Förkortningsskolan HSAN och HSL

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. Dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

HSAN

Förkortningen står för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. HSAN inrättades 1980 och är fr.o.m. den 1 juli 2011 en nämndmyndighet. HSAN är en statlig, domstolsliknande myndighet som prövar så kallade behörighetsfrågor avseende legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, det vill säga:

prövotid

återkallelse av legitimation eller annan behörighet att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården

indragning eller begränsning av förskrivningsrätt

ny legitimation eller annan behörighet

Frågorna prövas på anmälan av Socialstyrelsen eller på ansökan av den yrkesutövare som saken gäller. Även Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern har rätt att göra anmälan. HSAN:s beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Ansvarsnämnden består av en ordförande och åtta andra ledamöter. De utses av regeringen för tre år. Ordföranden ska ha varit ordinarie domare. Ordförandens ersättare ska vara eller ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter och deras ersättare, som ska ha särskild insikt i hälso- och sjukvård, utses efter förslag från:

Sveriges Kommuner och Landsting (1)

Landsorganisationen i Sverige (1)

Tjänstemännens centralorganisation (1)

Sveriges akademikers centralorganisation (1)

bland personer som kan anses särskilt företräda allmänhetens intressen (4)

Kammarkollegiet sköter handläggning och administration åt ansvarsnämnden. Det innebär att personal som är anställd av Kammarkollegiet förbereder de ärenden som ansvarsnämnden beslutar om.

Källa: http://www.kammarkollegiet.se/hsan

HSL

Att vara inskriven på en psykiatrisk vårdavdelning grundar sig antingen på HSL, LPT eller LRV. Är man inskriven enligt LPT eller LRV så är det förenat med tvång, medan inskrivning enligt HSL är grundat på fri vilja.

HSL står för Hälso- och sjukvårdslagen. Den trädde i kraft 1 januari 1983 och senaste ändringen gjordes 2010. I lagens första paragraf definieras vad som menas med hälso- och sjukvård. Där står:

”Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna.

I fråga om tandvård finns särskilda bestämmelser.”

Lagens andra paragraf slår fast vad målet är för hälso- och sjukvården;

”Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.”

Källa: HSL §§1-2

Text: Karl-Peter Johansson

BOLLTÄCKET – Ett sinnesstimulerande och rogivande hjälpmedel

Kognitiva hjälpmedel

En hjälp vid psykiska funktionshinder

Vad är hjälpmedel? Hjälpmedel är produkter som ska förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga, förbättra eller vidmakthålla funktion eller förmåga samt kompensera för nedsatt eller förlorad funktion. De ger stöd åt hjärnans olika funktioner och det finns hjälpmedel för tid, påminnelse, struktur, initiativtagande, sömn och stresshantering. För personer med psykiska funktionshinder kan dessa hjälpmedel vara ett komplement till stöd och hjälp i vardagen för ökad trygghet, självständighet, aktivitet och delaktighet i samhället.

Vem ansvarar för att personer med funktionshinder får hjälpmedel? Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) har landsting och kommuner skyldighet att erbjuda hjälpmedel till personer med funktionshinder. HSL är en ramlag vilket innebär att landsting och kommuner själva kan besluta om regler för hjälpmedel, till exempel vilka produkter som skall betraktas som hjälpmedel och kunna förskrivas till personer med funktionshinder.

De beslutar även om eventuella avgifter. Möjligheten att erhålla ett visst hjälpmedel kan därmed variera på var i landet man bor. Hjälpmedel förskrivs oftast av arbetsterapeuter.

Vart vänder man sig? Det är vanligtvis en arbetsterapeut som bedömer behovet och förskriver hjälpmedel. Om man tror sig vara i behov av hjälpmedel kan man vända sig till distriktsarbetsterapeut, hjälpmedelscentral, kommunens socialpsykiatri, landstingets psykiatri eller ta hjälp av Personligt Ombud.

Hjälpmedel för att underlätta vardagen för personer med psykiska funktionshinder är dock ett relativt nytt område och därför kan det råda oklarheter om vem som har ansvar för kognitiva hjälpmedel och vem som har förskrivningsrätt.

Kostnad? Kognitiva hjälpmedel som förskrivs av kommun och landsting får man oftast låna gratis så länge man har behov av det. Sedan skall hjälpmedlet lämnas tillbaka. Ibland förekommer avgifter. Vissa hjälpmedel får man köpa själv.

ASP bladet kommer från och med detta nummer presentera olika sorters kognitiva hjälpmedel som finns till hjälp för personer med psykiska funktionshinder. Först ut i denna serie är bolltäcket.

Bolltäcket – Ett sinnesstimulerande och rogivande hjälpmedel för barn och vuxna.  God kroppsuppfattning är viktigt för välbefinnandet och beröringssinnet, muskel- och ledsinnena hjälper oss att lära känna var kropp. Vilar man under, eller ligger invirad i, ett bolltäcke mottar kroppen en stor mängd känselintryck. Dessa intryck verkar hämmande på centrala nervsystemet och leder till att personer som är motoriskt oroliga och/eller hyperaktiva lättare förmår att slappna av.

