Bostadsanpassning

I fokus har träffat Monica Johansson som jobbar med bostadsanpassning. Hon berättar för ASP Bladet om hur verksamheten ser ut och fungerar.

Monica Johansson har en bakgrund inom vården och har därefter via universitet skaffat sig en ingenjörsexamen inom energi och miljö. Nu har hon sedan 2007 jobbat med bostadsanpassning på Karlstads kommun. Monica jobbar i egenskap av byggingenjör inom Teknik- och fastighetsförvaltningen.

Det är lagen om bostadsanpassningsbidraget som ligger som grund för hur man jobbar med fysisk anpassning av bostäder. Lagen har funnits sedan 1950-talet och den senaste versionen är från 1996.

Från början var det ett statligt bidrag men är nu kommunalt knutet. Det är alltså kommunens skattepengar som finansierar bidraget.

Tanken med bostadsanpassning är att möjliggöra för personer med relevanta former av funktionsnedsättning, att självständigt kunna leva hemma.

– Det handlar om att de ska få leva ett självständigt liv i ett eget boende, säger Monica Johansson.

För att få möjlighet till en bostadsanpassning skickar man in i en ansökan, blanketter går att skriva ut från kommunens hemsida. Det går också att få det i pappersform på Kontaktcenter. Nu går det även, från och med december 2015, att ansöka med hjälp av en e-tjänst.

– I samband med ansökan vill vi ha ett intyg som styrker behovet. Vi har inte den medicinska kunskapen avgöra om exempelvis en person inte kan duscha eller ej. Det ska vara en medicinskt ansvarig som står för den bedömningen, då hänvisar vi till hemrehabiliteringen där en arbetsterapeut eller sjukgymnast skriver intyg, säger Monica Johansson.

En bostad kan anpassas på många sätt. Det vanligaste anpassningen sker genom att ta bort trösklar, så att det blir enklare att röra sig i hemmet. Mer avancerande ingrepp är till exempel att i köket installera höj- och sänkbara skåp och diskbänk. Det går också att göra större anpassningar som exempelvis hissar. Det är också vanligt att ta bort badkaret i badrummet och ersätta det med en duschkabin.

Den viktigaste utmaningen för verksamheten idag är att digitalisera sitt arbete. Målet är att undvika pappershantering och att ha all information digitalt. Tanken är också att erbjuda medborgarna fler former av e-tjänster.

– Vi har utmaningar varje dag. Det är det som är så intressant med det här jobbet. När det kommer in en ansökan, frågar man sig vad är det här, och hur ska man lösa det på bästa sätt.

Monica menar att hennes arbete spelar en stor roll i samhället. Om inte detta arbete utfördes skulle de gamla vård intuitionerna varit kvar. Tanken är att individen till största möjliga del bo hemma. Bostadsanpassning är en ekonomisk besparing i det långa loppet jämfört hur det var förr.

När det gäller framtiden tror Monica att behovet av bostadsanpassning kommer att öka. Om ett par år kommer den stora fyrtiotalistgenerationen i allt större grad behöva bostadsanpassning. Den kommande ökningen kommer att medföra mer arbete för de som jobbar med anpassning av bostäder.

Text och foto:
Henrik Sjöberg

Karlstad i Bilder: Rud

Detta bildspel kräver JavaScript.

Fotos: Henrik Sjöberg

Köksträdgården på Mariebergsskogen

Den fjärde juni invigdes Barnens köksträdgård i Mariebergsskogen. Här är det tänkt att förskolebarn ska lära sig hur man odlar och var grönsaker kommer ifrån som sedan hamnar på hyllorna i mataffären. ASP Bladet har träffat trädgårdsmästaren Jessica Nyström som ansvarar för den nya gröna verksamheten.

I en lugn och trivsam miljö i Mariebergsskogen har Karlstads kommun anlagt en köksträdgård, här kan barn vara med att odla och sedan skörda. Det handlar om att förmedla kunskap om hur det går till när olika former av grönsaker produceras.

– Idag är det många som inte vet hur man får maten på bordet, menar Jessica Nyström.

