Etikettarkiv: Inger Granhagen

Anonyma på avdelningskonferens

I början av december var det avdelningskonferens för ASP-ANA på stadsbiblioteket. Bland annat fanns personer från Anonyma Alkoholister där för att informera om sin verksamhet. ASP Bladet var förstås på plats för att bevaka vad som sades där.

Inledningsvis gavs lite allmän information angående de nationella riktlinjerna för arbetet inom förvaltningen, vilka faktiskt inte skiljer sig nämnvärt från dem som gäller för arbete inom hälso- och sjukvården. Vidare återkom avdelningschef Inger Granhagen till ekonomin som ser fortsatt osäker ut. Ett underskott på nära 7 miljoner är ett faktum, men kommer inte som en överraskning utan har funnits med i beräkningarna sedan tidigare.

Inger Granhagen berättade även lite kring den nya politiska majoritetens ”Tak över huvudet”-garanti, som enligt målet ska leda till en insats under vintern riktad gentemot Karlstads hemlösa. Med det är inte det enda som sker i bostadsfrågorna. Mer långsiktigt kommer Teknik- och fastighetsförvaltningen att vara behjälpliga för Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i fråga om sociala bostadsfrågor.
– De har fått i uppdrag i samband med nya exploateringsavtal med kommande fastighetsägare att lägga in ett antal bostadssociala kontrakt som förutsättning för exploatering. Det är riktigt roligt tycker jag, berättade Inger Granhagen.

Moderna myter
Maria Hammarström jobbar som enhetschef på Djurskydd & vilt som ligger under Länsstyrelsen. Hon hade med sig sin kollega Karin Gullbring som är djurskyddshandläggare. De passade på att informera om sin verksamhet och vad som gäller kring djurskydd för sällskapsdjur. Detta då brukare av sociala insatser från kommunala verksamheter precis som alla andra människor kan ha husdjur.

I sammanhanget finns en del myter, bland annat att människor med psykisk ohälsa eller missbruk inte skulle få ha sällskapsdjur. Men det får de, likväl som alla andra: om djuret sköts och inte lider skada. Ibland kan det dessutom vara så att även om personen har svårigheter att sköta om sig själv på bästa sätt så behöver det inte innebära att djuret inte tas om hand.
– Det händer faktiskt att det är så att djuret är det de sköter om. Vi har haft ärenden där de inte har kunnat ta hand om sig själva, men man ser till att katten har det absolut bästa. Då konstaterar vi enligt djurskyddslagen att katten har det bra, förklarade Karin Gullbring.

Fokus på alkoholism
Avslutningsvis fanns två medlemmar i Anonyma Alkoholister på plats för att informera om sin verksamhet och även kring alkoholismen som sådan. Ulf och Mia berättade engagerande om sina liv, AA och hur alkoholism kan drabba både den enskilda människan och de personer som rör sig i dennes liv.
– Det här är världens mest demokratiska sjukdom. Vem som helst oavsett ålder, bakgrund eller social tillhörighet riskerar att drabbas. Tio procent av befolkningen utvecklar alkoholism. Om vi gör det enkelt för oss och säger att det bor tio miljoner i Sverige så utvecklar alltså en miljon alkoholism, konstaterade Ulf med eftertryck.

Inställningen är att det är en obotlig sjukdom som finns i ”det första glaset”. Man förespråkar alltså total avhållsamhet från alkohol, men kriteriet för medlemskap är endast en önskan att sluta dricka. Avsikten är att man i gemenskap med andra alkoholister kan få stöd och ett nytt sammanhang där man hittar vägen tillbaka till ett liv utan missbruk. Alkoholism har karaktären av en förnekelsesjukdom menar Ulf.
– Kanske man åker fast och polisen tar körkortet för att man har kört rattfull. Kanske börjar man titta på lämpligheten om den här mamman ska få vara mamma. Men man fortsätter ändå. Det här är nämligen vad man kan kalla för förnekelsens sjukdom. Vi ser inte problemet, berättade Ulf för deltagarna.

Alkoholism är en familjesjukdom som skapar medberoende och som tvingar den missbrukande till dubbelliv. Detta kan leda till ångest och självmordstankar. Missbruket blir till en ond cirkel av psykisk besatthet som Ulf sammanfattade i orden ”bårhus, dårhus eller tillfrisknande”. Risken att missbrukaren manipulerar sin omgivning är i sammanhanget också stor.

