik Sjöberg

Bostadsanpassning

7I fokus har träffat Monica Johansson som jobbar med bostadsanpassning. Hon berättar för ASP Bladet om hur verksamheten ser ut och fungerar.

Monica Johansson har en bakgrund inom vården och har därefter via universitet skaffat sig en ingenjörsexamen inom energi och miljö. Nu har hon sedan 2007 jobbat med bostadsanpassning på Karlstads kommun. Monica jobbar i egenskap av byggingenjör inom Teknik- och fastighetsförvaltningen.

Det är lagen om bostadsanpassningsbidraget som ligger som grund för hur man jobbar med fysisk anpassning av bostäder. Lagen har funnits sedan 1950-talet och den senaste versionen är från 1996.

Från början var det ett statligt bidrag men är nu kommunalt knutet. Det är alltså kommunens skattepengar som finansierar bidraget.

Tanken med bostadsanpassning är att möjliggöra för personer med relevanta former av funktionsnedsättning, att självständigt kunna leva hemma.

– Det handlar om att de ska få leva ett självständigt liv i ett eget boende, säger Monica Johansson.

För att få möjlighet till en bostadsanpassning skickar man in i en ansökan, blanketter går att skriva ut från kommunens hemsida. Det går också att få det i pappersform på Kontaktcenter. Nu går det även, från och med december 2015, att ansöka med hjälp av en e-tjänst.

– I samband med ansökan vill vi ha ett intyg som styrker behovet. Vi har inte den medicinska kunskapen avgöra om exempelvis en person inte kan duscha eller ej. Det ska vara en medicinskt ansvarig som står för den bedömningen, då hänvisar vi till hemrehabiliteringen där en arbetsterapeut eller sjukgymnast skriver intyg, säger Monica Johansson.

En bostad kan anpassas på många sätt. Det vanligaste anpassningen sker genom att ta bort trösklar, så att det blir enklare att röra sig i hemmet. Mer avancerande ingrepp är till exempel att i köket installera höj- och sänkbara skåp och diskbänk. Det går också att göra större anpassningar som exempelvis hissar. Det är också vanligt att ta bort badkaret i badrummet och ersätta det med en duschkabin.

Den viktigaste utmaningen för verksamheten idag är att digitalisera sitt arbete. Målet är att undvika pappershantering och att ha all information digitalt. Tanken är också att erbjuda medborgarna fler former av e-tjänster.

– Vi har utmaningar varje dag. Det är det som är så intressant med det här jobbet. När det kommer in en ansökan, frågar man sig vad är det här, och hur ska man lösa det på bästa sätt.

Monica menar att hennes arbete spelar en stor roll i samhället. Om inte detta arbete utfördes skulle de gamla vård intuitionerna varit kvar. Tanken är att individen till största möjliga del bo hemma. Bostadsanpassning är en ekonomisk besparing i det långa loppet jämfört hur det var förr.

När det gäller framtiden tror Monica att behovet av bostadsanpassning kommer att öka. Om ett par år kommer den stora fyrtiotalistgenerationen i allt större grad behöva bostadsanpassning. Den kommande ökningen kommer att medföra mer arbete för de som jobbar med anpassning av bostäder.

Text och foto:
Henrik Sjöberg

Köksträdgården på Mariebergsskogen

mariebergsskogenDen fjärde juni invigdes Barnens köksträdgård i Mariebergsskogen. Här är det tänkt att förskolebarn ska lära sig hur man odlar och var grönsaker kommer ifrån som sedan hamnar på hyllorna i mataffären. ASP Bladet har träffat trädgårdsmästaren Jessica Nyström som ansvarar för den nya gröna verksamheten.

I en lugn och trivsam miljö i Mariebergsskogen har Karlstads kommun anlagt en köksträdgård, här kan barn vara med att odla och sedan skörda. Det handlar om att förmedla kunskap om hur det går till när olika former av grönsaker produceras.

– Idag är det många som inte vet hur man får maten på bordet, menar Jessica Nyström.