Jessica berättar att inspirationen bakom köksträdgården är de gamla skolträdgårdarna. Förr i tiden hade man trädgårdsämnet på skolschemat. Detta ämne har sedan många år försvunnit ur skolan. Jessica menar också att det är tydligt att den kunskapen saknas nu.

Lätt att prata om mat
Köksträdgården kommer att ta emot åtta förskoleklasser under fyra tillfällen. Tanken är att de ska vara med att så och plantera under försommaren, och på hösten skörda och smaka det som har växt under sommaren. Det är en pedagogisk verksamhet där barnen får följa med genom hela växtprocessen. Jessica berättar också att det inte är svårt att få kontakt med förskolebarnen.

– De är så intresserade. Det är lätt att prata om någonting som de har en så enkel relation till som maten de äter, säger Jessica.

Att tala om vad som är gott eller äckligt engagerar alla, speciellt barn som är så spontana och ärliga. Jessica berättar att det bara bubblar ur barnen när de pratar om hur olika grönsaker smakar. Barnen tycker det är jätteroligt och har varit mycket nöjda hittills. Varje förskoleklass har också fått göra var sin fågelskrämma som nu pryder grönsakslanden.

Odling och administration
I köksträdgården odlas många vanliga grönsaker och rotfrukter som exempelvis potatis, lök, majs, kål och sallad.

– Där växer inga jättespeciella växter men i växthuset har vi sånt som kräver mer värme som tomat, paprika, gurka, meloner och aubergine, förklarar Jessica Nyström.

Det är Jessica som är ansvarig för driften av Barnens köksträdgård. Hon har jobbat i Mariebergsskogen sedan 2007, då var hennes fokus lekträdgården som anlades vid den tidpunkten. Sedan ett par år tillbaka har hennes arbete varit inriktat på färdigställandet av den nya odlingen.

-Det är jag som planerar köksträdgården och jag har bestämt mig för en växtföljd på sex år. Det betyder att alla växtgrupper flyttar runt. De odlas inte på samma ställe från år till år, förklarar hon.

Förutom de odlingsrelaterade arbetsuppgifterna har hon även administrativa åtaganden. Jessica har ett budgetansvar och köper in det som behövs för att driva köksträdgården. Detta görs under höst, vinter och vår, men inte på sommaren för då måste hon vara ute och sköta växterna.

Jessica Nyström jobbar inte ensam i Barnens köksträdgård, utan hon har en kollega som hjälper henne att ta emot förskoleklasserna. Nu under sommaren bidrar också Mariebergsskogens vaktmästeri och sommarjobbare med fina insatser. Från kooperativet Grön Rehab har det även kommit en person som jobbar med köksträdgården. Han började 2 juni och hon säger att han har varit ett jättebra tillskott.

Ett skapande hantverk
Jessica Nyström tycker är det är speciellt att jobba med växter och odling. Det är den hantverksmässiga och estetiska aspekten som attraherar henne. Hon har tidigare studerat på konstskola och trädgårdsskola. Jessica menar att det finns paralleller med trädgårdsyrket och det konstnärliga. Båda är skapande och fysiska hantverk. När hon studerade konst var hon intresserad av skulptur, likt trädgårdsanläggning ett fysiskt och tredimensionellt skapande arbete.

Efter den här säsongens slut kommer Jessica och hennes kollegor göra en utvärdering inför nästa sommar. Eftersom detta är första året kommer många lärdomar göras som är nyttiga för framtiden.

– Det finns alltid något man kan förändra och justera, avslutar hon.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Jon Göransson

I fokus: Arbetsmarknads- och socialnämnden

I månadens ”I fokus” får vi stifta bekantskap med socialdemokraten Christian Norlin, förste vice ordförande i Arbetsmarknads- och socialnämnden. Han berättar för ASP bladet hur nämndens arbete fungerar och om de utmaningar som finns.

I Karlstads kommun finns det tretton nämnder och deras politiska sammansättning styrs av majoritetsförhållandet i kommunfullmäktige. Christian Norlin förklarar att det i Karlstad tillämpas målstyrning. Det betyder att nämnden en gång om året antar en strategisk plan. Det är ett måldokument med tillhörande budget som beskriver riktningen för förvaltningens arbete.

