Regeringen föreslår i en ny utredning att alkoglass ska komma att lyda under samma regler som andra alkoholhaltiga drycker, rapporterar tidningen Accent. ”En seger” enligt de som lobbat för en lagändring ända sedan glassen dök upp på den svenska marknaden. Men väntan på att den nya lagen träder i kraft är alldeles för lång, menar kritikerna.
I en ny utredning föreslår Regeringen en uppdatering av alkohollagen så att den utöver dryck även ska inkludera andra alkoholhaltiga preparat, skriver tidningen Accent. Bland
preparaten återfinns exempelvis godis, pulver och den länge omdebatterade alkoglassen.
För närvarande kan den som fyllt 18 år köpa den femprocentiga isglassen i vanlig butik, trots att man enligt lag endast får sälja dryck med ett innehåll på högst 3,5 volymprocent alkohol. Om regeringens förslag går igenom kommer försäljningen av glassen istället att ske på Systembolaget.
– Jag tycker att det är jättebra att de äntligen kommer att behandla alkoglassen som den vara det är, det vill säga en frusen drink, säger IOGT-NTO:s ordförande Johnny Mostacero till Accent.
Organisationen har länge lobbat för en uppdatering av alkohollagen och är glada över att arbetet gett resultat. Däremot är man kritisk till regeringens förslag på när lagen ska börja gälla. Om motionen godkänns ska lagen träda i kraft den 1 januari 2019, orimligt sent enligt Johnny Mostacero.
– Vi tycker att det här borde vara på plats till nästa sommar
då nästa stora försäljningsperiod för den här frusna drinken
börjar, 2019 känns jävligt långt bort…
IOGT-NTO:s kampanj ”Alkoholstör” har ställt frågan till 5 000 riksdagskandidater, hur man ställer sig till skärpt lagstiftning i alkoholreklam. Tvåtusen kandidater svarade på frågan, varav fyra av dem är ministrar som är eniga i frågan om skärpning av reklamen. Dessa eniga ministrar är Maria Larsson (KD), Anna-Karin Hatt (C), Erik Ullenhag (FP), och Birgitta Ohlsson (FP).
När det gäller regler och tillsyn i alkoholreklam tycker 83 procent av de tillfrågade att det behövs en ändring i frågan. Istället för att skicka ut frågeformulär, fick medlemmarna i IOGT-NTO ställa frågan muntligt till folket. De ville utnyttja kraften i folkrörelsen inför valet.
Även IQ (fristående dotterbolag till systembolaget) har skickat ut en förfrågan till folket hur de ställer sig till frågan om alkoholreklam. Det finns ett starkt stöd från allmänheten att reklamen ska slopas, hela 44% har uttryckt sin åsikt om det.
Alkoholindustrin gör stora vinster. De har ökat reklaminvesteringarna från 8 miljoner kronor till en miljard sedan reklamen startade år 2000.
I IOGT-NTO:s tidning Accent nr 2/2013 står det att Norska TV 3 kommer att sluta sända alkoholreklam i sina sändningar. Detta medan svenska TV 3 fortsätter sända denna reklam.
Ändå medger ett direktiv från EU att Sverige kan upphöra med sin alkoholreklam, vilket TV-kanalen väljer att inte göra. Varför upphör då Norge att sända sin reklam? I en kommentar till den Norska tidningen Dagen säger Press- och informationsansvarige på TV 3/Viasat Glenn Ø Støldag:
– Vi har förstått från den Norska regeringen och Stortinget att förbudet mot alkoholreklam gäller även i fortsättningen, även om det handlar om program och sändningar utomlands ifrån. Vi rättar oss efter regler och gällande lagar.
Enligt Accent har IOGT-NTO anmält flera TV-bolag till Granskningsnämnden för radio och TV i avsikt att stoppa alkoholreklamen i program som vänder sig till en svensk TV-publik. Detta trots att förbudet mot alkoholreklam i TV även gäller i svensk TV, säger de produktionsbolag som har sitt säte i Storbritannien att brittisk lag gäller. IOGT-NTO kontrar med att säga att program som vänder sig till en svensk publik, borde omfattas av svensk lagstiftning. Detta enligt effektlandsprincipen. Ärendet behandlas i skrivande stund av Storbritanniens version av Granskningsnämnden, Ofcom.
I väntan på svar från Ofcom, har IOGT-NTO skickat ett brev till MTG som äger Viasat för att få svar om varför de tolkar samma lag på olika sätt i olika länder.
– Det beror på att lagarna inte är identiska, säger pressansvarige Per Lorentz hos MTG/Sverige, den norska lagen uttryckligen säger att Norge behåller undantaget från AVMS-direktivet vad gäller alkoholreklam.
