Efter några turer i Landstingsfullmäktige, där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans bidragit till en så kallad återremiss i juni månad, klubbades till sist förändringar gällande patientavgifter igenom i ett nytt Landstingsfullmäktige, nästföljande månad.
Detta beslut bidrar till att det från den 1 januari 2016 träder nya regler i kraft i Värmlands landsting gällande patientavgifter.
I första hand har Värmlandssamverkan genom sitt beslut sett till att det ska införas avgiftsfrihet för kognitiva hjälpmedel samt för kommunikationshjälpmedel. Hjälpmedel som är till stor nytta för patienter med bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD, tidig stadium av demens och autismen, för motorneuronsjukdomen Amyotrofisk ateroskleros (ALS), eller personer som har fått stroke.
– Vi har prioriterat de saker som är absoluta viktigast, säger Landstingsrådet Marianne Utterdahl Sjukvårdspartiet (SIV).
Syftet är att personer med sämre ekonomi ska ha samma möjlighet till vård som andra. Det finns även en förhoppning om att bättre vård, ska leda till att minska kostnaderna för vården på längre sikt.
– Avgifter påverkar många människor, säger ordförande i Landstingsstyrelsen, Fredrik Larsson (M).
Första linjen i Karlstad och Visit i Hagfors blir också avgiftsbefriad, där barn och unga mellan 6 och 20 år samt närstående kan få råd och stöd, när man mår psykiskt dåligt, använder droger, har varit eller är utsatt för våld.
Text: Lotta Tammi Foto: Robert Halvarsson
Kognitiva hjälpmedel
– Med kognitiva hjälpmedel menas mobiltelefon med kalender och funktioner som påminnelse, handdator med schema som strukturerar upp dagen, bilder för att komma i håg och underlätta för minnet, almanacka, anslagstavla, med mera.
– Kommunikationshjälpmedel används när personer har svårt att uttrycka sig verbalt eller i skrift.
– Första linjen i Karlstad och Visit i Hagfors är ett resultat av samarbete mellan olika kommuner och landsting.
Ålderdom och funktionsnedsättningar kan ibland göra att man kräver hjälpmedel. Detta för att man skall kunna bli så självständig som möjligt. I Karlstad ligger man långt framme i utvecklingen av hjälpmedel.
Marléne Lund Kopparklint, ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Karlstad, inleder informationsmötet kring vård, omsorg och teknik i Seniorernas hus. Idag finns det personer närvarande från Karlstads kommuns Vård och omsorgsnämnd samlade här för att informera om välfärdsteknik.
– De kan teknik och är väldigt kompetenta på det här området. Man kan känna sig stolt när man kommer ut i andra kommuner och pratar om det här och då märker vi att vi ligger ganska bra till i Karlstad när det gäller välfärdsteknologin! berättar hon stolt.
Frihet i livet
Marie Johansson som är utvecklingschef på vård- och omsorgsförvaltningen fortsätter. Hon berättar att det är på vård- och omsorgsnämndens uppdrag som de hjälper till att testa och ta fram ett utbud av olika teknologiska hjälpmedel. Hjälpmedel är något man har hjälp av för att klara sitt dagliga liv:
– Jag ser att många i salen har glasögon, det har jag också. Jag skulle inte vilja lägga undan mina glasögon en hel dag, för att inte kunna ta del fullt ut utav dagen som jag vill. Det är det som är hela syftet med ett hjälpmedel; de kompenserar för de delar som jag inte klarar.
Det är väldigt viktigt för oss att kunna välja hur man vill kunna göra saker i livet. För alla, oavsett vart i livet vi befinner oss. En del hjälpmedel, som exempelvis glasögon och hjälp för hörselnedsättning, är mer accepterat, vi är mer vana vid den typen av hjälpmedel.
Föreläsarna påminner oss om saker vi inte ser lika ofta. Idag finns ny teknik, fler hjälpmedel, och många finns nu i Karlstad, berättar Marie Johansson. Man kan få dem på olika sätt. Ett sätt är att man ska ha ett biståndsbedömt behov, där man får hjälpen som en insats på ett sätt, eller så kan man med hjälp av välfärdsteknologin välja att få exempelvis ”Nattfrid”, där personalen genomför tillsynsbesöket via en kamera istället för ett fysiskt besök på natten.
Anpassningsbara toaletter
– Det finns saker som någon i salen kanske har; toaletter. Klart man vet att det finns toaletter, men det finns en typ av toalett där man kan få hjälp att torka sig och tvätta sig efteråt, fortsätter Marie.
Det finns toaletter som kan anpassas i höjd, om man har svårt att sätta sig, eller är ostadig på benen. Det kan kompletteras med olika steg som man kan ta hjälp utav, allt för att man ska kunna klara sitt toalettbesök utan att någon annan skall behöva hjälpa till. Deras ambition är att flera av dagens hjälpmedel ska vara valbara på egen hand. Vi vill klara oss på egen hand, med eller utan hjälpmedel, det är en enorm frihet.
– Vad gjorde vi innan mobilen, frågar hon retoriskt?
