Karlstad – på god väg mot 100 000!

ASP-Bladet har pratat med Per-Samuel Nisser, kommunstyrelsens ordförande i Karlstad, om att Karlstad kommun i sin ambition att nå 100 000 invånare nu passerat den magiska gränsen 90 000.

Politikerna i Karlstad kommun har länge jobbat för att invånarantalet ska öka. På nwt.se kunde man läsa den 25 oktober 2016 att kommunen enligt skatteverkets statistik passerat 90 000, närmare bestämt 90 018 invånare.

– Vi vill att Karlstad växer. Ju fler som bor här desto fler affärer och större branschutbud. Karlstad blir mer konkurrenskraftig mot andra städer, vilket är positivt för både företagare, arbetsgivare och arbetstagare, säger Per-Samuel Nisser till ASP Bladet.

Kommunstyrelsen räknar med att invånarantalet ska öka med en procent per år, vilket motsvarar cirka 900 personer. I takt med att invånarantalet ökar planeras också skolor, barnomsorg och självklart bostadsbyggande. Gällande infrastrukturen finns det planering för nya broar, hur biltrafiken i centrumkärnan ska kunna minskas och kommunikationsmöjligheterna ska bli bättre och tillgängligare.

– Vi ser egentligen ingenting negativt med att Karlstad växer, att fler branscher hittar hit ger ringar på vattnet. Men det är självklart diskussioner kring markplanering med mera i ett sånt här långsiktigt arbete, avslutar Per-Samuel Nisser

Text: Ylva Alsterlind

Ett tillgängligt Karlstad vinner alla på

Lina Helgerud,
Folkhälsoutvecklare och handikappskonsulent.

Att Karlstad kommun arbetar för att verkliggöra att Karlstad blir en ny svensk storregion, har väl knappast undgått någon. För att möjliggöra detta krävs stora satsningar inom en rad olika områden. Men är det inte lätt att kvantiteten går före kvaliteten? Att man glömmer bort en stor del av befolkningen? Bland annat med detta arbetar handikappskonsulenten och folkhälsoutvecklaren Lina Helgerud. Att göra ”nya” Karlstad tillgängligt. För alla. Asp-bladet har gjort en intervju.

Vad gör en handikapps-konsulent? Mitt uppdrag handlar bland annat om att jobba övergripande med handikappfrågor, att vara ett stöd åt förvaltningar och att tillsammans utveckla arbetet inom perspektivet. Många gånger handlar det om att lyfta de handikappolitiska frågorna så att det blir en naturlig del i verksamheterna. Det kan handla om bemötande, tillgänglighet och utbildningar som på olika sätt berör perspektivet. Jag jobbar också en del med att ge synpunkter på ritningar, komma med tips och råd för hur man kan förbättra tillgängligheten. Då handlar det mycket om den fysiska tillgängligheten, att man ska kunna komma in och ut och att man ska kunna använda lokalen, byggnader eller utemiljöer.

Gäller det kommunala byggnader? Ja, det kan både vara i kommunala byggnader men också vara i andra byggnader, där man vill ha lite råd och tips. Sen är det inte helt självklart att få det helt tillgängligt eftersom det ofta är det många intressen som man måste ta hänsyn till vid om- eller nybyggnation.

Vilka organisationer har ni samarbete med? Jag har samarbete med många av handikapporganisationer som är aktiva här i Karlstad. I kommunen har vi ett råd som heter ”Rådet för personer med funktionsnedsättning” som är ett forum där det sitter representanter från handikapporganisationer i Karlstad och politiker från de flesta av kommunens nämnder. Syftet med rådet är att informera och diskutera frågor, eller ämnesområden som är berör målgruppen. Det kan vara nyheter inom olika verksamheter, satsningar som är på gång eller andra frågor som man vill diskutera. Ordförande i rådet är Linda Larsson (S), från kommunstyrelsen och jag som handikappkonsulent är sekreterare.

Jag antar att det även kommer upp många klagomål. Vad är det man klagar på? Ja, många gånger handlar det om att man tycker att det inte händer så mycket, att man inte upplever att tillgängligheten blir bättre. Man har också funderingar kring hur kommunen jobbar med att lyfta handikappsperspektivet, målgruppen, personer med funktionsnedsättning, och med att integrera målgruppen i samhället. Det har också kommit en del klagomål eller funderingar kring kommunens styrdokument ”Plan för full delaktighet” och hur vi jobbar för att genomföra det åtgärder som är beslutade i den. Sen är det mycket som är positivt och många som hör av sig kring verksamheter eller satsningar som har genomförts som är väldigt nöjda med det.

