Etikettarkiv: Hundar

Solatassen i nya lokaler

Efter den förödande branden på Eriksberg i augusti, så har nu hunddagiset Solarassen fått tillgång till två stycken modulbyggnader på Råtorp. Det som saknas är ett bygglov för att kunna bedriva sin verksamhet i de nya lokalerna.

Man har ansökt om nytt bygglov hos Karlstads kommun och det kommer att gälla under ett års tid. Efter det så måste man flytta till en ny plats, men i dagsläget vet man inte vart det skall bli.

– Det man önskar är en lättillgänglig plats för kunderna och personalen, på det nya hunddagiset som förhoppningsvis skall starta om ett år, säger Magnus Kjellnér och Carin Nilsson som arbetar på Solatassen.

Solatassen har fått mycket stöd från sina kunder och även från Karlstads kommun sedan branden på Eriksberg. Kommunen har också hjälpt dem att få tillgång till de nya lokalerna på Råtorp.

Nystart

Man planerar att starta upp hunddagiset inom snar tid, en nyhet kommer att bli ett pensionat för hundarna som skall startas om ett års tid. Det finns efterfrågan på ett sådant pensionat redan i dag. Vid pensionatet skall hundarna kunna vara i flera dygn och personalen kommer att finnas på plats dygnet runt. Vid Råtorp planerar man att ha verksamhet uppdelad i två delar, i form av ett hunddagis och ett hundpensionat.  Detta är deras vision om verksamheten framöver.

20 personer arbetade tidigare på Eriksberg, vilket man även är nu. Man hade 17 stycken hundar att ta hand om på Eriksberg. På det nya hunddagiset som skall starta om ett år, så planerar man att utöka personalstyrkan, samt även kunna ta in fler hundar än man har i dagsläget.

Nu ser man fram mot det nya hunddagiset och gör allt för att komma igång så snabbt som möjligt.

Text: Olle Stagnér

Hunddagiset stiger upp ur askan

Solatassen är som fågeln Fenix som stiger upp ur askan och elden”, på det sättet beskriver Veronica Höijer, enhetschef på Vuxenavdelningen, kooperativet Solatassens efter att hunddagisets lokal brann ner till grunden mitten av augusti.

På Eriksberg i Karlstad, nära Skutberget, drabbades det sociala arbetskooperativet Solatassen av en förödande brand. Elden spred sig snabbt och medförde att deras lokal brann ner till grunden. Tursamt nog skedde detta vid en tidpunkt när varken hundar eller människor fanns i huset. Hundarna hade hämtats av sina ägare och personalen hade gått hem för dagen.

När brandkåren kom till Eriksberg var huset övertänt. Brandmännen kunde endast fokusera på att rädda intilliggande byggnader. Vid skrivande stund har heller inte polisen någon kunskap om brandorsaken. Men det ska genomföras en brandteknisk utredning så snart brandresterna har svalnat. Området är nu avspärrat och endast polis och räddningstjänst har tillträde dit.

TRÄNADE FÖR BRAND

Veronika Höijer säger att det inte går att förbereda sig på en händelse som den här. Men brandsäkerhet har dock varit på dagordningen, Solatassen genomförde en brandövning så sent som veckan innan det oerhörda ägde rum.

De övade på hur personalen skulle agera om det börjar brinna i lokalerna. Att huset sedan skulle brinna ned grunden kan man aldrig förberedas sig helt inför. Vi har en krishanteringspolicy och i förebyggande syfte finns ett brandskyddsarbete, förklarar Veronica för ASP Bladet.

2009 startades på kommunens initiativ Solatassen som ett socialt arbetskooperativ. Huset hundsäkrades och boxar byggdes åt hundarna. Personer som är ”långt från arbetsmarknaden” har dessutom kunnat få en anställning på Solatassen. Hunddagiset omfattar i skrivande stund 22-23 personer och 20-25 hundar.

EGEN EKONOMI

Kommunen arbetar med att stödja sociala företag bland annat med att utbilda handläggare. Personer som har kontakt med socialen och får ekonomiskt bistånd har rätt till en aktivitet på en bra arbetsplats. Kommunen ger också stöd till handledarna. Men, Solatassen betalade för sina lokaler på Eriksberg. Så därför när allt brann påbörjades sökandet efter ersättarlokaler nästan omedelbar.

Veronica berättar att de har knutit Teknik- och fastighetsförvaltningen till att söka efter en ny lokal och för att erbjuda sitt stöd; hunddagiset har en ersättningslokal i Råtorp och Solatassen.

Solatassen hyr sin egen lokal och hon säger att det är en svår fråga huruvida kommunen kommer gå in och medfinansiera en ny lokal. Kommunen försöker i alla fall hjälpa till rent praktiskt. Dagen efter branden träffades alla kooperatörer där Monica Persson med Teknik och fastighetsförvaltningen var med, för att ventilera tankar och diskutera det som hänt.

Vi pratade, känslan var ”hjälp, vad gör vi i morgon?” Vi hade också en dialog med handledaren och försöker stödja honom, berättar Veronica.