– Nu i april behandlade nämnden förslaget från förvaltningen, så nu har samtliga nämnder skickat i sina äskanden eller önskemål om vilken budget man vill ha nästa år. I juni tar kommunfullmäktige beslut om detta, förklarar Christian Norlin.

Efter att beslutet är tagit i fullmäktige, är det upp till varje nämnd att hålla sina budgetar. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har en budget på ungefär 550 miljoner kronor. Pengarna fördelas bland annat på försörjningsstöd som särredovisas och på de olika enheterna i förvaltningen. När det gäller enheterna budgeteras de efter behov.

– Behov tenderar alltid att överstiga tillgångarna, eftersom behov och önskemål är nära besläktade. Nu har vi valt att lägga mer pengar på Vuxenavdelningen, eftersom vi ser väldigt kraftigt växande behov av missbruksvård, säger han.

Arbetsmarknads- socialnämnden har elva sammanträden om året. Inför varje nämndmöte har man alltid ett arbetsutskottsammanträde som bereder ärendena. Ett nämndmöte brukar börja halv nio på morgonen och avslutas vid fyratiden på eftermiddagen. Sammanträdets utformning bestäms av ordföranden och skiljer sig från nämnd till nämnd.

– Vi brukar ofta ha information på förmiddagarna, då kommer antingen personal från vår egen verksamhet och informerar oss om deras verksamhet, eller organisationer utifrån. Under eftermiddagen har vi beslutsärenden, förklarar Norlin.

Förutom de allmänna sammanträdena som alla nämnder i kommunen genomför, har Arbetsmarknads- och socialnämnden även enskilda sammanträden. De här mötena tar upp sekretessbelagda individärenden som rör Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Christian Norlin och nämndens ordförande Johanna Larsson brukar turas om att sitta ordförande.

– Minst varannan vecka om året om har vi ett sammanträde med enskilda ärenden, säger han.

De enskilda ärendena kräver mycket arbete. Det är mycket påfrestande att läsa genom handlingar som beskriver människors utsatta situationer.

– Du får läsa om sånt som du bara kan fantisera om förekommer. Människor lever i misär och det finns ingen samhällsklass som du kan peka ut är värre än den andra. Det finns bakom alla fasader, menar Christian.

Norlin menar att nämnden och förvaltningen är samhällets sista skyddsnät. När det inte finns någon annan hjälp att få ska kommunens hjälpande finnas till hands.

– Om du har trillat igenom andra skyddsnät, så kan du alltid komma till Socialkontoret och be om hjälp, inte utan förpliktelser, men vi är alltid skyldiga att i den utsträckning vi kan att hjälpa dig, menar han.

Christian säger att det ökande utanförskapet är ett mycket stort problem. Det är något som blir påtagligt i arbetet i nämnden.

– Sitter du i Arbetsmarknads- och socialnämnden kommer du mycket närmare utanförskapet. Andra politiker i andra nämnder, de kanske läser i tidningen om hög arbetslöshet. Men vad vet man om konsekvenserna att så oerhört många personer lever i sådana utsatta situationer? säger Norlin.

När det gäller framtiden, hoppas Christian Norlin att hans parti hamnar i styrande position efter valet i höst, och att de tack vare det ska kunna få igenom sin politik. Om man lyfter blicken från det partipolitiska planet menar han att nämndens arbete aldrig blir färdigt.

– Vi kan aldrig säga att vi blir klara, samma stund som vi betar av en punkt, så kommer det en ny punkt på listan. Även om vi skulle klara av att ha en verksamhet som täcker dagens behov, så har vi jättemycket som vi kan göra i förebyggande syfte, menar Norlin

Gällande förberedande arbete pekar han till exempel på de LVU-placeringar som har genomförts. Han tror de hade varit mindre om insatser gjorts i tid. I skolan gäller samma sak, Christian menar att förebyggande åtgärder kunde hjälpt barn med problem i ett tidigare skede. Det handlar om att agera i förväg för att förhindra utanförskapet.

– Det jag hoppas på är att vi kan bryta arbetslösheten så att försörjningsstödet sjunker, det är pengar som vi istället kan använda i verksamheten, avslutar Christian Norlin.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Per Rhönnstad