Etikettarkiv: hjälpmedel

KOGNITIVA HJÄLPMEDEL – Medicincareouselen

I ASP bladets serie om kognitiva hjälpmedel  för personer med psykiska funktionshinder presenterar vi i detta nummer medicincareouselen.

Så fungerar Careousel
Careousel är en datorstyrd, programmerbar medicindoserare som innehåller 28 doseringsfack. Vid inställda tidpunkter, 1 till 28 gånger per dag, vrids medicinkassetten och nästa fack blir tillgängligt under en öppning i medicindoserarens lock och en påminnelsesignal ljuder. Medicinen i de övriga facken är inte tillgänglig. Tas inte medicinen påminner Careousel under inställd tid. Doserad medicin räcker en vecka vid medicinering fyra gånger per dag, och fyra veckor vid medicinering en gång per dag

Så här kan den användas

  • Minne – ger stöd att komma ihåg att ta medicinen. Exempel: att klara att själv ta sin medicin genom att bli påmind om när det är dags för detta.
  • Självständighet – ger stöd att klara ta medicinen själv. Exempel: att klara att själv ta sin medicin, personal eller närstående behöver inte påminna eller behöver inte ”åka ut” enbart med medicin.
  • Trygghet – ger stöd att få förutsättningar att klara sköta sin medicinering. Exempel: att veta att endast rätt medicin är tillgänglig vid aktuellt larm, det vill säga förhindra feldosering.
  • Att den är låsbar minskar risk för överdosering, vilket innebär att medicinen inte kan tas i förväg utan räcker hela den planerade/doserade perioden.


En brukares röst om Careousel.

Jag fick en Careousel för att jag skötte mina medicinrutiner dåligt, tog ej medicinerna på regelbundna tider eller rent av glömde bort att ta dem.
Det som är bra med den är att jag nu fått bra medicinrutiner, jag tar dem på samma tider och det blir en jämn dosering. Jag missar inte att ta mina mediciner.

Nackdelen med den kan vara om jag ej är på plats då den piper, eller om jag av någon anledning skulle behöva ta medicinerna tidigare vid något tillfälle.

Överlag är jag dock mycket nöjd med den.

Text: Kajsa Jansson

Sigvart Dygnstavla

I ASP bladets serie om kognitiva hjälpmedel   för personer med psykiska funktionshinder presenterar vi i detta nummer Sigvart Dygnstavla.

Sigvart Dygnstavla

– En väggtavla som strukturerar dygnet och hjälper användarna till god översikt över sina dagliga aktiviteter.

Människor som har svårigheter med struktur och tidsuppfattning kan lätt uppfatta tillvaron som onödigt komplicerad. För dessa kan en så kallad dygnstavla underlätta vardagen påtagligt. Sigvart Dygnstavla är en elektronisk, magnetisk whiteboardtavla för brukare som har hjälpbehov med att strukturera upp dagen för att göra den mer förutsägbar.

På tavlan finns lysdioder/ljusprickar intill en timvisarstapel, där varje diod/prick markerar varje påbörjad kvart (fyra dioder = en timme). Det finns även modeller med ljuspelare, där en lysdiod slocknar för varje avslutad femtonminutersperiod. Dygnets dagtid markeras med rött ljus på tavlans vänstersida, medan natten markeras på höger sida med blått ljus.

Larmfunktioner
Man kan för varje lysdiod ställa in ett larm som gör att tavlan ger en pulserande pipsignal under 15 sekunder, då även den aktuella dioden blinkar. Larmen kan dessutom kopplas vidare till personsökare, telefon (både fast eller mobil) eller en larmenhet i byggnaden.

Tavlan i brukarens vardag
Brukaren planerar sin dag genom att på tavlan fästa diverse symboler intill diodpelaren. När tavlan sedan larmar visar den aktuella symbolmarkören på vad brukaren nu ska göra. Symbolerna varierar från magneter, klistermärken, färgkoder, bilder och dylikt, till att man kan skriva in aktiviteten på tavlan med en tuschpenna. Det är då viktigt att man använder en whiteboardtuschpenna.

Ändring av tid för dag och natt
Normalinställningen för tavlan är att dygnets dagtid visas från klockan sju på morgonen till klockan elva på kvällen, medan natten pågår mellan elva på kvällen till sju på morgonen.
Men den som önskar ändra tidsvisningen kan göra detta med hjälp av magnetremsor. Genom att placera en magnetremsa som exempelvis börjar klockan åtta på morgonen och slutar vid midnatt, över den befintliga timvisarstapeln, så har man ändrat dygnsmarkeringen med en timme. Magnetremsorna finns i tre olika varianter: med tolv eller tjugofyratimmarsvisning, med klocksymboler eller helt tomma, där man själv kan anpassa med text och bild. Längst ned på tavlan finns en digital klocka.

