Vi har under detta år en artikelserie som vi kallar ”Vad är?” Här förklarar vi olika saker. Denna gång ska vi reda ut begreppet ”Remission”.
Begreppet ”Remission” är ganska nytt inom det psykiatriska området. Det lanserades först år 2003 av den amerikanske psykiatern John Kane. Han ville förverkliga begreppet inom psykiatrin på samma sätt som man har gjort inom andra medicinska discipliner. I Sverige finns två arbetsgrupper som tar fram utbildningsmaterial och sprider kunskap om remissionsbegreppet; det är Svenska Remissionsgruppen och Svenska Remissionsgruppen – Psykiatrisjuksköterskor.
Hur definieras remission?
Ordet remission är ett engelskt ord som betyder: avtagande, minskning, förbättring. Med remission menas att sjukdomen finns kvar, men symtomen är under kontroll och de påverkar inte nämnvärt vardagslivet.
För att avgöra om en person har nått remission, använder man ett skattningsverktyg (PANSS, Positive and Negative Syndrome Scale). Genom en sjugradig skala tittar man på åtta olika symtom. För att ha uppnått remission får inget värde vara högre än 3. Detta tillstånd ska ha varit permanent under minst sex månader.
Följande symtom är det som skattas:
• Vanföreställningar
• Tankemässig desorganisation
• Hallucinatoriskt beteende
• Manér och kroppshållning
• Udda tankeinnehåll
• Avtrubbande affekter
• Passiv/apatisk tillbakadragenhet
• Bristande spontanitet och samtalsförmåga
Värdet 3 innebär att symtomet finns, men att det är av lindrig art och inte ger något större handikapp.
För att ge en bild av begreppet remission, kan man tänka på filmen A beautiful mind som handlar om nobelpristagaren John Nashs liv. I slutet finns hans symtom i periferin men han bryr sig inte om dem.
Text: Karl-Peter Johansson