Det finns en kraft i att många gör saker tillsammans

Inger Olsson är chef för den administrativa personalen/staben på ASP- ANA inom Karlstads kommun samt arbetar med verksamhetsutveckling.  ASP- bladet träffade henne för att höra hur hennes föreningsintresse har utvecklats.
– Mycket är det slumpen som har gjort att jag har hamnat i föreningslivet. Jag tror att alla människor har en drivkraft inom sig, att de vill ha det så bra som möjligt och leva ett gott liv.

I sitt bagage har Inger statskunskap från Universitetet här i Karlstad. Efter studierna så fick hon jobb i Stockholm på ABF 1987. Där arbetade hon med internationella frågor. 1996 slutade hon på ABF och började arbeta på Handikappförbundens samarbetsorgan i Sundbyberg. Där jobbade hon med ett projekt för att starta en paraplyorganisation för utbildning i bemötandefrågor och sällsynta diagnoser. År 2002 flyttade hon till Karlstad och började i projektet HumanTeknik inom Karlstads Kommun.

Inger tror att alla människor vill ha ett bra liv och att man vill göra något bra med sitt liv, oavsett hur man lever eller om man har en funktionsnedsättning. Alla har kanske inte förmågan att plocka fram detta själv men i exempelvis föreningslivet kan man få stöd och hitta sina förmågor. I Festis exempelvis finns en stor styrka i gemenskapen med de andra medlemmarna.
– Det finns en kraft i att många gör saker tillsammans. Detta utvecklar gruppen och den enskilda människan. Det är lätt att underskatta människors förmåga om de har funktionsnedsättningar. Det gäller att se individen bakom funktionsnedsättningen så att denne får uttrycka sina förmågor. Om man kan stanna upp och lyssna på en människa så möter man en annan person än den man trodde att personen var vid första mötet, säger Inger Granhagen.

Inger menar att människomöten är väldigt viktigt, att man är närvarande och att man lyssnar på vad personen säger. Kärnan i bemötandefrågor är att man är närvarande och lyhörd. Det är viktigt inom föreningslivet att man skapar bra möten mellan medlemmarna i föreningen. Att man går in i ett nytt möte med öppenhet och nyfikenhet och man frågar sig själv vad man kan lära sig av detta möte.

Inger berättar att hon gick med i Festis 2004 i solidaritet med föreningen. Av en händelse började hon att prata bokföring med deras dåvarande kassör och helt plötsligt satt de och bokförde tillsammans. 2010 blev hon så till sist kassör i föreningen. Det hon upplever sig ha fått ut av medlemskapet i Festis är många nya vänner, goda skratt och deltagande i kören.
– Man skall ha kul i en förening. I Festis där man träffas och gör saker tillsammans, berättar hon.

Inger är även ordförande i Handikappförbunden Värmland sedan 2008. En bekant frågade henne om hon kunde tänkas ställa upp som ordförande, efter det så blev hon vald. Hon upplever att föreningar rent generellt är bra på att driva specifika frågor för sina medlemmar, men att större föreningar lätt glömmer bort att ha ett helhetsperspektiv. Just att frågor måste sättas in i ett större samhällsperspektiv. Varje fråga är viktig för den enskilde medlemmen, men skall man skapa en förändring i samhället så måste alla enskilda frågor också få bli till en större enhet där de kommer tillsammans.

Inger upplever att arbetet i staben påminner om föreningslivsarbete. Det finns många olika arbetsuppgifter som skall bli en enhet i form av stöd till cheferna, dessutom precis som i Festis har de roligt på jobbet, avslutar Inger.

Text: Olle Stagnér Foto: Robert Olsson

17th European Social Services Conference Prague, 22-24 Juni 2009

I juni deltog vi, Inger Granhagen och Inger Olsson i en konferens i Prag om kvalitet i socialtjänsten i Europa. Det var European Social Network som var arrangörer. Vårt bidrag var en work-shop ”Human Technology – a new world of possibilities in supportning a normal lifstyele for people with invisible disabilities”.