Jessica berättar att inspirationen bakom köksträdgården är de gamla skolträdgårdarna. Förr i tiden hade man trädgårdsämnet på skolschemat. Detta ämne har sedan många år försvunnit ur skolan. Jessica menar också att det är tydligt att den kunskapen saknas nu.

mariebergsskogen3Lätt att prata om mat
Köksträdgården kommer att ta emot åtta förskoleklasser under fyra tillfällen. Tanken är att de ska vara med att så och plantera under försommaren, och på hösten skörda och smaka det som har växt under sommaren. Det är en pedagogisk verksamhet där barnen får följa med genom hela växtprocessen. Jessica berättar också att det inte är svårt att få kontakt med förskolebarnen.

– De är så intresserade. Det är lätt att prata om någonting som de har en så enkel relation till som maten de äter, säger Jessica.

Att tala om vad som är gott eller äckligt engagerar alla, speciellt barn som är så spontana och ärliga. Jessica berättar att det bara bubblar ur barnen när de pratar om hur olika grönsaker smakar. Barnen tycker det är jätteroligt och har varit mycket nöjda hittills. Varje förskoleklass har också fått göra var sin fågelskrämma som nu pryder grönsakslanden.

Odling och administration
I köksträdgården odlas många vanliga grönsaker och rotfrukter som exempelvis potatis, lök, majs, kål och sallad.

– Där växer inga jättespeciella växter men i växthuset har vi sånt som kräver mer värme som tomat, paprika, gurka, meloner och aubergine, förklarar Jessica Nyström.

Det är Jessica som är ansvarig för driften av Barnens köksträdgård. Hon har jobbat i Mariebergsskogen sedan 2007, då var hennes fokus lekträdgården som anlades vid den tidpunkten. Sedan ett par år tillbaka har hennes arbete varit inriktat på färdigställandet av den nya odlingen.

-Det är jag som planerar köksträdgården och jag har bestämt mig för en växtföljd på sex år. Det betyder att alla växtgrupper flyttar runt. De odlas inte på samma ställe från år till år, förklarar hon.

mariebergsskogen2Förutom de odlingsrelaterade arbetsuppgifterna har hon även administrativa åtaganden. Jessica har ett budgetansvar och köper in det som behövs för att driva köksträdgården. Detta görs under höst, vinter och vår, men inte på sommaren för då måste hon vara ute och sköta växterna.

Jessica Nyström jobbar inte ensam i Barnens köksträdgård, utan hon har en kollega som hjälper henne att ta emot förskoleklasserna. Nu under sommaren bidrar också Mariebergsskogens vaktmästeri och sommarjobbare med fina insatser. Från kooperativet Grön Rehab har det även kommit en person som jobbar med köksträdgården. Han började 2 juni och hon säger att han har varit ett jättebra tillskott.

Ett skapande hantverk
Jessica Nyström tycker är det är speciellt att jobba med växter och odling. Det är den hantverksmässiga och estetiska aspekten som attraherar henne. Hon har tidigare studerat på konstskola och trädgårdsskola. Jessica menar att det finns paralleller med trädgårdsyrket och det konstnärliga. Båda är skapande och fysiska hantverk. När hon studerade konst var hon intresserad av skulptur, likt trädgårdsanläggning ett fysiskt och tredimensionellt skapande arbete.

mariebergsskogen4Efter den här säsongens slut kommer Jessica och hennes kollegor göra en utvärdering inför nästa sommar. Eftersom detta är första året kommer många lärdomar göras som är nyttiga för framtiden.

– Det finns alltid något man kan förändra och justera, avslutar hon.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Jon Göransson

I fokus: Arbetsmarknads- och socialnämnden

BildI månadens ”I fokus” får vi stifta bekantskap med socialdemokraten Christian Norlin, förste vice ordförande i Arbetsmarknads- och socialnämnden. Han berättar för ASP bladet hur nämndens arbete fungerar och om de utmaningar som finns.

I Karlstads kommun finns det tretton nämnder och deras politiska sammansättning styrs av majoritetsförhållandet i kommunfullmäktige. Christian Norlin förklarar att det i Karlstad tillämpas målstyrning. Det betyder att nämnden en gång om året antar en strategisk plan. Det är ett måldokument med tillhörande budget som beskriver riktningen för förvaltningens arbete.

