Anonyma på avdelningskonferens

I början av december var det avdelningskonferens för ASP-ANA på stadsbiblioteket. Bland annat fanns personer från Anonyma Alkoholister där för att informera om sin verksamhet. ASP Bladet var förstås på plats för att bevaka vad som sades där.

Inledningsvis gavs lite allmän information angående de nationella riktlinjerna för arbetet inom förvaltningen, vilka faktiskt inte skiljer sig nämnvärt från dem som gäller för arbete inom hälso- och sjukvården. Vidare återkom avdelningschef Inger Granhagen till ekonomin som ser fortsatt osäker ut. Ett underskott på nära 7 miljoner är ett faktum, men kommer inte som en överraskning utan har funnits med i beräkningarna sedan tidigare.

Inger Granhagen berättade även lite kring den nya politiska majoritetens ”Tak över huvudet”-garanti, som enligt målet ska leda till en insats under vintern riktad gentemot Karlstads hemlösa. Med det är inte det enda som sker i bostadsfrågorna. Mer långsiktigt kommer Teknik- och fastighetsförvaltningen att vara behjälpliga för Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i fråga om sociala bostadsfrågor.
– De har fått i uppdrag i samband med nya exploateringsavtal med kommande fastighetsägare att lägga in ett antal bostadssociala kontrakt som förutsättning för exploatering. Det är riktigt roligt tycker jag, berättade Inger Granhagen.

Moderna myter
Maria Hammarström jobbar som enhetschef på Djurskydd & vilt som ligger under Länsstyrelsen. Hon hade med sig sin kollega Karin Gullbring som är djurskyddshandläggare. De passade på att informera om sin verksamhet och vad som gäller kring djurskydd för sällskapsdjur. Detta då brukare av sociala insatser från kommunala verksamheter precis som alla andra människor kan ha husdjur.

I sammanhanget finns en del myter, bland annat att människor med psykisk ohälsa eller missbruk inte skulle få ha sällskapsdjur. Men det får de, likväl som alla andra: om djuret sköts och inte lider skada. Ibland kan det dessutom vara så att även om personen har svårigheter att sköta om sig själv på bästa sätt så behöver det inte innebära att djuret inte tas om hand.
– Det händer faktiskt att det är så att djuret är det de sköter om. Vi har haft ärenden där de inte har kunnat ta hand om sig själva, men man ser till att katten har det absolut bästa. Då konstaterar vi enligt djurskyddslagen att katten har det bra, förklarade Karin Gullbring.

Fokus på alkoholism
Avslutningsvis fanns två medlemmar i Anonyma Alkoholister på plats för att informera om sin verksamhet och även kring alkoholismen som sådan. Ulf och Mia berättade engagerande om sina liv, AA och hur alkoholism kan drabba både den enskilda människan och de personer som rör sig i dennes liv.
– Det här är världens mest demokratiska sjukdom. Vem som helst oavsett ålder, bakgrund eller social tillhörighet riskerar att drabbas. Tio procent av befolkningen utvecklar alkoholism. Om vi gör det enkelt för oss och säger att det bor tio miljoner i Sverige så utvecklar alltså en miljon alkoholism, konstaterade Ulf med eftertryck.

Inställningen är att det är en obotlig sjukdom som finns i ”det första glaset”. Man förespråkar alltså total avhållsamhet från alkohol, men kriteriet för medlemskap är endast en önskan att sluta dricka. Avsikten är att man i gemenskap med andra alkoholister kan få stöd och ett nytt sammanhang där man hittar vägen tillbaka till ett liv utan missbruk. Alkoholism har karaktären av en förnekelsesjukdom menar Ulf.
– Kanske man åker fast och polisen tar körkortet för att man har kört rattfull. Kanske börjar man titta på lämpligheten om den här mamman ska få vara mamma. Men man fortsätter ändå. Det här är nämligen vad man kan kalla för förnekelsens sjukdom. Vi ser inte problemet, berättade Ulf för deltagarna.

