Etikettarkiv: Intervju

Snabbt i mål på speed-intervju

DSC_0004Tjugo svenska utställare och ett tiotal från Norge var nyligen på CCC för att locka till sig sommarjobbare, intresset var stort, strax efter lunch hade cirka 2500 personer passerat entrén.

Eftersom jag var intresserad av att söka jobbet som receptionist på Karlstads största campingplats under sommaren, gick jag till CCC för att registrera mitt intresse för jobbet. Jag stod i en lång kö som ringlade sig sakta framåt, förflyttningen i ledet gick med snigelfart, små, små, steg som nästan inte var märkbara för ögat.

Långt där framme såg man skylten som visade var speedintervjun ägde rum, skrivet på en skärm. Under tiden jag stod där, hamnade jag i samspråk med två tjejer, jag frågade dem om de har varit med om att söka jobb på detta sätt förut, deras svar var nej. Vi stod där och diskuterade med varandra hur denna form av intervju skulle kunna kännas, vad kommer de att fråga oss om?

Sedan stod vi tysta i våra egna tankar. Vi närmade oss slutmålet, vi tre som småpratat med varandra önskade varandra lycka till, sedan skiljdes våra vägar åt, antagligen för att aldrig mötas igen.

Tre minuter
Till sist kom det fram en kille till mig och sträckte ut handen, vi hälsar på varandra, jag känner mig lugn och inte alls nervös inför utfrågningen. Min nyfikenhet är större än rädslan.

Efteråt tänker jag att jag kanske är för lugn av mig, jag hade ingen aning om hur uttagningen gick till. Nu med facit i hand förstår jag hur dåligt förberedd jag egentligen var. När jag satt där bakom skärmen med en okänd kille som ska ta reda på vem jag är, på ungefär tre minuter.

Väl i intervjun, efter min inledande presentation, frågade representanten för företaget:
– Varför ska vi välja just dig?

Jag mumlar något i stil med att jag tycker om att serva folk. Folk tycker också om att handla av mig, berättade jag. Sedan drar jag till med något i stil med: jag har aldrig jobbat som receptionist, men jag tycker om människor.
Det blir osammanhängande, och det är endast detta som jag får ur mig under hela intervjun.

Det hela är över på ett kort ögonblick, vips tar vi i hand, han säger adjö. Är du uttagen får du svar via mejl i kväll. Får jag svar via mail även om jag inte är uttagen, frågar jag mannen? Ja, svarar han. Jag tackar och går.

På kvällen fick jag mailet med domen. Jag gick inte vidare.

När jag summerar min intervjuträff, har jag full förståelse för att jag inte fick jobbet.
Nästa gång vet jag hur det fungerar och då kommer jag igen. Då ska det inte höras något mummel ifrån mig inte, utan det får bli rejäla svar från min sida.

Text och illustration: Lotta Tammi

Ett socialt evighetsarbete

Stadsmissionen arbetar i första hand med de utslagna och arbetslösa. De erbjuder lagad mat två dagar i veckan. Övriga dagar har de smörgåsar. De delar även ut kläder till de som behöver. Det finns även möjlighet att duscha. ASP Bladets utsände reporter fick en pratstund med Pia-Marianne Nyåker på Stadsmissionen, som är medarbetare i organisationen.

Hur länge har du arbetat här?
– Nu, sista mars, blir det tolv år.

Varför började du arbeta här?
– Jag kom in på ett bananskal, jag hade kontakt med Arbetsförmedlingen, fick komma på intervju en fredag och började jobba på måndagen.

Hur tycker du att Stadsmissionen har förändrat sig under de här åren?
– Jag har fått mer erfarenhet, andra kollegor, fler kunder. Men det är också mer arbete, lönen har också ökat några procent.

Vad tror du om framtiden?
– Det är ett evighetsarbete, även om det kanske kommer att ske i andra former.

Vad tycker du att arbetet här har gett dig personligen?
– Det har gett mycket, jag har fått en annan syn på livet, ödmjukhet inför andra människor, tacksamhet över det jag har.

Vad har du jobbat med tidigare?
– Jag har jobbat som biträde på servicehus och varit lokalvårdare på dagis.

Händer det att besökarna bråkar med personalen eller andra besökare?
– Det händer nästan aldrig att de bråkar med oss och det är sällan de bråkar med varandra. Det är snarare så att de har ett högljutt meningsutbyte.

Förekommer det att ni avvisar besökare?
– Ja, det händer, fast inte speciellt ofta.

Är de då påverkade av alkohol eller droger?
– Nej, de är störande och behöver inte vara påverkade.

Säger ni bara till att de får gå eftersom de inte är önskvärda?
– Först talar vi med personen och om de lugnar ner sig är de välkomna. Vägrar de ta reson, får de gå. Om de inte går frivilligt, ringer vi polisen, men det händer väldigt sällan.

Har ni mycket kontakt med polisen överlag?
– Nej, det är oftast lugnt här, så vi har inget behov av det.

Tack för att du tog dig tid att svara på mina frågor
– Tack själv.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Stefan Ek