Är du involverad i projektet ”Karlstad 100 000”? Ja, men det är vi nog alla.  Vi jobbar bland annat med att planera och för att skapa förutsättningar för att det ska vara möjligt att uppnå det visionen, Livskvalitet Karlstad 100 000.  I mitt uppdrag ingår också att jobba med styrning och verksamhetsuppföljning. Vi samlar årligen in och redovisar till politikerna hur vi i kommunen arbetat med bland annat det handikappolitiska perspektivet och folkhälsoperspektivet och vilka satsningar som planeras att för kommande år. Den här redovisningen är kopplad till den ekonomiska redovisningen.

Det kommer väl bli väldigt kärvt för att prioritera dina arbetsområden? Det ska bli väldigt intressant att se, jag hoppas verkligen att man inte kommer att dra ned på de satsningar, och de verksamheter som är görs idag, som är jättebra. Men det finns ju alltid en risk, nu när det är kärvare tider, att förvaltningarna måste drar ned lite gran och att det påverkar verksamheten. Just nu håller vi på att revidera ”Plan för full delaktighet” och det är en ambitionshöjning, där vi vill bredda handikappsperspektivet, så att det inte bara handlar om fysisk tillgänglighet, utan att det också handlar om att kommunens verksamheter ska vara öppna och tillgängliga för alla, oavsett funktionsnedsättning.

Hur långt har ni kommit i Karlstad inom handikapps-frågan, om man jämför med riksnivån? Hmm… det är mycket svårt att svara på… Inom vissa områden har vi kommit ganska långt medan det finns andra kommuner som kommit längre inom andra områden. Det är svårt att säga totalt sätt, men det är klart att vi har fortfarande mycket kvar att göra och många utmaningar att ta oss an. Det här är ett område som hela tiden utvecklas så det gäller att följa med i utvecklingen och se möjligheterna som finns.

På vilka områden ligger ni före? Ja… Humanteknik är ett område att lyfta fram. Vi har kommit ganska långt när det gäller utemiljön, hur man på ett bra sätt ska utforma den. Där är också ett område som vi lagt ganska mycket tid och energi på för att hitta lösningar som är varaktiga. Teknik- och fastighetsförvaltningen har också jobbat mycket med skolor och förskolor, för att de ska vara tillgängliga.

Kan du ge exempel på områden som Karlstad ligger efter i? Ja, det finns väldigt mycket kvar att göra när det gäller utemiljön. För även om vi tycker att vi lagt mycket tid på det, så måste vi jobba vidare med frågorna. Andra områden som vi måste jobba mycket med är bemötande,utbildning och, ja kunskaper inom området i sin helhet.
Men det finns många verksamheter som är bra, som olika förvaltningar har satsat på och utvecklat. Och det är väldigt bra. Jag tycker att det är viktigt att vi jobbar med att skapa förutsättningar för full delaktighet och livskvalitet, för alla.

Jobbar du ensam med de här frågorna? Nej, många gånger så jobbar jag tillsammans med personer inom olika förvaltningar och/eller med representanter från handikapporganisationerna. Det är ju förvaltningarna, eller nämnderna, som äger frågorna, och som genomför satsningarna. Jag kan finnas med som ett stöd, eller bollplank, och komma med lite tips och idéer. När det gäller styrning och uppföljning av kommunens verksamhet så är vi flera på enheten där jag sitter som jobbar tillsammans.

Vad har du för vision? Visionen är att det skapa förutsättningar för delaktighet och livskvalitet och att Karlstad ska vara en stad, tillgänglig för alla.

Är vi långt ifrån visionen? Ja… det är svårt att säga, men det är ju klart att det finns mycket kvar att göra.

Rent statistiskt sett: Var finns de största behoven för en handikappsanpassning? Generellt sett kan man säga att ju äldre befolkning vi får i Karlstad, ju mer krav och behov finns det på att den fysiska tillgängligheten är bra. Att det bland annat finns tillgängliga bostäder och att det är lätt att ta sig fram i sin närmiljö. Det är ju sådana behov som ökar mer och mer. Andra områden som också är viktiga att vi fortsätter att jobba med är möjligheter till sysselsättning/ arbete och en meningsfull fritid.

Folkhälsoutvecklare, vad betyder det? Ja, att jag har i uppdrag att jobba med övergripande folkhälsofrågor. Det finns beslutat om 11 nationella målområden som vi i kommunen ska jobba med. Jag jobbar tillsammans med förvaltningar i frågorna och med hur vi kan få in perspektivet i vår verksamhet och genomföra de folkhälsosatsningar som regeringen har sagt att kommunerna ska göra.  Så det är ungefär som att jobba med övergripande handikappfrågor. Mycket handlar om att skapa förutsättningar för att alla ska kunna ha hälsa och livskvalitet.

Vad menar du med hälsa? Ja, att alla medborgare ska må bra. Vi jobbar med att skapa förutsättningar så att alla medborgare kan känna att jag trivs, att de har en meningsfull sysselsättning och fritid och att de känner sig trygga. …jobbar med att skapa förutsättningar för livskvalitet.

Det är alltså utifrån folkhälso-målen som ni jobbar mest? Ja, med att skapa förutsättningar för hälsa. Sen kan det se väldigt olika ut, mellan män och kvinnor, och mellan målgrupper, olika åldersgrupper. Och förutsättningarna kan också skilja sig mycket mellan geografiska områden. Men det handlar mycket om att stärka det som är bra och att utveckla det.

Vad händer inom en snar framtid? Jag hoppas väldigt mycket med den nya handikappolitiskaplanen, som vi jobbar med nu, som förhoppningsvis kommer vara helt klar till hösten.

Och den innebär? Ja, det blir en liten nystart för det handikappolitiska perspektivet. Att vi får lite ny energi i arbetet med frågorna och att vi fortsätter att jobba in perspektivet i de ordinarie verksamheterna. Kanske också att vi kan få en lite ny vinkling på arbetet… Och så planerar vi för en kampanj i höst där vi bland annat ska marknadsföra planen, lyfta målgrupper personer med funktionsnedsättning och förhoppningsvis genom olika aktiviteter göra avtryck hos medborgarna.

Vad har du för personliga mål i ditt arbete? Ja, ett mål är ju att ta fram en ny bra plan, och att vara med och skapar goda förutsättningar för att jobba vidare med frågorna och göra det på ett positivt sätt. Sen vill jag ju förstås att det ska hända mycket i kommunen, att man ska kunna se och märka av de satsningarna som görs. Ett annat mål är att öka medvetenheten kring frågorna, visa att det är något som berör oss alla och där det finns så mycket att vinna.  Att lyfta frågan och göra den mer positiv.

Hur länge har det funnits en handikappskonsulent i Karlstad? Det har funnits en tjänst som handikappkonsulent i Karlstads kommun sedan 1999.

Är det du som har gjort att Karlstad börjar fokusera mer på handikappsanpassning? Nej, den äran kan jag inte ta till mig. Anna-Carin, som hade tjänsten innan jobbade väldigt mycket med frågorna och gjorde mycket för att öka tillgängligheten. Jag har kommit in ganska sent, så det var mycket som redan var ganska välplanerat.

Jobbar ni och tar efter handikappsorganisationer för att hitta nya tankar och nya tekniska lösningar? Ja, delvis kan jag säga att vi gör det. Sen finns det olika företag och konsulter som också jobbar mycket med att utveckla nya hjälpmedel och nya material. I kommunen handlar det om att när vi genomför satsningar eller anpassningar att vi vågar testa nya redskap och lösningar, som ofta också blir till förbättringar.Ibland kan det ta lång tid som tillexempel med entrén till stadshuset. Det var en fråga som man diskuterade i många år innan den genomfördes. Men nu när den finns, är det många som får nytta av den och uppskattar den och det är en liten belöning i sig.

Det är väl ganska mycket osynligt arbete också, som kanske inte vi lägger märke till direkt, men som är otroligt viktigt. Teknisk apparatur som måste fungera, jag tänker på ljudsignalerna vid trafikkorsningar. Precis, så är det med de här frågorna. Har ingen funktionsnedsättning är det mycket som man inte ser eller inte lägger märke till. Men får man prova på att sitta i rullstol, att ha en synnedsättning, eller någon annan form av funktionsnedsättning – då får man helt andra perspektiv. Då blir det lättare att upptäcka de här små detaljerna som är så avgörande för många i vardagen. Och det är en ”morot” för mig, att kunna lyfta de här vardagsdetaljerna som betyder mycket för målgruppen, men som många andra inte lägger märke till. När det gäller den fysiska tillgängligheten så kan man ta småbarnsföräldrar som ett ganska bra exempel att jämföra med. Är det lätt att ta sig fram med en barnvagn, utan att stöta på hinder eller andra svårigheter så är det ofta också ganska lätt att ta sig fram med rullstol.

Hur gör ni för att observera de brister som finns? Ja, många tips och synpunkter kommer från medborgarna, via handikapp organisationerna eller via ”Rådet för personer med funktionsnedsättning”. Sen är nog verksamheterna ganska väl medvetna om vilka brister som finns. Det är också mycket som gäller generellt i Sverige, som många kommuner och organisationer jobbar med.

Text: Håkan Kristensson, Foto: Robert Olsson

PÅ JOBBET: Leif Gustafsson

Vi har mött upp med LEIF GUSTAFSSON, fastighetsförvaltare åt Karlstads Kommun för att diskutera lite om hans jobb och vilka utmaningar som står framför dem i takt med att staden växer.
Vad innebär ditt jobb som fastighetsförvaltare? Det är ett väldigt komplext jobb. Det som vi skall utföra på förvaltningsenheten är att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för den kommunala verksamheten samt utveckla och förvalta kommunens byggnader. Det låter lite högtravande men det är faktiskt det som är vår uppgift. Vi är ansvariga för drift och underhåll i respektive fastighet och vi är också ekonomiskt ansvariga. Vi ska se till att det finns fungerande hyresavtal och vara kontaktperson för hyresgästerna.  Det innebär inte att vi personligen åker ut till en fastighet och skruvar om något reparationsjobb anmäls till oss utan vi skickar en intern underhållstekniker (vaktmästare).

När det gäller lite större ombyggnader/reparationer, tar vi hjälp antingen av vår egen byggserviceavdelning, eller någon byggfirma vi har avtal med. Vi jobbar även med besiktningar när jobbet är klart, och underhållsbesiktningar där man tittar på ett behov.  Vi ska upprätta underhållsplaner för alla fastigheter. Vi jobbar mycket med avtal med entreprenörer och väldigt mycket fakturahantering. Vi hanterar normalt över hundra fakturor i veckan och det kan innebära en hel del jobb eftersom allting måste kollas upp. Vi är 8 stycken som jobbar med fastighetsförvaltning och har helt nyligen strukturerat om oss i tre grupper. Vi har två förvaltare som jobbar med undervisningslokaler. Sen har vi en för boendemiljöer, i huvudsak vård och omsorg samt arbetsmarknads och socialförvaltningen. Den tredje gruppen kallar vi för ”Teknik, Centrum, Kultur och Fritidsfastigheter” och det är där jag ingår. Jag förvaltar kommunens fastigheter i innerstan, samt kulturfastigheter.

Sen har jag hand om en lite udda fastighet också och det är kommunens semesteranläggning på Tjörn. Karlstad stad köpte in denna redan 1937 och det var tänkt från början som sommarkoloni för barn som inte hade möjlighet till ett sommarlov på landet. Anläggningen fungerade som koloni ända fram till ca. 1970. Sedan gjordes det om till semesteranläggning för kommunanställda, där man kan hyra stuga från Lördag till lördag, sommarmånaderna men även dygnsuthyrning övriga delar av året. Vem som helst får hyra t.ex skolklasser, idrottsföreningar, företag och privatpersoner så det gäller inte bara för Karlstadbor. Den åttonde förvaltaren har ansvar för hamnen, Mariebergsskogen samt diverse utredningar.

Omfattar ditt jobb bara byggnader som kommunen har verksamheter i, eller finns det mer, som KBAB tex där kommunen är delägare? KBAB är ett eget bolag som har ansvar för kommunens bostäder. Teknik –och Fastighets kärnuppdrag är att tillhandahålla lokaler till kommunens verksamheter men sen har vi även några externa hyresgäster. Det kan vara lokaler som är vakanta och som vi hyr ut till annat än kommunal verksamhet. Det kan också vara utåtriktade verksamheter, Tex. Värmlands Operan som hyr Karlstad teater eller Värmlandstrafik som hyr busstationen.  Det är kommunala angelägenheter även om hyresgästerna är externa. Vi har också någon enskild butik samt ett fåtal lägenheter i kulturbyggnader.

Råder det brist på fastigheter i kommunen? Vi har ungefär 420.000 kvm egna fastigheter och det är ganska liten omsättning i förändring. Uppskattningsvis förvaltar vi ca 400 fastigheter. Med inhyrda objekt blir det 550 stycken. Vi hyr alltså in ca 130.000 kvm. Några objekt säljs och sen bygger vi en del nytt, alternativ köper in. I förhållande till hela volymen så är förändringarna inte stora och vi har ju exempel på en del äldreboenden som behöver större ytor nu efter omstruktureringen av dessa. Det är på gång att vi ska bygga ett nytt vårdboende ute vid Zakrisdal. Skolor byggs inte så många nya men är det så att det uppstår ett nytt område, som exempelvis Södra Råtorp som är ett helt nytt bostadsområde, så bygger vi en ny grund-och förskola i anslutning till detta. De kommunala behoven styr hur mycket fastigheter vi äger och förvaltar..

Hur ser det ut gällande brister på dessa fastigheter? Det finns ett litet eftersatt underhåll generellt sett.  Det handlar då om bristen på underhållspengar som gör att vi inte klarar riktigt att hålla efter. Alla kommunens fastigheter är inte i toppskick och vi har ett relativt gammalt fastighetsbestånd rent generellt för de flesta byggnader vi har är äldre än 30 år.  Har man då inte gjort någon större rot-renovering på dom så finns det givetvis ett stort behov. En annan sida av saken är att många av våra fastigheter är energislukare och där jobbar vi just nu med ett stort energiprojekt där vi har inventerat alla fastigheterna som kommunen äger och håller på att ta fram förslag till åtgärder. Något som är bra i sammanhanget är att vi tagit bort i stort sett alla oljepannor så idag är det fjärrvärme till dessa fastigheter i stället. Vi har också provat med pellets på några ställen och testar även solfångare.

Vad har du för svårigheter i ditt jobb? Vi förvaltar ju rätt så speciella byggnader som exempelvis Bibliotekshuset och likaså Badhuset och en hel del idrottsplatser. Ett annat område är offentliga toaletter som har sin egen speciella problematik. Vi har också mycket projekt i olika former, tex byggprojekt och liknande som kommunen driver. Det kan handla om innerstan, eller om hur man ska utveckla processer inom teknik och fastighetsförvaltning. Vi sysslar mycket med tillgänglighetsarbete och det blir mycket diskussioner mellan olika förvaltningar. Utredningar av olika slag, ekonomisk uppföljning, budgetarbete och prognoser. Vi får en viss budget varje år och det är en 0-budget.  Kostnaderna för hyresgästerna ska balansera utgifterna avseende drift och underhåll och löner. Det gäller att hålla sej inom budget och ändå få saker och ting gjorda. Det största bekymret idag är nog att vi inte får så mycket underhållspengar tilldelade från kommunen så att det motsvarar det egentliga behovet.  Jag kan ju inte trolla utan istället får jag prioritera vad som ska göras, ganska hårt.

Vilka utmaningar finns det? Det finns en tydlig ambition i den här kommunen att vara ledande i miljöfrågor. Vi prioriterar energisparande i kommunen och det är viktigt att vi arbetar som föregångare i dessa frågor, visar att vi gör bra saker och tänker på miljön.  Vi testar mycket ny utrustning och ny teknik. Alla offentliga organisationer har en viktig roll i det utvecklingsarbetet. Stadshuset är ett lysande exempel där vi provar en teknik med solceller i kombination med solskydd.  Jag hittade den här idén, som ursprungligen kommer från Tyskland och hade provats en tid av Malmö stad, och tog hem den till Karlstad och vi sökte och fick bygglov för det.  Sådana här projekt är oerhört intressanta och det ger ju också Karlstad en bra och miljömedveten framtoning. Kommuner och över-huvudtaget offentliga institutioner måste vara ledande och prova den nya tekniken och se om det fungerar i praktiken.

Tror du att vi i framtiden t.ex kommer att kunna värma Badhuset med solvärme? Det tror jag inte är praktiskt möjligt under vinterhalvåret men på sommaren går det nog att genomföra.  Tyvärr går det ju inte att lagra energi från solvärmen men visst vore det ett drömscenario! Vi har solfångare idag i innebandyhallarna till exempel som försörjer anläggningen med varmvatten, men problemet är att när det är sommar och sol, så är det heller ingen verksamhet i dessa hallar. Då blir det ju att anläggningen kokar i stället.  Vi har redan nu problem att göra av med den överskottsvärme som produceras där men jag är övertygad om att vi kommer på en lösning på det problemet också!

Text & Foto: Robert Olsson