Det finns dock hopp om nykterhet och ett värdigt liv. Anonyma Alkoholister kan genom sin fokus på kamratstöd vara en sådan väg.

Text: Helene Westling Brautigam & Robert Halvarsson

FAKTA:
Anonyma Alkoholister grundades i USA 1935, där en alkoholiserad läkare tillsammans med en ”bänkalkoholist” fann en väg för tillfrisknande. ”En alkoholist hjälper en annan” ger hjälp genom identifikation. Man har anonymitetsskydd och stöttar varandra i syftet att skapa ödmjukhet, tolerans och ärlighet.

Jubileumsgem med bra sammanhållningsförmåga

Med tårtor, en nyproducerad film och demonstration av metall- och silversmide firade Gemet som är en del av verksamheten för sammanhållen rehabilitering fem år den tionde november. ASP Bladet var på plats för att ta tempen på jubilaren.

Avdelningschef Inger Granhagen räckte i en mindre ceremoni över ett inramat fotografi från ASP-ANA till Veronica Höijer för Gemets räkning. Ett stycke foto signerat Mediagruppen. Stämningen var god och det gick inte att ta miste på att det handlade om stolta människor vi fick möjlighet att lyssna till och prata med.
– Jag kommer ihåg när vi skulle hitta på vad den här verksamheten skulle kallas för. Då var det ett samarbete mellan landstingspsykiatrin och Karlstads kommun. Vi höll på och funderade kring det här och så sa jag: ”vi säger väl Gemet”, för att det var gemensamt, berättar Inger Granhagen.

Under fem års tid har man arbetat genom att sätta igång egenmaktsprocesser med individperspektivet i fokus. I detta jobbar man stegvis och för en långsiktig planering, där regelbundna uppföljningar sker av deltagarens handlingsplan. Genom stöttning och arbetsträning byggs den personliga förmågan upp för att så småningom kunna ta steget vidare. I centrum av allt detta sitter enhetschef Veronica Höijer, som vill se en fortsatt god utveckling.
– Jag är en väldigt stolt enhetschef för den här verksamheten. Många kan ta del av den och den hjälper också deltagare att komma vidare i livet. Min förhoppning är att få fortsätta den verksamhet som vi har påbörjat men även att utveckla nya delar. Att vi ska kunna bli ännu bättre och ge fler plats att vara med här, säger Veronica Höijer.

Petra Reiers är en av dem som arbetar med Gemets verksamhet. Nu är hon i allra högsta grad inblandad i att utveckla Killstad gård, som läsaren har kunnat stifta bekantskap med i tidigare nummer av ASP Bladet. I framtiden hoppas hon att det kommer att finnas fler arbetsområden som man kan erbjuda deltagarna.
– Det handlar om att skapa någon slags lust för att människor ska orka ta itu med övriga bekymmer som man kan ha. Min erfarenhet är att med lust kommer man mycket längre att hantera de saker som inte är lika lustfyllda. Saker som kan skapa ett stort brus i den övriga vardagen, berättar Petra Reiers.

Utvecklingen Petra Reiers är inblandad i är i full gång. Killstad gård stoltserar exempelvis med en alldeles egen smedja nu. Detta skildrades dagen till ära genom en film som visades i Gemets konferensrum. En av dem som genom Gemet har fått möjlighet att sysselsätta sig just smide är Tommy Hedström. Han demonstrerade lite kring hur arbetet går till för besökarna.
– Jag sitter här och håller på med silversmidje. Både läder- och silversmidet är helt nytt för mig och jag har inte hållit på med det innan jag började på Gemet. Det kommer nog alltid att finnas med mig, kanske inte som en karriär men som en hobby, berättar Tommy Hedström för ASP Bladet.

Gemet firade alltså fem år och på Mediagruppen hoppas vi att vårt fotografi kommer att smycka deras väggar många år framöver. Och ja, har du orkat läsa ända hit kan vi avslöja att tårtorna som deltagarna hade bakat smakade mycket gott.

Text: Robert Halvarsson Foto: Robert Olsson

Sociala visioner på Karlstadskonferens

ASP Bladet brukar bevaka ASP-ANA:s konferenser, så också denna oktobereftermiddag. Dagen till ära talade kommunens nya socialdirektör Monica Persson, vilket läsaren fick stifta närmare bekantskap med i förra numret av ASP Bladet.