Specifikationer
Tavlan strömförsörjs via elnätet. Vid ett strömavbrott kommer lysdiodpelaren att slockna men tavlans digitala klocka går på batteri och ställer automatiskt in rätt tid när strömmen är tillbaka. Inställningar och tillkopplingar görs på tavlans baksida innan man skruvar fast den på väggen. Måtten är 612x462x40 millimeter och den väger fem kilo.

Min erfarenhet av Sigvart Dygnstavla jag tänkte här dela med mig av mina erfarenheter med Sigvart Dygnstavla.

Det som är mina, så att säga, kognitiva problem innebär att jag inom mig planerar bra, men att det är svårt för mig att komma till skott med saker och ting. Det har blivit bättre med tiden och där har detta hjälpmedel spelat en viktig roll.

Med hjälp av tavlan får jag en god överblick över dagen, och även en bra tidsuppfattning över dygnet.

På vilket sätt, kan man då fråga sig. Jo, jag kan enkelt skriva upp saker att komma ihåg på tavlans whiteboardyta. Jag kan också skriva jämte klockstapeln olika händelser under dagen, precis som på bilden, där det står att ”Anna kommer” klockan sju på kvällen. Men den viktigaste funktionen för mig är nog tidsuppfattningen över dygnet. Genom att det finns både en digital klocka och två klockstaplar, så får jag dels en exakt tidsangivelse men också en visuell bild av ett dygn.

Man kan säga att Sigvart Dygnstavla har hjälpt mig till en bättre tidskänsla, och därför är det nu lättare att passa tider och komma till skott med olika saker.

Text: Christer Jansson

BOLLTÄCKET – Ett sinnesstimulerande och rogivande hjälpmedel

bolltäckeKognitiva hjälpmedel

En hjälp vid psykiska funktionshinder

Vad är hjälpmedel? Hjälpmedel är produkter som ska förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga, förbättra eller vidmakthålla funktion eller förmåga samt kompensera för nedsatt eller förlorad funktion. De ger stöd åt hjärnans olika funktioner och det finns hjälpmedel för tid, påminnelse, struktur, initiativtagande, sömn och stresshantering. För personer med psykiska funktionshinder kan dessa hjälpmedel vara ett komplement till stöd och hjälp i vardagen för ökad trygghet, självständighet, aktivitet och delaktighet i samhället.

Vem ansvarar för att personer med funktionshinder får hjälpmedel? Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) har landsting och kommuner skyldighet att erbjuda hjälpmedel till personer med funktionshinder. HSL är en ramlag vilket innebär att landsting och kommuner själva kan besluta om regler för hjälpmedel, till exempel vilka produkter som skall betraktas som hjälpmedel och kunna förskrivas till personer med funktionshinder.

De beslutar även om eventuella avgifter. Möjligheten att erhålla ett visst hjälpmedel kan därmed variera på var i landet man bor. Hjälpmedel förskrivs oftast av arbetsterapeuter.

Vart vänder man sig? Det är vanligtvis en arbetsterapeut som bedömer behovet och förskriver hjälpmedel. Om man tror sig vara i behov av hjälpmedel kan man vända sig till distriktsarbetsterapeut, hjälpmedelscentral, kommunens socialpsykiatri, landstingets psykiatri eller ta hjälp av Personligt Ombud.

Hjälpmedel för att underlätta vardagen för personer med psykiska funktionshinder är dock ett relativt nytt område och därför kan det råda oklarheter om vem som har ansvar för kognitiva hjälpmedel och vem som har förskrivningsrätt.

Kostnad? Kognitiva hjälpmedel som förskrivs av kommun och landsting får man oftast låna gratis så länge man har behov av det. Sedan skall hjälpmedlet lämnas tillbaka. Ibland förekommer avgifter. Vissa hjälpmedel får man köpa själv.

ASP bladet kommer från och med detta nummer presentera olika sorters kognitiva hjälpmedel som finns till hjälp för personer med psykiska funktionshinder. Först ut i denna serie är bolltäcket.