I den stora kongresshallen hölls större seminarier, plenar-sessioner, där vi som åhörare kunde lyssna på föreläsningar och samtal om olika sätt att mäta kvalitet inom socialtjänsten. Under invigningsseminariet talade vår folkhälsominister Maria Larsson om olika sociala frågor som kommer att lyftas fram i EU under Sveriges ordförandetid. Inom EU rör det sig framförallt om satsningar mot fattigdom och social utslagning.

I Sverige är fokus lagt på nationella riktlinjer, öppna jämförelser och fritt vårdval Allt som presenterades tolkades till engelska, tjeckiska, spanska, franska, italienska och tyska. Den största möjligheten till erfarenhetsutbyte för konferens-deltagarna fanns i de 28 work-shops som genomfördes.

Vi deltog till exempel i en tjeckisk där man presenterade processen med att arbeta fram kvalitetssystem för tjänster till personer med olika funktionsnedsättningar. Vi genomförde vår work-shop på onsdag morgon den 24 juni. Det var en mycket noggrann planering vi hade fått göra innan vi blev ”godkända”. Dels hade vi fått lämna in ett mycket detaljerat tidsschema i förväg, dels skickat alla PowerPoint-bilder i förväg. Allt för att vår tolk skulle ha möjlighet att förbereda sig. Vår Mediagrupp på ASP/ANA har gjort en film åt oss som visade hjälpmedel. Den engelska texten till filmen fick också skickas i förväg för att tolken skulle kunna förbereda sig.

Vi genomförde presentationen på engelska och den tolkades till tjeckiska. Spontana kommentarer efter presentationen av filmen och hjälpmedlen var: ”Det här kunde jag också behöva”, ”Fler grupper skulle kunna använda de här”, ”Mycket intressant”, ”Mycket väl genomfört”

Konferensen hölls i en enormt stor kongress-byggnad i Prag. Totalt deltog 27 länder och vi var ungefär 400 deltagare. I entréhallen, där vi minglade med andra deltagare, bland annat från Sverige och Danmark, fanns även utställningar att titta på.

Totalt deltog ett 30-tal personer. De kom från t ex Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Belgien, Storbritannien och Irland. Det fanns också några deltagare från Sverige med. Dessutom deltog ordförande i European Social Network – Lars Göran Jansson.

I de efterföljande diskussionerna blev det mycket tydligt vilka stora skillnader det är i levnadsförhållandena för personer med psykisk funktionsnedsättning, dels mellan medlemsländerna i EU, dels mellan EU och de länder som ännu inte är medlemmar. På många ställen finns det fort-farande mentalsjukhus och vi fick många frågor om hur vi ger stöd så att man kan bo själv i egen lägenhet. I fler länder är man beroende av välgörenhet för att få möjlighet att kunna delta i någon form av daglig aktivitet eftersom det inte finns någon social service. Vi framförde våra synpunkter på vikten av brukarinflytande, att man som brukare ska ha möjlighet att påverka det stöd man får, att det finns möjlighet till ett gott vardagsliv med sysselsättning och meningsfull fritid.

Vi hoppas att vi planterade några bra idéer i Europa från vår verksamhet.

Text & Foto: Inger Granhagen, Inger Olsson

HUR GÅR TANKARNA I KARLSTAD OM DE NYA ANSLAGEN?

Under 2009 satsar Regeringen 900 miljoner kronor på psykiatrins område. I denna artikel följer vi upp med att berätta om hur tankarna går i Karlstad.

Regeringen anslår 100 miljoner till kompetensförstärkning – hur tänker man om det? Inger Olsson, verksamhetsutvecklare inom ASP-ANA, berättar:  ”Den första möjligheten som gavs till att ansöka om medel för baspersonalens kompetensutveckling var redan förra hösten, då anslogs 130 miljoner. Värmlands läns landsting och samtliga 16 kommuner ansökte tillsammans om projektmedel och erhöll då 3,8 miljoner för projektet ”Integrerad psykiatri i Värmland”.