Foto från ASP Bladets arkiv. Här med vår fotograf och filmare Per Rhönnstad (t.v) och avdelningschef för ASP-ANA, Inger Granhagen (t.h).

Under dagen presenterade Monica Persson en ledningsdeklaration. Vi fick även stifta närmre bekantskap med den centrala Staben genom en film av vår egen mediagrupp och Persson guidade oss genom den vision och värdegrund som också finns dokumenterad i Karlstads kommuns dokument ”Solklart.”
– Kommunledningen i form av dess politiker är de som bestämmer vad vi ska göra. Det finns ingen annan som får bestämma det. Sen är det upp till oss att tänka ut hur vi gör detta på bästa möjliga sätt, säger Monica Persson.

Under konferensdagens gång fick vi som lyssnare också komma Monica Persson lite närmre. Hon hade frågat sin mamma vilka egenskaper hon besatte som skulle vara bra i tjänsten som socialdirektör. Svaret kunde kokas ner till tre ord: självständig, envis och kompromissvillig.
– Sen är det ju så att jag nästan kan ha bestämt mig för något. Då får ni en match att övertyga mig. Men jag tycker inte man ska ge sig förrän man verkligen har sagt sitt och fått mig att lyssna, säger Monica Persson.

Hon talade även om vikten att ibland få göra fel i sitt arbete, för det är på så sätt som man lär sig och kan utveckla sig i sitt arbete. Detta rev ner applåder från åhörarna, för krav på 100 procents felfrihet och strävandet efter en perfektion; som dessutom kanske är ouppnåelig, är inte en väg framåt tror Monica Persson.
– Det viktigaste för mig är medborgarna och då räknar jag in alla som bor i Karlstads kommun. De allra flesta och även jag går till jobbet för att det ska bli lite bättre för andra människor. Det är det jag tror att vi gör. Jag tänker att vi försöker hantera uppkomna situationer så gott det går och lägger ner oss för att alla ska förstå vad som har hänt, säger Monica Persson.

Senare under eftermiddagen återkom hon till den strategiska plan för vision och värdegrund inom Karlstads kommun som heter Solklart. I den står det att läsa om visionen Livskvalitet 100 000 som handlar om att Karlstad ska vara en god plats att leva på för kommunens medborgare. Förvaltningen har under flera år använt det Balanserade styrkortet som verktyg för att få till sin verksamhetsplan. Där blir det tydligt att om man enbart arbetar med ett finansiellt perspektiv på det stora verksamhetsområde som exempelvis Social- och arbetsmarknadsförvaltningen driver, blir man inte lika framgångsrik och framåtsträvande som om man plockar in fler perspektiv i arbetet.

En av de ledstjärnor som visionen omfattar är att Karlstad ska vara en stad för alla. Vilket innebär att Karlstad ska vara en ”bra stad att leva i för människor i livets alla skeden.” Men dokumentet får inte stanna vid idéer som ett fåtal känner till eller bekänner sig till. Värdegrunden måste vara fast förankrad hos de över 500 medarbetarna för att den ska spela någon roll. Man ”måste jobba ner den till den egna verksamheten” i det dagliga mötet med förvaltningens klienter eller brukare.
Det är i mötet med medborgarna som kvaliteten på insatser och bemötande avgörs.
– Den nya tiden ställer högre krav på styrning. Vi har otroligt många komplexa system att förhålla oss till och nu är vi ju en del av Europa och är med i EU. Då måste vi också ta in och förhålla oss till de lagar och regelverk som produceras för att gälla i hela EU, säger Monica Persson.

Text: Robert Halvarsson Foto:Robert Olsson

Dyster budget och glädjande samarbeten

En mulen eftermiddag den 6 Maj höll Avdelningen Socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika en konferens i för avdelningen aktuella frågor. ASP Bladet var som vanligt på plats under en dag som bjöd på bland annat ett nedslag i avdelningens budgetsituation och flera samarbetsområden.