Alkoholism är en familjesjukdom som skapar medberoende och som tvingar den missbrukande till dubbelliv. Detta kan leda till ångest och självmordstankar. Missbruket blir till en ond cirkel av psykisk besatthet som Ulf sammanfattade i orden ”bårhus, dårhus eller tillfrisknande”. Risken att missbrukaren manipulerar sin omgivning är i sammanhanget också stor.

Det finns dock hopp om nykterhet och ett värdigt liv. Anonyma Alkoholister kan genom sin fokus på kamratstöd vara en sådan väg.

Text: Helene Westling Brautigam & Robert Halvarsson

FAKTA:
Anonyma Alkoholister grundades i USA 1935, där en alkoholiserad läkare tillsammans med en ”bänkalkoholist” fann en väg för tillfrisknande. ”En alkoholist hjälper en annan” ger hjälp genom identifikation. Man har anonymitetsskydd och stöttar varandra i syftet att skapa ödmjukhet, tolerans och ärlighet.

Jubileumsgem med bra sammanhållningsförmåga

Med tårtor, en nyproducerad film och demonstration av metall- och silversmide firade Gemet som är en del av verksamheten för sammanhållen rehabilitering fem år den tionde november. ASP Bladet var på plats för att ta tempen på jubilaren.

Avdelningschef Inger Granhagen räckte i en mindre ceremoni över ett inramat fotografi från ASP-ANA till Veronica Höijer för Gemets räkning. Ett stycke foto signerat Mediagruppen. Stämningen var god och det gick inte att ta miste på att det handlade om stolta människor vi fick möjlighet att lyssna till och prata med.
– Jag kommer ihåg när vi skulle hitta på vad den här verksamheten skulle kallas för. Då var det ett samarbete mellan landstingspsykiatrin och Karlstads kommun. Vi höll på och funderade kring det här och så sa jag: ”vi säger väl Gemet”, för att det var gemensamt, berättar Inger Granhagen.

Under fem års tid har man arbetat genom att sätta igång egenmaktsprocesser med individperspektivet i fokus. I detta jobbar man stegvis och för en långsiktig planering, där regelbundna uppföljningar sker av deltagarens handlingsplan. Genom stöttning och arbetsträning byggs den personliga förmågan upp för att så småningom kunna ta steget vidare. I centrum av allt detta sitter enhetschef Veronica Höijer, som vill se en fortsatt god utveckling.
– Jag är en väldigt stolt enhetschef för den här verksamheten. Många kan ta del av den och den hjälper också deltagare att komma vidare i livet. Min förhoppning är att få fortsätta den verksamhet som vi har påbörjat men även att utveckla nya delar. Att vi ska kunna bli ännu bättre och ge fler plats att vara med här, säger Veronica Höijer.

Petra Reiers är en av dem som arbetar med Gemets verksamhet. Nu är hon i allra högsta grad inblandad i att utveckla Killstad gård, som läsaren har kunnat stifta bekantskap med i tidigare nummer av ASP Bladet. I framtiden hoppas hon att det kommer att finnas fler arbetsområden som man kan erbjuda deltagarna.
– Det handlar om att skapa någon slags lust för att människor ska orka ta itu med övriga bekymmer som man kan ha. Min erfarenhet är att med lust kommer man mycket längre att hantera de saker som inte är lika lustfyllda. Saker som kan skapa ett stort brus i den övriga vardagen, berättar Petra Reiers.

Utvecklingen Petra Reiers är inblandad i är i full gång. Killstad gård stoltserar exempelvis med en alldeles egen smedja nu. Detta skildrades dagen till ära genom en film som visades i Gemets konferensrum. En av dem som genom Gemet har fått möjlighet att sysselsätta sig just smide är Tommy Hedström. Han demonstrerade lite kring hur arbetet går till för besökarna.
– Jag sitter här och håller på med silversmidje. Både läder- och silversmidet är helt nytt för mig och jag har inte hållit på med det innan jag började på Gemet. Det kommer nog alltid att finnas med mig, kanske inte som en karriär men som en hobby, berättar Tommy Hedström för ASP Bladet.