Bolltäcket – Ett sinnesstimulerande och rogivande hjälpmedel för barn och vuxna.  God kroppsuppfattning är viktigt för välbefinnandet och beröringssinnet, muskel- och ledsinnena hjälper oss att lära känna var kropp. Vilar man under, eller ligger invirad i, ett bolltäcke mottar kroppen en stor mängd känselintryck. Dessa intryck verkar hämmande på centrala nervsystemet och leder till att personer som är motoriskt oroliga och/eller hyperaktiva lättare förmår att slappna av.

Känseln är viktig. Oro och otrygghet är känslor som kan förnimmas av att man inte känner sin kropps gränser. Med bolltäcket packat tätt mot kroppen, får användaren många impulser som förstärker kroppsuppfattningen. Det ger en stark och behaglig känselupplevelse som är svår att föreställa sig för den som inte provat. Många blir helt avslappnade och finner ro. Andra får möjlighet att varva ner och koncentrera sin uppmärksamhet. Bolltäcket är verkningsfullt och till stor nytta och glädje för många som lider av psykisk anspändhet och oro.

Ökad koncentration och bättre vila. Många hyperaktiva har stor glädje av bolltäcket eftersom den ro täcket åstadkommer har så många positiva följdverkningar. De många känselintrycken ger en påtaglig avslappning vilket gör det lättare att vara uppmärksam. Med förbättrad koncentration kan diffusa samband klarna och det gör att inlärningen går bättre och utbytet av undervisning och samvaro med andra blir större.

Hjälper mot fysisk och psykisk oro. Bolltäcket är för många ett ovärderligt hjälpmedel för att komma till ro och må bättre. Många använder det för att få en lugnare och djupare sömn med minskat behov av sömnmediciner som följd. För andra är bolltäcket ett uppskattat hjälpmedel vid exempelvis akuta ångestattacker.

Teorier om Sensory Integration gav inspiration till uppfinningen. Bolltäcket är utvecklat av de två danska arbetsterapeuterna Else-Marie Dalsgaard och Pia Christianssen. A. Jean. Ayres teorier om Sensory Integration ligger till grund för produkten som rönt stor uppmärksamhet och fått många entusiastiska användare i hem, på sjukhus och vid andra vårdinrättningar i flera olika länder.

Användning:
För att bolltäcket skall ge så mycket känselintryck som möjligt så bör det packas tätt intill kroppen. Det kan också användas som ett vanligt sovtäcke eller i kombination med ett sådant. Individuella behov och förutsättningar är avgörande för användningstidens längd. Många föredrar att sova med det varje natt och andra använder det ett kort tag för att komma till ro.

Text: Kajsa Jansson

Regeringen har beslutat om nya satsningar

I ett pressmeddelande från den 20 februari meddelar Regeringen att man har beslutat om nya satsningar när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning.

Hjälpmedel
Hjälpmedelsinstitutet har fått i uppdrag att utveckla och informera om bra hjälpmedel för människor med psykiska funktionsnedsättningar. För att genomföra uppdraget får Hjälpmedelsinstitutet 15 miljoner kronor under 2009. Under 2010 och 2011 avser Regeringen att fortsätta satsningen med ytterligare 15 miljoner kronor per år.

– Alla vet att det finns bra hjälpmedel för den som är blind eller hörselskadad. Betydligt färre känner till att det finns fantastiska hjälpmedel för den som lider av psykisk ohälsa. Genom att informera om de hjälpmedel som finns, och utveckla nya, kommer många som lider av psykisk ohälsa att må mycket bättre, känna sig säkrare och tryggare och få vardagen att fungera, säger socialminister Göran Hägglund.

Attityduppdraget
Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, får i uppdrag att i samarbete med brukar- och anhörigorganisationer utforma och driva ett riksomfattande program för att öka kunskapen om och förändra attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Handisam får 4 miljoner kronor under 2009 för att genomföra Attityduppdraget. Regeringen avser att fortsätta satsningen 2010 och 2011, men då med 10 miljoner kronor per år.

Stärkt tillsyn
Statens tillsyn av socialtjänstens verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning ska stärkas under 2009. Det är en fortsättning på en satsning som inleddes under senhösten 2008.

Länsstyrelserna får 25 miljoner kronor under 2009 för att genomföra den förstärkta tillsynen. Regeringen avser att fortsätta tillsynssatsningen 2010 och 2011 med 25 miljoner kronor per år.

Kunskapsöversikter
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, ska ta fram kunskapsöversikter inom det psykiatriska området.

SBU får för detta 5 miljoner kronor. Regeringen avser att fortsätta satsningen 2010 och 2011 med 5 miljoner kronor per år.

Sammanställt av Karl-Peter Johansson