– Nu i april behandlade nämnden förslaget från förvaltningen, så nu har samtliga nämnder skickat i sina äskanden eller önskemål om vilken budget man vill ha nästa år. I juni tar kommunfullmäktige beslut om detta, förklarar Christian Norlin.

Efter att beslutet är tagit i fullmäktige, är det upp till varje nämnd att hålla sina budgetar. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har en budget på ungefär 550 miljoner kronor. Pengarna fördelas bland annat på försörjningsstöd som särredovisas och på de olika enheterna i förvaltningen. När det gäller enheterna budgeteras de efter behov.

– Behov tenderar alltid att överstiga tillgångarna, eftersom behov och önskemål är nära besläktade. Nu har vi valt att lägga mer pengar på Vuxenavdelningen, eftersom vi ser väldigt kraftigt växande behov av missbruksvård, säger han.

Arbetsmarknads- socialnämnden har elva sammanträden om året. Inför varje nämndmöte har man alltid ett arbetsutskottsammanträde som bereder ärendena. Ett nämndmöte brukar börja halv nio på morgonen och avslutas vid fyratiden på eftermiddagen. Sammanträdets utformning bestäms av ordföranden och skiljer sig från nämnd till nämnd.

– Vi brukar ofta ha information på förmiddagarna, då kommer antingen personal från vår egen verksamhet och informerar oss om deras verksamhet, eller organisationer utifrån. Under eftermiddagen har vi beslutsärenden, förklarar Norlin.

Förutom de allmänna sammanträdena som alla nämnder i kommunen genomför, har Arbetsmarknads- och socialnämnden även enskilda sammanträden. De här mötena tar upp sekretessbelagda individärenden som rör Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Christian Norlin och nämndens ordförande Johanna Larsson brukar turas om att sitta ordförande.

– Minst varannan vecka om året om har vi ett sammanträde med enskilda ärenden, säger han.

De enskilda ärendena kräver mycket arbete. Det är mycket påfrestande att läsa genom handlingar som beskriver människors utsatta situationer.

– Du får läsa om sånt som du bara kan fantisera om förekommer. Människor lever i misär och det finns ingen samhällsklass som du kan peka ut är värre än den andra. Det finns bakom alla fasader, menar Christian.

Norlin menar att nämnden och förvaltningen är samhällets sista skyddsnät. När det inte finns någon annan hjälp att få ska kommunens hjälpande finnas till hands.

– Om du har trillat igenom andra skyddsnät, så kan du alltid komma till Socialkontoret och be om hjälp, inte utan förpliktelser, men vi är alltid skyldiga att i den utsträckning vi kan att hjälpa dig, menar han.

Christian säger att det ökande utanförskapet är ett mycket stort problem. Det är något som blir påtagligt i arbetet i nämnden.

– Sitter du i Arbetsmarknads- och socialnämnden kommer du mycket närmare utanförskapet. Andra politiker i andra nämnder, de kanske läser i tidningen om hög arbetslöshet. Men vad vet man om konsekvenserna att så oerhört många personer lever i sådana utsatta situationer? säger Norlin.

När det gäller framtiden, hoppas Christian Norlin att hans parti hamnar i styrande position efter valet i höst, och att de tack vare det ska kunna få igenom sin politik. Om man lyfter blicken från det partipolitiska planet menar han att nämndens arbete aldrig blir färdigt.

– Vi kan aldrig säga att vi blir klara, samma stund som vi betar av en punkt, så kommer det en ny punkt på listan. Även om vi skulle klara av att ha en verksamhet som täcker dagens behov, så har vi jättemycket som vi kan göra i förebyggande syfte, menar Norlin

Gällande förberedande arbete pekar han till exempel på de LVU-placeringar som har genomförts. Han tror de hade varit mindre om insatser gjorts i tid. I skolan gäller samma sak, Christian menar att förebyggande åtgärder kunde hjälpt barn med problem i ett tidigare skede. Det handlar om att agera i förväg för att förhindra utanförskapet.