Mobilen har tillfört mycket, både på gott och ont, men faktum är att man är nåbar när man vill. Man kan ringa när man vill. Har man en smartphone kan man också söka information.
Mänsklig kontakt
I välfärdsteknologin finns många fler sätt än de vi har idag, för personer att klara vad man vill när man önskar. Regeringen strävar efter att fler personer skall få klara sig själva mer. Det betyder inte att man aldrig ska få träffa personal eller ha andra hjälpmedel, teckentolk eller vad det nu är man behöver, poängterar Marie Johansson tydligt.
Vad är E?
Mikael Nordström, som är IT-samordnare, vill ringa in begreppet ”e” lite grann.
– Det händer mycket i dataföretagen, men det händer ännu mycket mer i tekniken inom vård och omsorgens välfärdsteknologi.
Han berättar att det är politiskt styrt. E-samhälle, e-förvaltning et cetera. Vad är då e-samhället? Det är informationsteknik. Det är en enklare vardag för både privatpersoner och företag. Det är smartare, öppnare förvaltningar och högre kvalitet och effektivitet. Det är sökbart. Från regeringen önskar man e-legitimationer, ett elektroniskt ID för alla på Internet och e-tjänster.
– Man vill med hjälp av IT effektivisera myndigheters verksamheter och förenkla allmänhetens kontakter med myndigheter. Det handlar förenklat om att kunna nå rätt person med rätt uppgifter vid rätt tidpunkt, säger Nordström.
Samlad information
Det kommer en ny webbsida, ”Hälsa för dig”. Där samlas allting om en själv; hälsa, tandläkare, vårdcentral och resultat av exempelvis blodtryck som man tar själv hemma.
Evelina Bäck, kommunikatör, fortsätter tala och säger till åhörarna att det är tänkt att papper ska finnas kvar minst 20-30 år till. Tekniken skall vara tillgänglig för dig hemma. På Seniorernas hus finns datakurser för att få bättre datorvana för den äldre generationen. För de unga kan det vara tvärtom, som när en tjej undrade hur man får en tid till vårdcentralen. Mamman sa att hon skulle ringa dit när hon inte hittade någon webbsida för ändamålet.
– Va? Ska jag ringa, utbrast dottern förvånat?
Robotskelett
Mikael Nordström visar en bild på ett vidareutvecklat exoskelett. Plattor, fotplattor, rör. Nu har man gjort en långkalsongversion av samma teknik, så att personer som har svårt att gå kan göra det med exoskelettet.
Servicehandsken för att stärka personer med svagt handgrepp finns redan. Detta har Parkinsonförbundet och Neuroförbundet visat i Brainbus i Karlstad.
– En svensk långtradarchaufför fick en tumör och tvingades operera bort armen. Robotologiforskare kopplade en armprotes till hans nervsystem, detta var Sverige först med!
Den tredje mars 2011 hölls ett seminarium om kognitiva hjälpmedel. Föreläsningen ingick i en seminariedag på Karlstads universitet som anordnades av fakulteten för samhälls- och livsegenskaper.
En undersökning gjord av FoU(Forskning och Utveckling) Välfärd Värmland som behandlar tillgängligheten av kognitiva hjälpmedel i Värmland, var utgångspunkten för ett av seminarierna under seminariedagen. ASP Bladet var där och fick höra Therese Karlsson och Kajsa Jansson tala om hur kognitiva hjälpmedel kan underlätta tillvaron för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Therese Karlsson är adjunkt på Karlstad universitet och även anställd av FoU. Kajsa Jansson är brukare med erfarenhet av kognitiva hjälpmedel. Hon har även i en artikelserie i ASP bladet skrivit om vilka hjälpmedel som finns att tillhandaha.
– Kognitiva funktioner är processer som hjälper till att skapa ordning, ge sammanhang och göra världen begriplig. De bearbetar och förmedlar information och är kopplade till minnet. De kognitiva funktionerna hjälper oss att klara av livet på ett bättre sätt, Therese Karlsson
– Om de kognitiva funktionerna är nedsatta kan man få svårt att komma ihåg saker, säger Therese. Hon menar vidare att problemen också innefattar svårigheter som att ta initiativ, planera sin tillvaro och lära in nya saker.
Det finns en mängd hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Kajsa Jansson har som brukare erfarenhet av en del av dessa hjälpmedel. Hon har skrivit en artikelserie i ASP bladet om kognitiva hjälpmedel. Kajsa säger att de ska förebygga, förbättra och kompensera nedsatt och förlorad kognitiv funktion. För att få ett fungerande vardagsliv behövs strukturer och strategier. Ett lämpligt hjälpmedel kan vara en hjälp till behövlig balans i vardagslivet.
En gemensam sortimentslista finns sedan 2008 där landstinget och värmländska kommuner kan förskriva hjälpmedel. Men det tillsattes inga ekonomiska medel från början. Detta medförde att tillgången på hjälpmedel var obefintlig. Det var först i slutet av 2009 som situationen förändrades till det bättre.