Det stora ämnet för dagen var i mångt och mycket avdelningens budgetsituation. Verksamheten kommer att övertrassera budgetramarna med flera miljoner kronor såvida inte större omställningar sker. Ett stort område kring i denna fråga är instituationsplacering som kostar mycket. Ett ändrat system som inte är sämre på att ta tillvara på brukarnas intressen anses därför viktigt.
– Om siffran med institutionsplaceringar som vi har idag står kvar över året kommer vi att överskrida våra ramar med tio miljoner kronor. Vi har efter April månad förbrukat över hälften av årets budget, berättar Inger Granhagen.

Inger menar att det är viktigt att ansvariga handläggare utnyttjar de resurser som finns inom avdelningen innan institutionsplaceringar blir aktuella. Där finns exempelvis förstärkt boendestöd och tätare kontakt mellan behandlingsassistenter och brukare som alternativ som bör uttömmas innan nästa steg bör vara aktuellt.  Inger redovisade även andra initiativ från chefer för de olika områdena inom avdelningen som är tänkt ska kunna leda till mindre utgifter. Grundperspektivet är att ett bra stöd också långsiktigt leder till mindre stödbehov.
– Om vi uppfyller grundförutsättningarna för människor i form av boende, sysselsättning och adekvat hälso- och sjukvård så klarar sig alla människor bättre. Missbruket minskar för många och när det gäller psykisk ohälsa och sjukdom är förutsättningarna för återhämtning bättre, berättar Inger Granhagen.

Utöver den diskussion som tog sitt avstamp i en för avdelningen dyster budgetsituation så fanns det även en glädjande fokus på samarbetsfrågor som hela tiden är stadd under utveckling. Bland annat berättade Inger om det samarbete mellan socialtjänst och psykiatri som ingår i det samverkansperspektiv som har blivit så omtalat under senare år. Det finns också en fälla som personer inom socialpsykiatrin inte bör falla i:
– Ibland har vi tendenser i verksamheten att tycka att det är väldigt mycket fel på de andra som inte gör det de ska.  Har man en sådan utgångspunkt så riskerar samarbetet inte bli så bra som man skulle önska, säger Inger Granhagen.

För att lyfta fram det samarbete som faktiskt redan idag sker ute i verksamheten, nämner Inger ett antal exempel på samarbeten som i vissa fall även har blivit permanentade runtom i länet. Däribland den gemensamt ordnade vårdplanering som ska skapas när den enskilde skrivs ut från slutenvården. Där är numera också rättspykiatrin inblandad. Även verksamheten kring personligt ombud är gemensam och beroendecentrum drivs med fler än en huvudman.

Kring de nationella riktlinjerna för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som ASP Bladet har bevakat i tidigare nummer berättar Inger Granhagen lite mer ingående hur hon ser på frågan utifrån ett ASP-ANA-perspektiv.  Inger Granhagen upplevde att hon blev positivt överraskad kring hur riktlinjerna är utformade.
– Ibland tror vi att det enda man tittar på är det som kallas för kostnadseffektivitetsprincipen. Med andra ord: att det vi sätter in som åtgärder ska ge en omedelbar ekonomisk effekt. Så är det inte. Det finns även det vi kallar för människovärdesprincipen och behovs och solidaritetsperpektivet, berättar Inger Granhagen.

Dessa avslutande principer bör givetvis genomsyra hela det socialpsykiatriska området med en målsättning att mänsklig värdighet hamnar i centrum.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

På jobbet: Inger Granhagen

Inger Granhagen är avdelningschef för ASP-ANA (Avdelning för socialpsykiatri, alkohol och narkotika), som är en relativt ny avdelning inom Arbetsmarknads- och Socialförvaltningen. Den har funnits cirka ett år och är en hopslagning av Avdelningen för Socialpsykiatri samt Avdelningen för Alkohol och Narkotika. ASP bladet har mött Inger Granhagen för en intervju kring sammanslagningen och hennes nya roll på jobbet.

Du var tidigare chef för ASP och är nu chef för ASP-ANA, vad har den övergången inneburit för dig?
Det har inneburit att jag är ansvarig för ytterligare ett stort verksamhetsområde, för fler medarbetare, ett antal chefer och stabspersonal. Inte ett helt nytt, men betydligt större verksamhetsområde.

Det har gått nästan ett år sedan sammanslagningen, hur ser du på det första året?
Först behöver jag säga, att vi jobbade i nästan ett år med förberedelser inför sammanslagningen av de två avdelningarna, och är nu sedan snart ett år tillbaka en avdelning. Det har varit ett arbetsintensivt år, vilket har inneburit stora förändringar för en del, men inte lika mycket för andra.