”Alkoholen är inte vilken vara som helst”, säger professor Thomas Babor i Pierre Anderssons bok Världens baksmälla. Från att som så ofta bevaka alkoholen ur ett lokalt perspektiv gör vi ett nedstamp i globala frågan genom ett samtal med bokens författare.
2007 gavs Världens baksmälla ut av Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet. Tre år har gått sedan dess men dess ord är fortfarande relevanta. Det handlar om alkohol och utvecklingsländer. Det handlar om aggressiv marknadsföring och en expanderande alkoholindustri dominerad av ett fåtal företag.
Vad ser då författaren för likheter mellan Sverige och de länder i Afrika och Asien som boken sätter fokus på?
– Det går ju att dra väldigt tydliga paralleller till Sveriges utveckling de senaste 100-150 åren. När nykterhetsrörelsen kom till Sverige på 1800-talet drack vi ju enorma mängder. Att man tillsammans med frikyrkorna och i viss mån arbetarrörelsen lyckades få Sverige att nyktra till spelade sannolikt en avgörande roll för att Sverige kom att utvecklas så snabbt, berättar Pierre Andersson.
Pierre Andersson har sedan sin ungdom varit engagerad i nykterhetsrörelsen, först genom ungdomsförbundet UNF och senare genom IOGT-NTO. Nu är han redaktör för tidningen Accent som också den är knuten till nykterhetsrörelsen. Inspiration till sin bok om alkoholens globala tyngd fann han genom sina egna resor i fattigare länder. Länder där han tyckte sig se en parallell mellan en utbredd dryckeskultur och de sociala problem som fanns i länderna. Många problem har också tydliga universella anslag.
– Det pratas alldeles för lite om kopplingen mellan alkohol och bristen på utveckling i världen. Det här är inget litet, obetydligt problem – alkohol är väldigt tydligt kopplat till såväl fattigdom som hälsoproblem. När jag var i slummen i Kampala, Ugandas huvudstad, för ett par år sedan var alla jag träffade medvetna om det här. En socialarbetare berättade om hur männen på lönedagarna går direkt till baren, och när de väl kommer hem är nästan hela veckans lön borta. I praktiken är det ofta kvinnorna som får tjäna ihop till mat, kläder och skolavgifter, säger Pierre Andersson.
I boken diskuteras rollen som marknadsföring spelar mer ingående. På en av bilderna ser vi en självsäker asiatisk man med ett glas till bredden fyllt med öl. Bredvid sig har han två kvinnor vars blickar är fyllda med åtrå. Budskapet kan inte missförstås: i alkoholen finns potensen och nyckeln till attraktion. En drivkraft som försätter berg. Men värre än lite fyllesex är att riskbeteendet ökar i länder med konsekvenser som utbredning av sexuellt överförbara sjukdomar och blodsjukdomar.
– Vi vet att det finns samband mellan alkohol och spridningen av HIV. Folk blir mer riskbenägna och skiter i att använda kondom på fyllan. Sexuellt våld och besök hos prostituerade ökar. Dessutom vet vi idag att immunförsvaret försvagas med alkohol i blodet – det ökar risken för att bli smittad när man utsätts för viruset och försvårar dessutom behandlingen, berättar Pierre Andersson.
Världens baksmälla innehåller också en del statistik. En jämförelse som känns extra relevant i det här sammanhanget är World Health Report 2002. Enligt den är alkohol den enskilt största riskfaktorn för dödsfall och sjukdomar bland utvecklingsländer med låg barnadödlighet. I industriländer hamnar den på tredje plats under tobak och högt blodtryck. I de fattigaste länderna med hög barnadödlighet placerar sig föga förvånande undervikt, oskyddad sex och sanitära förhållanden på den ej åtråvärda prispallen.
Åter till alkoholen: ett stort problem enligt Pierre Andersson är att globala handelsorgan som WTO verkar för att försvåra en nationell alkoholpolitik för fattiga länder. Sverige har hittills kunnat hävda sitt system med systembolag och höga skatter på alkohol, men ett u-land har svårare att försvara en sådan linje då internationella organ menar att en restriktiv alkoholpolitik är oförenlig med internationella handelsprinciper. Men utvecklingen går inte bara åt fel håll anser Pierre.
– En positiv utveckling är att världshälsoorganisationen WHO äntligen har antagit en global alkoholstrategi. Man har satt ner foten i ett antal frågor och pekar på vad som verkligen fungerar när det gäller att minska alkoholskadorna i ett land. För oss i de nordiska länderna är det inga stora nyheter: Det handlar främst om att man måste hålla priserna höga och begränsa tillgängligheten. Många utvecklingsländer har drivit på för att strategin ska antas och den är en väldigt bra plattform att bygga vidare på, säger Pierre Andersson.
ASP BLADET 