– Det jag hoppas på är att vi kan bryta arbetslösheten så att försörjningsstödet sjunker, det är pengar som vi istället kan använda i verksamheten, avslutar Christian Norlin.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Per Rhönnstad

Kaffe, bulle och hög trivselfaktor

göte.Still001Hos det sociala arbetskooperativet Multimedium i Göteborg tar man hand om varandra. Verksamheten bygger på förståelse och att deras kunder bemöts på ett avspänt och naturligt sätt.

I november 2013 var Mediagruppen Karlstad i Göteborg för att besöka verksamheter med liknande inriktning. En bit upp på den branta backen som utgör Bangatan i Göteborg ligger det sociala arbetskooperativet Multimedium. Deras inriktning ligger inom området webb, form och tryck.

Den här blåsiga och småkalla dagen som karlstadsborna besöker Multimedium möts vi av Martin Nilsson och Jesper Dickell. Väl inne den lilla butikslokalen är det varmt och skönt. Över en kopp kaffe med tillhörande bullar berättar de båda om Multimediums verksamhet och hur de jobbar.

Multimedium är ett sociala arbetskooperativ där medlemmarna av olika anledningar hamnat utanför den ordinarie arbetsmarknaden.

Martin och Jesper har en historia av psykisk ohälsa bakom sig och har inom Multimediums verksamhet fått en bra plats att vara och verka på.

– Jag kan inte uttrycka hur bra jag tycker om det. Jag kommer hit och är behövd, man uträttar någonting och har arbetskamrater att prata med, förklarar Jesper.

En viktig plats
Han tycker om att känna sig behövd, det är viktigt för honom. Jesper säger detta med övertygelse och visar hur betydande Multimedium och hans arbetsuppgifter är för hans livssituation. Han menar också att deras verksamhet handlar om att ta hand om varandra och att möta kunderna på ett avslappnat vis. Detta är vad som kännetecknar Multimedium, förutom de tjänster som kooperativet erbjuder.

Inför framtiden vill Jesper att de ska bli mer kompetenta och jobba mer med större kunder.
– Men vi ska också ha roligt, säger han bestämt.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Mediagruppen Karlstad

På Jobbet med Stefan Utterberg

Stefan UtterbergVad gör en verksamhetscontroller? ASP bladet har träffat Stefan Utterberg, för att höra vad han gör på jobbet.

Hur hamnande på din nuvarande position inom förvaltningen?
– Jag har tidigare jobbat på Vård- och omsorgsförvaltningen i sex år och kände att jag behövde nya utmaningar, så då sökte jag mig hit till Vuxenavdelningen. Nu har jag jobbat här i två månader. När det gäller utbildning, började jag 1987 att läsa på Högskolan i Karlstad och läste då på Förvaltningslinjen. När jag sedan tog examen 1991 var det svårt att få jobb vilket gjorde att jag fortsatte studera och läste då företagsekonomi i ett och ett halvt år. Jag har sedan dessa arbetat som ekonom både på den privata, statliga och nu kommunala sidan.

Vad gör en controller?
– Mina arbetsuppgifter är att sammanställa avdelningens resultat i en månadsrapport som sedan skickas in till förvaltningens ekonomistab. Förutom den månatliga rapporteringen är det fyramånaders, åttamånaders och helårsbokslut som jag tar fram det siffermässiga underlaget till. Ytterligare arbetsuppgifter är att varje månad göra uppföljningar som även analyseras och redovisas för ledningsgruppen. Jag ansvarar också för en sammanställning av avdelningens budget. Sedan kommer jag framöver även ta fram statistik ur vårt verksamhetssystem. Jag är också behjälplig i alla ekonomiska frågor som kan uppstå på avdelningen.

Den ekonomiska aspekten är alltid viktig. Hur balanserar man den i en organisation som Vuxenavdelningen?
– Den ekonomiska aspekten i både privat och kommunal verksamhet är viktig. Vuxenavdelningen får en ekonomisk ram att följa. Det gäller sedan att sätta denna ramen för ekonomin, så att avdelningen kan göra ett bra jobb. Jag gör detta arbete i nära samarbete med avdelnings- och enhetscheferna. Vi ska ha i åtanke att verksamheten styrs av lagar och regler som sätter sin prägel på ekonomin. Detta kan leda till att förvaltningsrätten tvingar oss att verkställa beslut oavsett om vi har budget eller ej. Det också är viktigt att ha koll på avdelningens resultat och att analysera varför det ser ut som det gör.