Det som främst har varit mitt inledande jobb har varit att få ihop en väl fungerande ledningsgrupp, att vi som chefer jobbar bra tillsammans.  Och även att få de gemensamma resurserna att arbeta bra ihop – när det gäller verksamhetsutvecklare, assistenter och andra. Det har varit mycket arbete, för många, för det har varit en stor verksamhetsorganisatorisk förändring.

Det har också varit lokalförändringar, ett antal verksamheter har flyttat till nya lokaler för att få tillstånd den nya enheten – Utredning, Stöd och Behandling, och vi på ”kontoret” har också flyttat. Så det har varit ett innehållsrikt år.
Hur ser du på den nya avdelningen, är den homogen och integrerad, eller är det ”två avdelningar i en”?
Jag vill inte använda begreppet homogen och inte integrerat heller, för det är ett ständigt pågående arbete. Och flera delar av avdelningarna berörs inte särskilt mycket, jag tänker på Frödingshöjd gruppboende, Citygruppen/Erikdalsgatan eller Ulleberg och Gökhöjden. Delar av de här verksamheterna har kvar sina specifika målgrupper.

Där man främst jobbar för att få ihop verksamheten är ju på ”Utredning, Stöd och Behandling”. Där är inte verksamheten integrerad ännu. Det viktiga ä att respektera varandras olika kunskaper, och att hitta arbetssätt som fungerar för de målgrupper man ansvarar för. Och det förändras ju, det är inget som ligger stilla, utan målgrupperna förändras, klienternas behov ändras, omvärlden ändras. Så homogent och stabil verksamhet tror jag inte att vi har, och inte kommer att få fullt ut heller.

Sedan har det varit väldigt turbulent inom ”Utredning, Stöd och Behandling”. Dels i chefskapet; nu har vi en ny enhetschef.

Det har också varit turbulent i att personal har slutat och andra som är föräldralediga – vilket också bidrar till att det tar längre tid att få en personal som arbetar bra tillsammans.

Finns det några förändringar som ligger för handen inom ASP-ANA och vilka är det i så fall?
Vi gjorde ju en plan förra året, verksamhetsplanen för 2009, där vi var tvungna att reducera verksamheten utifrån besparingskraven. Det gjorde vi med 5,5 tjänster, vilket också bidrog till en turbulent arbetssituation. Inför 2010 så ska vi inte göra några reduceringar, utan snarare en utvidgning av verksamheten.

Det kommer att bli nya gruppboendeplatser och ett omvårdnadsboende för missbrukare. Det räknar vi med i alla fall.

Då kommer vi att nyanställa personal, och vi kommer att kunna verkställa boendebeslut, och få bättre bostadssituation för målgrupperna.

Hur ser din vision ut för den nya avdelningen?
(Skrattar) Jag vet inte om jag har en egen vision, vi har ju en verksamhetsplan där vi har målsättningar för den gemensamma avdelningen.

Jag tycker begreppet vision är problematiskt, men vad jag vill med den nya avdelningen är att de målgrupperna som vi ansvarar för – personer med missbruksproblem, psykisk ohälsa och funktionshinder – ska få sina rättigheter tillgodosedda, och att de kan ta plats i samhället, att vi ska vara bra företrädare och talesmän för människor som har svårt att göra sig hörda. Och det tycker jag är det viktigaste. Att man får den hjälp man har rätt till: till bostad, till arbete/sysselsättning, till ekonomi och till behandling.

Ibland måste vi anställda och särskilt jag som chef prata, mycket, för en grupp som vanligtvis inte tar så mycket plats själva. Det tycker jag är viktigt. Sedan hoppas jag att vi gemensamt kommer att fortsätta med brukarinflytandefrågor, med delaktighet, ja med allt som ligger i att lyssna på vad människor själva vill och önskar.

Metodfrågor och arbete enligt riktlinjer är också ett viktigt område för samtliga målgrupper.

Har du något övrigt som du vill tillägga?
Man kan tillägga att vi verkligen är i nära förhandling med kommunen när det gäller nya boendeplatser. Och där hoppas jag att vi redan under 2009 kan få besked om att vi kan starta 2010. Vi börjar få gehör för bostadssituationen hos kommunen, vilket är ett gott betyg på vårt ihärdiga arbete.