Gemet firade alltså fem år och på Mediagruppen hoppas vi att vårt fotografi kommer att smycka deras väggar många år framöver. Och ja, har du orkat läsa ända hit kan vi avslöja att tårtorna som deltagarna hade bakat smakade mycket gott.

Text: Robert Halvarsson Foto: Robert Olsson

Sociala visioner på Karlstadskonferens

ASP Bladet brukar bevaka ASP-ANA:s konferenser, så också denna oktobereftermiddag. Dagen till ära talade kommunens nya socialdirektör Monica Persson, vilket läsaren fick stifta närmare bekantskap med i förra numret av ASP Bladet.

Foto från ASP Bladets arkiv. Här med vår fotograf och filmare Per Rhönnstad (t.v) och avdelningschef för ASP-ANA, Inger Granhagen (t.h).

Under dagen presenterade Monica Persson en ledningsdeklaration. Vi fick även stifta närmre bekantskap med den centrala Staben genom en film av vår egen mediagrupp och Persson guidade oss genom den vision och värdegrund som också finns dokumenterad i Karlstads kommuns dokument ”Solklart.”
– Kommunledningen i form av dess politiker är de som bestämmer vad vi ska göra. Det finns ingen annan som får bestämma det. Sen är det upp till oss att tänka ut hur vi gör detta på bästa möjliga sätt, säger Monica Persson.

Under konferensdagens gång fick vi som lyssnare också komma Monica Persson lite närmre. Hon hade frågat sin mamma vilka egenskaper hon besatte som skulle vara bra i tjänsten som socialdirektör. Svaret kunde kokas ner till tre ord: självständig, envis och kompromissvillig.
– Sen är det ju så att jag nästan kan ha bestämt mig för något. Då får ni en match att övertyga mig. Men jag tycker inte man ska ge sig förrän man verkligen har sagt sitt och fått mig att lyssna, säger Monica Persson.

Hon talade även om vikten att ibland få göra fel i sitt arbete, för det är på så sätt som man lär sig och kan utveckla sig i sitt arbete. Detta rev ner applåder från åhörarna, för krav på 100 procents felfrihet och strävandet efter en perfektion; som dessutom kanske är ouppnåelig, är inte en väg framåt tror Monica Persson.
– Det viktigaste för mig är medborgarna och då räknar jag in alla som bor i Karlstads kommun. De allra flesta och även jag går till jobbet för att det ska bli lite bättre för andra människor. Det är det jag tror att vi gör. Jag tänker att vi försöker hantera uppkomna situationer så gott det går och lägger ner oss för att alla ska förstå vad som har hänt, säger Monica Persson.

Senare under eftermiddagen återkom hon till den strategiska plan för vision och värdegrund inom Karlstads kommun som heter Solklart. I den står det att läsa om visionen Livskvalitet 100 000 som handlar om att Karlstad ska vara en god plats att leva på för kommunens medborgare. Förvaltningen har under flera år använt det Balanserade styrkortet som verktyg för att få till sin verksamhetsplan. Där blir det tydligt att om man enbart arbetar med ett finansiellt perspektiv på det stora verksamhetsområde som exempelvis Social- och arbetsmarknadsförvaltningen driver, blir man inte lika framgångsrik och framåtsträvande som om man plockar in fler perspektiv i arbetet.

En av de ledstjärnor som visionen omfattar är att Karlstad ska vara en stad för alla. Vilket innebär att Karlstad ska vara en ”bra stad att leva i för människor i livets alla skeden.” Men dokumentet får inte stanna vid idéer som ett fåtal känner till eller bekänner sig till. Värdegrunden måste vara fast förankrad hos de över 500 medarbetarna för att den ska spela någon roll. Man ”måste jobba ner den till den egna verksamheten” i det dagliga mötet med förvaltningens klienter eller brukare.
Det är i mötet med medborgarna som kvaliteten på insatser och bemötande avgörs.
– Den nya tiden ställer högre krav på styrning. Vi har otroligt många komplexa system att förhålla oss till och nu är vi ju en del av Europa och är med i EU. Då måste vi också ta in och förhålla oss till de lagar och regelverk som produceras för att gälla i hela EU, säger Monica Persson.