Jobbar du med omvärldsanalys?
– Under våren påbörjades det ett arbete med att kartlägga och jämföra oss med andra kommuner vad gäller kostnader för institutionsplaceringar. Sedan tar vi kontakt med dessa kommuner, för att se hur vi ligger till när det gäller kostnader, när det exempelvis gäller interna placeringar, är vi dyra eller inte? Kostnaderna för dessa placeringar har skjutit i höjden. I höst kommer jag och en av våra verksamhetsutvecklare att återuppta detta arbeta med att kartlägga hur vi ligger till kostnadsmässigt. Det vi gör att ge ledningen en förutsättning för att de ska kunna göra ett bra jobb.
Hur ser du på kommunikation i en organisation som Arbets- och socialförvaltningen?
– Jag har en bra kommunikation, både här med mina chefer, arbetskamrater och med den centrala ekonomistaben. Sedan ska vi försöka att få till olika konstellationer, så vi kan kommunicerar med andra verksamhetscontrollers på de andra avdelningarna; att vi lär av varandra och kommer fram till bra idéer. Jag hoppas att detta blir verklighet. Kommunikation är viktigt, och därför är jag med på olika möten, för att lyssna och ta till mig information som rör mig.

Vad motiverar dig på jobbet?
– Det som motiverar mig just nu är att jag får chansen att utforma min roll som controller, samt motiveras jag av att kan utforma ett budgetarbete. Jag kan även själv komma med egna idéer som blir accepterade i arbetsgruppen.
Vad ser du som den största utmaningen vad gäller avdelningens ekonomi?
– Det är att få bukt med de externa placeringarna, alltså brukare som inte kan ta om hand om sig själva, de som hamnar på behandlingshem runt om i länet. Det är den stora utmaningen, att få ner kostnaderna, för att de har skjutit i höjden. För mig själv, är den stora utmaningen att komma igång här, eftersom jag är ny på den här positionen. Jag försöker nu att forma min roll som verksamhetscontroller.

Framtiden, vilka förhoppningen har du inför den?
– Jag hoppas att jag utvecklas åt rätt håll, och att jag får vara med och bidra till Vuxenavdelningens arbete. Sedan har det varit två fantastiskt bra månader och det har varit jättekul att få komma hit. De har verkligen tagit emot mig med öppna armar.

Ålder: 47 år
Bor: Karlstad
Familj: Gift med Lotta och tre barn
Senaste lästa bok: Fjällgraven, Michael Hjort, Hans Rosenfeldt
Mat: Dillkött med kokt potatis
Drömresa: Safari i Tanzania

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Kid Overgaard

Erfarenhetsdagarna 2011

I det nya och fräscha Carlstad Conference Center anordnades Erfarenhetsdagen 2011. Den röda tråden under dagens seminarier var bemötande.

Monica Persson, förvaltningens socialdirektör, inledde dagen med att förklara att utgångspunkten för Erfarenhetsdagen är värdegrundsarbetet utarbetat i Solklart. Utifrån detta fokuserades seminarierna under dagen på bemötande. Monica menade vidare värdegrundsarbetet är vikigt eftersom det sätter fokus på hur vi behandlar varandra i arbetssituationer. Det är väldigt lätt att börja snacka skit om sina kolleger, lättare än man tror. Vi blir då en del av problemet.

Vi behöver diskussioner för att kunna förstå och gå vidare. Seminarieformen är ett bra sätt att få en förståelse, reflektera och sedan ta avstamp mot ett gemensamt mål.

Seminarieteater med reflektion  

För att illustrera de problem som kan dyka upp i mötet mellan brukare och socialtjänst, hade gruppen Seminarieteater bjudits in. Med teatern som hjälp ville de skapa reflektioner och diskussioner.

Skådespelarna Suzanne Enrup och Anders Sundqvist gestaltade på ett träffsäkert sätt tre olika situationer. Scenerna tog upp hur man tar hand om en nedbruten klient, förhållningssätt när socialarbetare känner antipati mot brukaren och hur man använder kommunikationen för att underlätta samspelet mellan brukare och socialtjänst.

