I Fokus: Kvinnojouren Karlstad

I årets första I fokus har ASP Bladet besökt Kvinnojouren. Den har funnits sedan 1982 och hjälper kvinnor och barn som i en nära relation är utsatta för våld. ASP Bladet träffade Elisabeth Björk, vice ordförande i Kvinnojouren, som berättade om deras verksamhet.

Kvinnojouren i Karlstad har verkat för kvinnors rättigheter, i över trettio års tid. De har varit en hjälp i den utsatthet som våld i nära relationer kan innebära.
Elisabeth Björk, vice ordförande, har varit aktiv i Kvinnojouren sedan 2010 och stöttar bland annat upp ordföranden och hjälper till med en del av hennes uppgifter. Hon jobbar ideellt och har ett vanligt jobb vid sidan av.

Kvinnojoursrörelsen började på 1970-talet i England och kom hit till Sverige på början av 1980-talet. Här i Karlstad var det från starten ett flertal politiska partier i samarbete med olika föreningar som startade Kvinnojouren. Efter ett par år blev det en helt egen förening, vilket den också är idag.

Kvinnor som är utsatta för våld kan med hjälp av jouren få möjlighet att bo i skyddat boende. Detta boende är beläget på en hemlig adress. Det finns två typer av boenden, en större lägenhet och en mindre där man kan ha med sig husdjur. Det är vanligt att även djuren utsätts för våld eller att man hotar att skada djuret, för att komma åt kvinnan. En del av kvinnorna kommer via, eller i samråd med Socialtjänsten.

Det varierar hur stort trycket är på det skyddade boendena. Ibland står det tomt, men under vissa perioder är det fullbelagt.
– Det är i det akuta läget som det är tänkt att man ska vistas i boendet. ”Nu är jag i livsfara och behöver jag någonstans att bo, tills jag hittar ett eget boende”, förklarar Elisabeth Björk.

Den största delen av Kvinnojourens verksamhet inriktar sig på stödsamtal. Dessa samtal äger rum i Kvinnojourens lokaler. Det finns tre anställda och en person på tjejjouren som möter kvinnorna. Oftast ringer kvinnorna jouren och bokar en tid för ett samtal.

Våld mot kvinnor har inga gränser vad gäller klass eller socialgrupp. Det ser ut på samma sätt, menar Elisabeth.

– Efter den långa erfarenhet vi har, kan vi säga att ingen speciell grupp är mer vanligt förekommande, våldet finns i alla samhällsgrupper. Det finns överallt och följer liknande mönster oavsett om man är rik eller fattig, säger Elisabeth Björk.

Hon säger att de flesta politiska partierna är positivt inställda till Kvinnojourens verksamhet. Jouren vill att man ska få ett mer långsiktigt stöd till verksamheten. Något som partierna är med på.

– Vi anordnade en paneldebatt i valrörelsen 2014 om kvinnofridsfrågor, där alla närvarande partier ”sa ja” till ett långsiktigt stöd och en säkrare ekonomisk framtid, eftersom vi är beroende av stöd. I samhället överlag tror jag att det finns en positiv inställning till Kvinnojouren, säger hon.

Kvinnojourens största utmaning är idag att få till en hållbar ekonomisk situation. Som det ser ut nu finansieras verksamheten av bidrag från kommunen och sökta projektpengar.

– Nu har regeringen tillsatt hundra miljoner kronor om året till kvinnojourerna, därifrån kan vi söka pengar, men ännu vet vi inte vad vi får, säger Elisabeth Björk.

Elisabeth menar att samhället idag inte är mer våldsamt än tidigare. Däremot säger hon att vi har annan syn på vad våld är, jämfört med femton, tjugo år sedan. I dag har vi större kunskap att våldet finns i vårt samhälle.

– Kvinnojoursrörelsen har generellt jobbat med att synliggöra våld som sker mellan hemmets fyra väggar. Det finns större kunskap om detta idag, men vi har långt kvar att gå, menar hon.

Text och foto:
Henrik Sjöberg

I fokus: Brottsofferjouren

I Fokus har träffat Monica Ekström, som är Brottsofferjourens ordförande i Värmland. ASP Bladets reporter träffade henne för att prata med dem om vad deras verksamhet och vad den går ut på.