Vidare kan man se att vi har lyckats göra det lättare att använda missbruksresurser och socialpsykiatriresurser gemensamt för att skapa ett större utbud, och kan använda sig av resurserna bättre för de med ”både-och-problemen”.

Förut fanns det vissa organisatoriska hinder, och man var tvungen att komma överens med någon som hade annan ekonomi, en annan chef och budget. Nu tillhör vi samma avdelning, och alla sitter i samma arbetsgrupp, där vi kan hitta den bästa lösningen för varje person.

Sen måste jag nämna Fält- och uppsök. Det är ju en jätteviktig resurs. Det är också en verksamhet som finns utanför byråkratin, och det tycker jag är viktigt. Ibland förväntar vi oss att våra målgrupper ska våga gå in på ett kontor på en i förväg uppgjord tid, och ha med sig en korrekt ifylld blankett, och det är det ju inte alla som klarar och då måste vi finnas utanför kontoren. Så det tycker jag är en utmärkt resurs.

Och så Mediagruppen såklart. Den gör ett utmärkt jobb, och det är kul med verksamheter som syns. Och som också betyder samma sak som jag sa förut, där var och en får plats och får någonting att göra, som lyfter och tar tillvara det som är det egna, goda och bra.

Så det finns jättemycket som är positivt och roligt. Jag tycker Nexus arbete med unga är föredömligt och bra. Men får jag fortsätta prata kommer jag snart räkna upp nästan alltihop. Men Nexus kan nämnas för att de har ett gränsöverskridande arbetssätt, i bemärkelsen att de arbetar med unga under 18 år, och att de jobbar brett också med både missbruk och psykisk ohälsa, och unga med neuropsykiatriska problem. Så det tycker jag är bra. Till nästa intervju tillägger jag allt annat som jag tycker är bra!

Har den här sammanslagningen utvecklat dig som chef?
Det var en svår fråga… Vad det inneburit, vilket kanske inte är av godo för mig personligen, är att jag kommit längre bort ifrån verksamheten, eftersom jag chefar över fler personer, och har fler enhetschefer med olika verksamhetsområden.

Det är en omställning, för min egen del, som inte är så lätt. Tidigare hade jag kunskap om och någorlunda koll på verksamheten, men nu måste jag överlåta mycket till medarbetare och enhetschefer. Och det är en process för egen del som jag arbetar med.

Sedan har det också varit väldigt arbetsintensivt under den här sammanslagningen.

Så visst har mycket förändrats i min yrkesroll.

Text: Karl-Peter Johansson Foto: Robert Olsson

17th European Social Services Conference Prague, 22-24 Juni 2009

inger unt ingerI juni deltog vi, Inger Granhagen och Inger Olsson i en konferens i Prag om kvalitet i socialtjänsten i Europa. Det var European Social Network som var arrangörer. Vårt bidrag var en work-shop ”Human Technology – a new world of possibilities in supportning a normal lifstyele for people with invisible disabilities”.

I den stora kongresshallen hölls större seminarier, plenar-sessioner, där vi som åhörare kunde lyssna på föreläsningar och samtal om olika sätt att mäta kvalitet inom socialtjänsten. Under invigningsseminariet talade vår folkhälsominister Maria Larsson om olika sociala frågor som kommer att lyftas fram i EU under Sveriges ordförandetid. Inom EU rör det sig framförallt om satsningar mot fattigdom och social utslagning.

I Sverige är fokus lagt på nationella riktlinjer, öppna jämförelser och fritt vårdval Allt som presenterades tolkades till engelska, tjeckiska, spanska, franska, italienska och tyska. Den största möjligheten till erfarenhetsutbyte för konferens-deltagarna fanns i de 28 work-shops som genomfördes.

Vi deltog till exempel i en tjeckisk där man presenterade processen med att arbeta fram kvalitetssystem för tjänster till personer med olika funktionsnedsättningar. Vi genomförde vår work-shop på onsdag morgon den 24 juni. Det var en mycket noggrann planering vi hade fått göra innan vi blev ”godkända”. Dels hade vi fått lämna in ett mycket detaljerat tidsschema i förväg, dels skickat alla PowerPoint-bilder i förväg. Allt för att vår tolk skulle ha möjlighet att förbereda sig. Vår Mediagrupp på ASP/ANA har gjort en film åt oss som visade hjälpmedel. Den engelska texten till filmen fick också skickas i förväg för att tolken skulle kunna förbereda sig.