Efter varje scen fick åhörarna chansen att ge sin syn utifrån bemötandeperspektiv. Från åhörarplats blir det extra tydligt, när det ligger i teaterns sätt att överdriva och vara övertydlig. Det blir lättare då att visa på problem och hur de kan lösas. Suzanne och Anders tryckte på att reflektion är mycket viktigt för att förstå de problem som klienterna står inför. Frågan är dock, finns det tid för reflektion?

Brukarna i fokus

Per Johansson, enhetschef på Nordby, talade om hur starten av Nordby-boendet har avlöpt. Det som var kärnan i hans framförande var fokus på brukare och deras deltagande.

– Glöm inte att brukarna bor på Nordby, menade han och ville genom detta mena att brukarna är det centrala i verksamheten.

Psykiatri och lågtröskelboendet Nordby drivs i en kreativ anda med brukarna i centrum. De har inflytande över alltifrån vilken mat som ska lagas till möblemang.  Oavsett bakgrund ska det finnas möjlighet till ett värdigt liv. Det gäller att fånga såväl stort som smått som förbättrar livskvaliteten.

Det är viktigt att det finns tid att reflektera med varandra hur vi ska bemöta våra brukare. Per Johannson menar att boendet måste vara något mer än en plats där man äter, sover och får mediciner. Detta är nödvändigt för att uppnå livskvalitet för den enskilde brukaren.

Jobbcenter – navet inom IFA

Titti Falkenhem och Eva Andreis, som båda arbetar vid Jobbcenter, talade om engagemang och att underlätta får den arbetssökande att nå arbetsmarknaden. Målet ska vara sysselsättning, men kan även handla om att en person kan kvalificera sig för A-kassa istället för att uppbära ekonomiskt bistånd.

Vägen mot ett arbete kan vara lång och krånglig, speciellt när fler personer har en komplex problematik som exempelvis missbruk och psykisk ohälsa.

– Vi är till för att ge verktygen som man behöver ha för att nå egen försörjning, säger Eva Andreis.

Det behövs en flexibilitet i bemötandet av den enskilde arbetssökande. Alla har sin egen högst individuella historia och Jobbcenter måste ta hänsyn till den för att göra ett gott arbete. Här pekar Titti och Eva på engagemang med deltagarna, att vara på samma sida och inte bygga murar mellan varandra.

Robert Halvarsson från Mediagruppen Karlstad berättade sin historia, präglad av psykisk ohälsa. Han har tagit sig till en plats i livet som bara för några år sedan han inte trodde var möjlig att nå.

Bemötande och tydlig kommunikation menar han är mycket viktig. En bra dialog kan leda till att man hamnar på samma sida om bordet och inte som två opponenter, som är varandras motparter. Det behövs ett perspektiv från andra sidan. En önskan att brukarens mål och behov står i centrum.

– Det finns något gott i det, viljan att se mig, säger Robert Halvarsson.

Nexus – Vardagshjältar 2011

Nexus arbetar med unga människor 16 – 26 år som har en alkohol- och drogproblematik. Snabba och tidiga stöd och behandlingsinsatser med en hög tillänglighet, kännetecknar Nexus arbete. Nexus med dess fem behandlingskonsulenter vill möta människan där den är.

– Vi har ett väldigt engagemang, vi når goda resultat och vi är till för karlstadborna, menade Sune Holmberg.

Genom ett bra bemötande vill Nexus locka fram förändring. Lyssna, bry sig och skapa en relation som bär sig, med andra ord bygga en allians mellan ungdomen och Nexus.

Tack vare deras stora engagemang fick Nexus också utmärkelsen 2011:års Vardagshjältar av Karlstad kommun. Priset går till verksamheter i Karlstad kommun som gör skillnad och skapar livskvalitet för barn och ungdomar.

Många deltagare som ASP Bladets utsände talade med tyckte att Erfarenhetsdagen var ett fint evenemang. Någon ansåg till och med att det var den bästa upplagan hittills. Det betyder att 2012 har mycket att leva upp till.

Text: Henrik Sjöberg

Foto: Per Rhönnstad