Brottsofferjourens uppdrag är att stötta brottsoffer, vittnen och anhöriga. Det finns många svåra och ovana situationer som man ställs inför i en rättegångssituation.

– Vi är professionella medmänniskor, förklarar Monica Ekström.

Det är just det som det handlar om. Att vara en medmänniska och ge stöd och kraft åt en person som är i ett utsatt läge.

Brottsofferjouren är en ideell organisation som i Sverige har funnits sedan 1984, sedan början av 1990-talet har de även existerat i Värmland. Enligt lag måste det vid varje tingsrätt finnas ett vittnesstöd, Brottsofferjouren tillgodoser detta behov.

I Sverige finns det lokala brottsofferjourer på ett nittiotal platser. I Värmland finns det tre, Brottsofferjouren Värmland företräder i dag tio värmländska kommuner. Dessa är: Karlstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Kil, Säffle, Sunne, Hagfors, Munkfors och Torsby.

Det är kommunerna som till största delen finansierar Brottsofferjourens verksamhet. När det gäller vittnesstödet får jouren dessutom bidrag från Brottsoffersmyndigheten, eftersom stödet är lagstadgat.

För att bli brottsoffer- eller vittnesstödjare behöver man gå en 30-timmars utbildning. I den ingår också handledd praktik. Vittnesstödet finns alltid på plats när det är domstolsförhandlingar vid tingsrätten. De personer som stödjer gör det på ett medmänskligt sätt.

– Vi pratar inte om det särskilda rättegångsmålet, utan berättar om hur det går till i en domstolsförhandling, säger Monica Ekström.

Det kan även vara så att ett vittne hör av sig till Brottsofferjouren och säger att en person ska upp i rätten om två veckor. Då kan man få möjlighet att besöka rätten innan rättegången och få sig förklarat hur en förhandling går till.

Det är positivt att vara väl förberedd innan domstolsförhandlingen.

– Det kan vara skrämmande när man kommer in i Tingsrätten, som ju har sin stora stentrappa. Man kan känna sig ganska liten, berättar Monica Ekström.

Det vanligaste ärendena där de ger stöd, handlar om misshandel, i vilka fall huvuddelen av brottsoffren utgörs av kvinnor. Våldet sker oftast inomhus och i nära relationer. Men det finns även män som drabbas. Brottsofferjouren hjälper alla som behöver stöd och hjälp, oavsett om det finns en polisanmälan eller inte.

– Sedan finns det en del personer ringer hit själva innan de har polisanmält, då försöker vi att hjälpa och stötta dem, så att de kan polisanmäla, säger Ekström.

De flesta personer som får kontakt med Brottsofferjouren kommer via polisen. Polisen är skyldig att meddela brottsoffret att det finns en brottsofferstödjande verksamhet. Polisen skickar listor till Brottsofferjouren där det står vilka personer som vill ha brottsofferstöd. Listorna innehåller kontaktinformation och vilken typ av brott det rör sig om. Sedan ringer Brottsofferjouren upp personen i fråga och tar reda på hur situationen ser ut.

Omfattningen av stödet varierar, för en del människor räcker det med ett samtal, medan andra behöver tio till femton olika insatser. Monika Ekström tror att utmaningarna kommer att bli större i framtiden. Hon ser också att det finns områden, exempelvis kring hedersrelaterat våld, som Brottsofferjouren behöver utveckla i framtiden.

– Det händer hela tiden nya saker i samhället. Det gäller att anpassa oss till den tid vi lever i, avslutar Monica Ekström.

Text och foto: Henrik Sjöberg

I fokus: Arbetsmarknads- och socialnämnden

I månadens ”I fokus” får vi stifta bekantskap med socialdemokraten Christian Norlin, förste vice ordförande i Arbetsmarknads- och socialnämnden. Han berättar för ASP bladet hur nämndens arbete fungerar och om de utmaningar som finns.

I Karlstads kommun finns det tretton nämnder och deras politiska sammansättning styrs av majoritetsförhållandet i kommunfullmäktige. Christian Norlin förklarar att det i Karlstad tillämpas målstyrning. Det betyder att nämnden en gång om året antar en strategisk plan. Det är ett måldokument med tillhörande budget som beskriver riktningen för förvaltningens arbete.