Känseln är viktig. Oro och otrygghet är känslor som kan förnimmas av att man inte känner sin kropps gränser. Med bolltäcket packat tätt mot kroppen, får användaren många impulser som förstärker kroppsuppfattningen. Det ger en stark och behaglig känselupplevelse som är svår att föreställa sig för den som inte provat. Många blir helt avslappnade och finner ro. Andra får möjlighet att varva ner och koncentrera sin uppmärksamhet. Bolltäcket är verkningsfullt och till stor nytta och glädje för många som lider av psykisk anspändhet och oro.

Ökad koncentration och bättre vila. Många hyperaktiva har stor glädje av bolltäcket eftersom den ro täcket åstadkommer har så många positiva följdverkningar. De många känselintrycken ger en påtaglig avslappning vilket gör det lättare att vara uppmärksam. Med förbättrad koncentration kan diffusa samband klarna och det gör att inlärningen går bättre och utbytet av undervisning och samvaro med andra blir större.

Hjälper mot fysisk och psykisk oro. Bolltäcket är för många ett ovärderligt hjälpmedel för att komma till ro och må bättre. Många använder det för att få en lugnare och djupare sömn med minskat behov av sömnmediciner som följd. För andra är bolltäcket ett uppskattat hjälpmedel vid exempelvis akuta ångestattacker.

Teorier om Sensory Integration gav inspiration till uppfinningen. Bolltäcket är utvecklat av de två danska arbetsterapeuterna Else-Marie Dalsgaard och Pia Christianssen. A. Jean. Ayres teorier om Sensory Integration ligger till grund för produkten som rönt stor uppmärksamhet och fått många entusiastiska användare i hem, på sjukhus och vid andra vårdinrättningar i flera olika länder.

Användning: För att bolltäcket skall ge så mycket känselintryck som möjligt så bör det packas tätt intill kroppen. Det kan också användas som ett vanligt sovtäcke eller i kombination med ett sådant. Individuella behov och förutsättningar är avgörande för användningstidens längd. Många föredrar att sova med det varje natt och andra använder det ett kort tag för att komma till ro.

Text: Kajsa Jansson

HUR GÅR TANKARNA I KARLSTAD OM DE NYA ANSLAGEN?

Under 2009 satsar Regeringen 900 miljoner kronor på psykiatrins område. I denna artikel följer vi upp med att berätta om hur tankarna går i Karlstad.

Regeringen anslår 100 miljoner till kompetensförstärkning – hur tänker man om det? Inger Olsson, verksamhetsutvecklare inom ASP-ANA, berättar:  ”Den första möjligheten som gavs till att ansöka om medel för baspersonalens kompetensutveckling var redan förra hösten, då anslogs 130 miljoner. Värmlands läns landsting och samtliga 16 kommuner ansökte tillsammans om projektmedel och erhöll då 3,8 miljoner för projektet ”Integrerad psykiatri i Värmland”.

Projektet har en projektgrupp och Psykiatrisamordning Värmland inom Region Värmland är styrgrupp. Just nu pågår arbetet med att planera innehållet i utbildningssatsningen, tanken är att den ska genomföras med hjälp av länets folkhögskolor med KPS i Kristinehamn som bas. Totalt skall åtta utbildningsgrupper startas med ca 25 deltagare i varje och varje utbildning omfattar 10 dagar fördelat över ca ett år. Deltagarna skall komma både från kommunerna och landstinget och syftet är att skapa samverkansgrupper.

I vår har Regeringen anslagit ytterligare 100 miljoner och en ansökan kommer att lämnas in till Socialstyrelsen för fortsättningsprojekt. Diskussioner runt ansökan och innehållet förs just nu och den skall vara inlämnad för bedömning senast den 15 september i år.”

Hur går tankarna kring möjligheten att få bidrag från Socialstyrelsen när det gäller att ge personer med psykisk funktionsnedsättning sysselsättning hos externa aktörer? Jassin Nasr, verksamhetsutvecklare inom Verksamheten för sammanhållen rehabilitering, svarar: ”Vi har haft kontakt med Socialstyrelsen och är till viss del involverade i processen att utforma bidragssystemet du talar om. Vi är definitivt intresserade av möjligheten men kommer antagligen att behöva göra om dagens system något.”

I lagrådsremissen som vi tidigare skrivit om, föreslår Regeringen följande om individuella planer:
I HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och SoL (Socialtjänstlagen) införs bestämmelser om att landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården.

En plan ska upprättas när ett landsting eller en kommun anser att det behövs för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att en sådan plan upprättas.

Kommunen och landstinget ska påbörja arbetet med planen utan dröjsmål. Av planen ska framgå uppgifter om vilka insatser som behövs och vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för. I planen ska också redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen och landstinget. Av planen ska framgå vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Om det är lämpligt ska närstående ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om inte den enskilde motsätter sig det.

Vilka konsekvenser har Regeringens förslag? När det gäller individuella planer, så är det helt i enlighet med tidigare krav på vårdplaner, genomförandeplaner och gemensam vårdplanering. Skillnaden är att en lag gör det tvingande med individuella planer. Det kommer inte att ha några ekonomiska konsekvenser.

Text: Karl-Peter Johansson