Vi genomförde presentationen på engelska och den tolkades till tjeckiska. Spontana kommentarer efter presentationen av filmen och hjälpmedlen var: ”Det här kunde jag också behöva”, ”Fler grupper skulle kunna använda de här”, ”Mycket intressant”, ”Mycket väl genomfört”

kongressKonferensen hölls i en enormt stor kongress-byggnad i Prag. Totalt deltog 27 länder och vi var ungefär 400 deltagare. I entréhallen, där vi minglade med andra deltagare, bland annat från Sverige och Danmark, fanns även utställningar att titta på.

Totalt deltog ett 30-tal personer. De kom från t ex Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Belgien, Storbritannien och Irland. Det fanns också några deltagare från Sverige med. Dessutom deltog ordförande i European Social Network – Lars Göran Jansson.

I de efterföljande diskussionerna blev det mycket tydligt vilka stora skillnader det är i levnadsförhållandena för personer med psykisk funktionsnedsättning, dels mellan medlemsländerna i EU, dels mellan EU och de länder som ännu inte är medlemmar. På många ställen finns det fort-farande mentalsjukhus och vi fick många frågor om hur vi ger stöd så att man kan bo själv i egen lägenhet. I fler länder är man beroende av välgörenhet för att få möjlighet att kunna delta i någon form av daglig aktivitet eftersom det inte finns någon social service. Vi framförde våra synpunkter på vikten av brukarinflytande, att man som brukare ska ha möjlighet att påverka det stöd man får, att det finns möjlighet till ett gott vardagsliv med sysselsättning och meningsfull fritid.

Vi hoppas att vi planterade några bra idéer i Europa från vår verksamhet.

Text & Foto: Inger Granhagen, Inger Olsson



Våren är en intensiv tid, mycket händer och det händer snabbt.

687519_22625153Vi har haft en fantastisk aprilmånad, med sol och värme och just nu en explosion av tillväxt i naturen. Men det motsvaras tyvärr inte av någon motsvarande tillväxt i samhällsekonomin, utan istället står Sverige nu i ett svårt ekonomiskt läge. Bortsett från alla förklaringar (eller bortförklaringar) till varför, så betyder det att Karlstads kommun och vår förvaltning måste reducera det ekonomiska utrymmet.

”I nöden prövas vännen” – undrar vad det betyder idag? För mig betyder det att nu ställs solidariteten med de svaga på prov, nu visar det sig om reduceringarna ska tas ut på människor som redan har det svårt. – På ledningsnivå arbetar vi för högtryck med ekonomiska redovisningar och kommande internbudget, för att kunna ge vår nämnd det underlag som behövs.

Samtidigt är det mycket som händer inom vår verksamhet: Vi fortsätter aktivt arbeta för nya och fler bostäder och boenden, fält- och uppsökargruppen har formerat sitt arbete och är i nya lokaler på Tingvallagatan, vi anordnar en nationell nätverksträff för CRA den 7 maj, chefer och skyddsombud har haft en tvådagarsutbildning om arbetsmiljö mm.

På nationell nivå händer också mycket:
•    Länsstyrelserna genomför nu två nationella tillsyner, både inom missbruksvården och inom socialpsykiatrin, och Karlstad tillsynas inom bägge områden.
•    Riktlinjer för psykosociala insatser för psykiskt funktionshindrade håller på att utarbetas, och ska gälla för både kommun och landsting
•    Lagändringar föreslås med krav på överenskommelser mellan kommun och landsting, dels på generell nivå och dels i form av gemensam individuella planer. Gäller från 1 januari 2010.

•    Gemensam kompetensutveckling för baspersonal innebär att Värmland får statliga pengar för att anordna utbildning för boendestödjare, skötare mf inom både kommun och landsting. Region Värmland ansvarar för satsningen och verksamhetsutvecklare Inger Olsson är projektadministratör.
•    Hjälpmedelsinstitutet har fått 45 miljoner för att fortsätta stödja utvecklingen av hjälpmedel till psykiskt funktionshindrade, och eftersom inger webHumanTeknik i Karlstad gjort pionjärarbetet så kommer erfarenheter och kunskaper från oss att användas aktivt i denna satsning.

Vårhälsningar från Inger Granhagen