– Nu i april behandlade nämnden förslaget från förvaltningen, så nu har samtliga nämnder skickat i sina äskanden eller önskemål om vilken budget man vill ha nästa år. I juni tar kommunfullmäktige beslut om detta, förklarar Christian Norlin.

Efter att beslutet är tagit i fullmäktige, är det upp till varje nämnd att hålla sina budgetar. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har en budget på ungefär 550 miljoner kronor. Pengarna fördelas bland annat på försörjningsstöd som särredovisas och på de olika enheterna i förvaltningen. När det gäller enheterna budgeteras de efter behov.

– Behov tenderar alltid att överstiga tillgångarna, eftersom behov och önskemål är nära besläktade. Nu har vi valt att lägga mer pengar på Vuxenavdelningen, eftersom vi ser väldigt kraftigt växande behov av missbruksvård, säger han.

Arbetsmarknads- socialnämnden har elva sammanträden om året. Inför varje nämndmöte har man alltid ett arbetsutskottsammanträde som bereder ärendena. Ett nämndmöte brukar börja halv nio på morgonen och avslutas vid fyratiden på eftermiddagen. Sammanträdets utformning bestäms av ordföranden och skiljer sig från nämnd till nämnd.

– Vi brukar ofta ha information på förmiddagarna, då kommer antingen personal från vår egen verksamhet och informerar oss om deras verksamhet, eller organisationer utifrån. Under eftermiddagen har vi beslutsärenden, förklarar Norlin.

Förutom de allmänna sammanträdena som alla nämnder i kommunen genomför, har Arbetsmarknads- och socialnämnden även enskilda sammanträden. De här mötena tar upp sekretessbelagda individärenden som rör Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Christian Norlin och nämndens ordförande Johanna Larsson brukar turas om att sitta ordförande.

– Minst varannan vecka om året om har vi ett sammanträde med enskilda ärenden, säger han.

De enskilda ärendena kräver mycket arbete. Det är mycket påfrestande att läsa genom handlingar som beskriver människors utsatta situationer.

– Du får läsa om sånt som du bara kan fantisera om förekommer. Människor lever i misär och det finns ingen samhällsklass som du kan peka ut är värre än den andra. Det finns bakom alla fasader, menar Christian.

Norlin menar att nämnden och förvaltningen är samhällets sista skyddsnät. När det inte finns någon annan hjälp att få ska kommunens hjälpande finnas till hands.

– Om du har trillat igenom andra skyddsnät, så kan du alltid komma till Socialkontoret och be om hjälp, inte utan förpliktelser, men vi är alltid skyldiga att i den utsträckning vi kan att hjälpa dig, menar han.

Christian säger att det ökande utanförskapet är ett mycket stort problem. Det är något som blir påtagligt i arbetet i nämnden.

– Sitter du i Arbetsmarknads- och socialnämnden kommer du mycket närmare utanförskapet. Andra politiker i andra nämnder, de kanske läser i tidningen om hög arbetslöshet. Men vad vet man om konsekvenserna att så oerhört många personer lever i sådana utsatta situationer? säger Norlin.

När det gäller framtiden, hoppas Christian Norlin att hans parti hamnar i styrande position efter valet i höst, och att de tack vare det ska kunna få igenom sin politik. Om man lyfter blicken från det partipolitiska planet menar han att nämndens arbete aldrig blir färdigt.

– Vi kan aldrig säga att vi blir klara, samma stund som vi betar av en punkt, så kommer det en ny punkt på listan. Även om vi skulle klara av att ha en verksamhet som täcker dagens behov, så har vi jättemycket som vi kan göra i förebyggande syfte, menar Norlin

Gällande förberedande arbete pekar han till exempel på de LVU-placeringar som har genomförts. Han tror de hade varit mindre om insatser gjorts i tid. I skolan gäller samma sak, Christian menar att förebyggande åtgärder kunde hjälpt barn med problem i ett tidigare skede. Det handlar om att agera i förväg för att förhindra utanförskapet.

– Det jag hoppas på är att vi kan bryta arbetslösheten så att försörjningsstödet sjunker, det är pengar som vi istället kan använda i verksamheten, avslutar Christian Norlin.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Per Rhönnstad