SÄLLSKAP VIKTIGT FÖR HUNDARNA

Man får enligt lag inte lämna sina hundar ensamma för mer än fyra-fem timmar så det är en viktig del att Solatassen och andra hunddagis finns, så att hundägare slipper åka hem på lunchrasten på jobbet för att rasta hunden. Och när ASP Bladet frågar om verksamhetens framtid, tvivlar inte Veronica:

Solatassens framtid är alldeles lysande! avslutar Veronica Höijer. De har en otrolig kraft i gruppen! De är som en fågel Fenix som stiger ur askan och elden. Man behöver inte oroa sig för att Solatassen inte kommer att återvända. Vi kommer att stödja dem framåt och jag har en stor tilltro för framtiden!

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto:Stefan Ek

HUNDEN – MÄNNISKANS BÄSTA VÄN

Det finns en anledning till att människor har djur. Människans bästa vän är trogen, stöttande och ger livskvalité, inte minst till människor som lider av psykisk ohälsa.

Många skaffar hund för de tror de kommer få en bättre livskvalité. Det gör de ofta. Hundägare har lägre blodtryck än dem som inte har hund, och dem som har hund som haft hjärtinfarkt, lever längre än de patienter med hjärtinfarkt som inte har hund. Bland ensamstående och pensionärer är depressioner mindre vanliga bland hundägare.

Personer med hund vistas mer utomhus då hunden behöver längre eller kortare promenader varje dag; fysisk motion är nyttigt, de får ett större socialt nätverk, mycket därför att hundar är en bra och ”ofarlig” ice-breaker. ”Åh! Hund! Vad heter han? Jag hade hund när jag var liten”. Det är svårt att ta kontakt med främlingar utan anledning, men en person med hund kan man tilltala. Barn som växer upp med hund får också bättre social förmåga och lär sig hantera saker som förökning, födelse, sjukdom och död på ett bättre sätt.

Servicehundar

Blindhundar har vi hört om, också hundar som hjälper rörelsehindrade , men det finns också hundar som är tränade att stötta personer med psykiska problem. Hundarna tränas på individuellt sätt, för den hundägare som skall ha hunden. Hunden kan lära sig att larma vid paranoia och hallucinationer, påminna ägaren att ta sina mediciner och att störa vid självskadebeteende, hämta saker, ta med ägaren bort från stressande situationer eller stödja.

Hundarna kan vara i olika raser och storlekar, av de hundar som lämpar sig för ”yrket”. Hunden tränas ofta med både den kommande ägaren och en hundtränare för att få bästa resultat, andra tränas i utbildningsprogram. En tränad hund som beter sig bra, alltså inte skäller, bits, eller stör i övrigt, har rätt att följa med ägaren till alla officiella platser som människor har rätt att gå till, på samma villkor som andra servicehundar. De får även bo på platser där hundar är förbjudna. Hundarna får också flyga inne i kabinen på flygplan, om de följer sin ägare.

Att inte bli trodd

Det finns hundar som inte är tränade för speciella uppgifter utan som är som ett socialt stöd för personen. Dessa hundar har vissa befogenheter men inte alla. Personer som har hundar på grund av psykiska tillstånd möter oftare på problem än personer som är blinda, döva eller rörelsehindrade, eftersom deras funktionshinder är dolt. De blir ifrågasatta och ofta utfrågade om varför de har hund. Stigmat med psykisk sjukdom gör att ägaren kan känna sig illa till mods att ens tala i vaga termer om sitt handikapp. De kan dessutom inte bli trodda då det är en allmän uppfattning att servicehundar alltid är medelstora till stora hundar, något som inte stämmer: beroende på uppgiften hunden skall klara av så kan även små hundar vara servicehundar.

Hundar som terapi

Hundar används ibland på äldreboenden. Personer med afasi som följd av hjärnblödning kan känna kärlek och värme från hundar även om de har svårt att tala. Även dementa har särskild nytta utav att få träffa hundar, liksom personer med obotlig cancer i livets slutskede. Djur har en positiv verkan på gemenskap, psykisk hälsa och fysisk aktivitetsnivå. De positiva effekterna har även visat sig bland personer med autism, Downs syndrom och schizofreni.

Äldreboende

Jag har varit på besök på ett ålderdomshem, där två patienters katt, Hannibal, fick bo tillfälligt medan matte och husse var inlagda på sjukhus. När ägarna blev friska fick katten bo kvar då den trivdes väl. De dementa hade svårt att veta vilken dag det var; flera visste inte om att de var på ett demensboende utan trodde de var unga och ville hem till mor och far men katten kom de ihåg! De mindes katten och att den hette Hannibal, trots det ovanliga namnet. Efter ett tag gick katten bort, men det flyttade in en ny patient, som hade en liten hund, Tassen. Patienten hade inga närstående som kunde ta hand om hunden, så han fick flytta in på samma demensboende som Hannibal bott på. Både patienterna och Tassen trivs mycket bra där, både hunden och patienterna får kärlek och Tassen är ett självklart samtalsämne som även de svårare sjuka kan tala om.

Text: Maria Lundby Bohlin Foto: Kajsa Jansson