Projektet har en projektgrupp och Psykiatrisamordning Värmland inom Region Värmland är styrgrupp. Just nu pågår arbetet med att planera innehållet i utbildningssatsningen, tanken är att den ska genomföras med hjälp av länets folkhögskolor med KPS i Kristinehamn som bas. Totalt skall åtta utbildningsgrupper startas med ca 25 deltagare i varje och varje utbildning omfattar 10 dagar fördelat över ca ett år. Deltagarna skall komma både från kommunerna och landstinget och syftet är att skapa samverkansgrupper.

I vår har Regeringen anslagit ytterligare 100 miljoner och en ansökan kommer att lämnas in till Socialstyrelsen för fortsättningsprojekt. Diskussioner runt ansökan och innehållet förs just nu och den skall vara inlämnad för bedömning senast den 15 september i år.”

Hur går tankarna kring möjligheten att få bidrag från Socialstyrelsen när det gäller att ge personer med psykisk funktionsnedsättning sysselsättning hos externa aktörer? Jassin Nasr, verksamhetsutvecklare inom Verksamheten för sammanhållen rehabilitering, svarar: ”Vi har haft kontakt med Socialstyrelsen och är till viss del involverade i processen att utforma bidragssystemet du talar om. Vi är definitivt intresserade av möjligheten men kommer antagligen att behöva göra om dagens system något.”

I lagrådsremissen som vi tidigare skrivit om, föreslår Regeringen följande om individuella planer:
I HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och SoL (Socialtjänstlagen) införs bestämmelser om att landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården.

En plan ska upprättas när ett landsting eller en kommun anser att det behövs för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att en sådan plan upprättas.

Kommunen och landstinget ska påbörja arbetet med planen utan dröjsmål. Av planen ska framgå uppgifter om vilka insatser som behövs och vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för. I planen ska också redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen och landstinget. Av planen ska framgå vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Om det är lämpligt ska närstående ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om inte den enskilde motsätter sig det.

Vilka konsekvenser har Regeringens förslag? När det gäller individuella planer, så är det helt i enlighet med tidigare krav på vårdplaner, genomförandeplaner och gemensam vårdplanering. Skillnaden är att en lag gör det tvingande med individuella planer. Det kommer inte att ha några ekonomiska konsekvenser.

Text: Karl-Peter Johansson

Projekt ”Integrerad Psykiatri i Värmland – kompetensutveckling för baspersonal”

Under hösten 2008 gjorde Värmlands sexton kommuner och Värmlands läns landsting en gemensam projektansökan till Socialstyrelsen inom området ”kompetensutveckling för baspersonal”. Projektet beviljades 3,8 miljoner kronor och våren 2009 utsåg man projektsamordnare och projektgrupp som nu arbetar med att planera verksamheten.

Syftet med projektet är att utveckla de olika yrkesgrupperna inom kommuner och landsting till en gemensam resurs med brukarnas/klienternas bästa i fokus. Målet med utbildningssatsningen är att bilda samverkansteam som har gemensam kunskapsbas ochgemensamma arbetssätt. En mycket viktig del i projektarbetet är också att lägga grunden till en långsiktig strategi för kompetensförsörjning inom den integrerade psykiatrin i Värmland.

Just nu planeras ”Certifieringsutbildningen” tillsammans med Kristinehamns Folkhögskola. KPS och certifieringsutbildning kommer att genomföras tillsammans med Värmlands folkhögskolor. Utbildningen omfattar 10 utbildningsdagar och genomförs under 2010 men med kursstart redan i november 2009.  Totalt skall åtta utbildningar genomföras i länet och varje utbildningsgrupp kan omfatta upp till 25 deltagare, vilka kommer utgöras av personal från kommun och landsting. För att  deltagarna skall slippa långa resor förläggs utbildningen på en folkhögskola så nära hemorten som möjligt.