Therese Karlsson säger att undersökningen som hon och Per Folkesson gjorde, visade att det var svårt att hitta en kvalificerad person som kunde förskriva ett hjälpmedel. Det finns dessutom ett begränsat sortiment som medför att det blir svårare att hitta rätt hjälpmedel till visst ett behov.
– Väldigt få vet att det finns hjälpmedel. Det gäller både brukare och vårdpersonal, hävdar Kajsa Jansson. Hon säger vidare att det saknas kunskap bland personal inom vården om de hjälpmedel som finns.
– Det behövs nytänkande, menar Kajsa.
Therese Karlsson berättar att undersökningen visade att kognitiva hjälpmedel och kognitivt stöd inte är en del av det totala stödet. Det är helt enkelt inte implementerat i verksamheten.
Förskrivningen av hjälpmedel styrs av vad som sägs i Hälso- och sjukvårdslagen. Där står det att landsting och kommuner var för sig ansvarar för hjälpmedel. Den enskilde får inte hamna i kläm mellan kommun och landsting utan förskrivningen måste ske smärtfritt. Kommuner och landsting har i Värmland ett gemensamt ansvar för hjälpmedel inom hälso- och sjukvård. En kostnadsnyttobedömning som nationalekonomen Per Dahlbäck har gjort, visar att kognitiva hjälpmedel bidrar till en positiv ekonomisk situation både för den enskilde samt för samhället.
En annan aspekt som Therese och Kajsa tog upp är rättighetsperspektivet. En person som bryter benet får direkt kryckor eller om det är en ännu en allvarligare kroppsskada, en rullstol.
– Varför gäller inte samma tänkande för psykiskt funktionshindrade, undrar Kajsa Jansson.
Kognitiva nedsättningar bör lyftas fram i fler sammanhang, tycker Kajsa och Therese. De menar vidare att detta skulle avdramatisera problemen och hjälpmedelsanvändningen. Användningen kan hjälpa till att öka livskvaliteten, ge en självständighet och delaktighet inte bara i arbete eller studier, utan främjar också en fritid som känns rolig och innehållsrik.
Exempel på olika hjälpmedel
Handdatorer: ger struktur och hjälper att komma ihåg.
Mobiltelefonen: bra för påminnelser
Timstock: hjälp om du har problem att uppfatta
Medicinkarusell: låter tills du har tagit medicinen
Tyngtäcken: ger bättre kroppsuppfattning och nattsömn används som alternativ till sömnmedicin.
Shake Awake: förstärkt väckarklocka
Almanacka: klassisk påminnare
ASP Bladet fortsätter sin artikelserie om kognitiva hjälpmedel och nu har turen kommit till Shake Awake-klockan.
Vi har samtalat med en brukare som använder den och detta är den personens erfarenhet av denna effektiva klocka för alla morgontrötta där ute.
Kan du berätta lite om hur Shake Awake-klockan fungerar? – Den liknar en klockradio, med digitala siffror fast utan radio, men med en display med stora digitala siffror. Till denna är en plastdosa, via en sladd kopplad. Dosan kan man då placera var man vill, exempelvis under madrassen eller kudden, och om man vill vakna, låt säga halv åtta, så kan man ställa in den så den tjuter, och dessutom vibrerar den.
Hur kommer det sig att du använder den? – Ja, jag har ju lite svårt att vakna. Jag sover djupt och då är det så bra med den skakande dosan, för det kan hända att trots att den piper och låter så är det ibland inte tillräckligt.
Vad tycker du är bra med den här väckarklockan? – Det som är bra är ju dosan, men det är också bra att det är stora och tydliga siffror på displayen.
Finns det något som är dåligt med den? – Det är inte så bra att glömma stänga av den när man reser bort, säger brukaren med ett skratt.
För den tjuter väldigt högt? – Jo, det är ganska så rejält. Men man kan ställa in vilket tonläge och volym man vill ha, allt ifrån en väldigt djup till en väldigt hög signal.
Har du något annat du vill säga om den? – Ja, det finns möjlighet att snooza, och då är snoozeintervallet på nio minuter. Om man använder sig av den funktionen får man ha bestämt sig för att efter tre gånger så får det vara slut med att snooza, och gå upp så att det inte drar ut för mycket på tiden. Det är för ens egen skull. Sedan kan jag tillägga att i mitt vaknande och att gå upp på morgonen, så är det inte enbart Shake Awake-klockan jag tar hjälp av, utan jag tar även hjälp av mina boendestödjare. De ringer och väcker mig. Så slutsatsen är att klockan och väckningen från boendestödjarna kompletterar varandra väldigt bra.
Efter några turer i Landstingsfullmäktige, där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans bidragit till en så kallad återremiss i juni månad, klubbades till sist förändringar gällande patientavgifter igenom i ett nytt Landstingsfullmäktige, nästföljande månad.
Den tredje mars 2011 hölls ett seminarium om kognitiva hjälpmedel. Föreläsningen ingick i en seminariedag på Karlstads universitet som anordnades av fakulteten för samhälls- och livsegenskaper.
Vi har samtalat med en brukare som använder den och detta är den personens erfarenhet av denna effektiva klocka för alla morgontrötta där ute.
ASP BLADET 