Text: Robert Halvarsson Foto:Robert Olsson

Dyster budget och glädjande samarbeten

En mulen eftermiddag den 6 Maj höll Avdelningen Socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika en konferens i för avdelningen aktuella frågor. ASP Bladet var som vanligt på plats under en dag som bjöd på bland annat ett nedslag i avdelningens budgetsituation och flera samarbetsområden.

Det stora ämnet för dagen var i mångt och mycket avdelningens budgetsituation. Verksamheten kommer att övertrassera budgetramarna med flera miljoner kronor såvida inte större omställningar sker. Ett stort område kring i denna fråga är instituationsplacering som kostar mycket. Ett ändrat system som inte är sämre på att ta tillvara på brukarnas intressen anses därför viktigt.
– Om siffran med institutionsplaceringar som vi har idag står kvar över året kommer vi att överskrida våra ramar med tio miljoner kronor. Vi har efter April månad förbrukat över hälften av årets budget, berättar Inger Granhagen.

Inger menar att det är viktigt att ansvariga handläggare utnyttjar de resurser som finns inom avdelningen innan institutionsplaceringar blir aktuella. Där finns exempelvis förstärkt boendestöd och tätare kontakt mellan behandlingsassistenter och brukare som alternativ som bör uttömmas innan nästa steg bör vara aktuellt.  Inger redovisade även andra initiativ från chefer för de olika områdena inom avdelningen som är tänkt ska kunna leda till mindre utgifter. Grundperspektivet är att ett bra stöd också långsiktigt leder till mindre stödbehov.
– Om vi uppfyller grundförutsättningarna för människor i form av boende, sysselsättning och adekvat hälso- och sjukvård så klarar sig alla människor bättre. Missbruket minskar för många och när det gäller psykisk ohälsa och sjukdom är förutsättningarna för återhämtning bättre, berättar Inger Granhagen.

Utöver den diskussion som tog sitt avstamp i en för avdelningen dyster budgetsituation så fanns det även en glädjande fokus på samarbetsfrågor som hela tiden är stadd under utveckling. Bland annat berättade Inger om det samarbete mellan socialtjänst och psykiatri som ingår i det samverkansperspektiv som har blivit så omtalat under senare år. Det finns också en fälla som personer inom socialpsykiatrin inte bör falla i:
– Ibland har vi tendenser i verksamheten att tycka att det är väldigt mycket fel på de andra som inte gör det de ska.  Har man en sådan utgångspunkt så riskerar samarbetet inte bli så bra som man skulle önska, säger Inger Granhagen.

För att lyfta fram det samarbete som faktiskt redan idag sker ute i verksamheten, nämner Inger ett antal exempel på samarbeten som i vissa fall även har blivit permanentade runtom i länet. Däribland den gemensamt ordnade vårdplanering som ska skapas när den enskilde skrivs ut från slutenvården. Där är numera också rättspykiatrin inblandad. Även verksamheten kring personligt ombud är gemensam och beroendecentrum drivs med fler än en huvudman.

Kring de nationella riktlinjerna för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som ASP Bladet har bevakat i tidigare nummer berättar Inger Granhagen lite mer ingående hur hon ser på frågan utifrån ett ASP-ANA-perspektiv.  Inger Granhagen upplevde att hon blev positivt överraskad kring hur riktlinjerna är utformade.
– Ibland tror vi att det enda man tittar på är det som kallas för kostnadseffektivitetsprincipen. Med andra ord: att det vi sätter in som åtgärder ska ge en omedelbar ekonomisk effekt. Så är det inte. Det finns även det vi kallar för människovärdesprincipen och behovs och solidaritetsperpektivet, berättar Inger Granhagen.

Dessa avslutande principer bör givetvis genomsyra hela det socialpsykiatriska området med en målsättning att mänsklig värdighet hamnar i centrum.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad