Sara kämpar mot könsapartheid i Sverige

Sara Mohammad

Sara Mohammad kom till Sverige 1993, efter att hon lämnat sitt dåvarande hemland där hon trakasserades och levde under hedersrelaterat våld. I Sverige har hon haft ett mångårigt engagemang för att opinionsbilda runt hur kvinnors frihet kringskärs av det som kallas för hederskultur.

Sara står självsäkert vid podiet på Karlstad CCC under Socialchefsdagarna. Hon har gjort en lång resa genom livet, och är idag en av Sveriges främsta föreläsare kring hedersvåld, samt är talesperson och grundare av Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF).

Hedersvåld har debatterats flitigt de senaste åren, och GAPF har varit en av de organisationer som har varit i centrum för att driva samtalet framåt. Sara Mohammed berättar om anständighetspoliser som kväver kvinnor och flickors frihet, inte bara i länder med fundamentalistiskt styre, utan även i Sverige.

– Tro inte att jag är omedveten om mäns våld mot kvinnor i Sverige överlag. Eller hur löner och bolagsstrukturer ser ut. Men det är skillnad på det och hur hedersvåld och hederskulturer ser ut, berättar Sara Mohammad.

Sara Mohammed berättar engagerat och tydligt kring det våld hon själv sett, och väjer inte för smärtsamma ämnen som könsstympning eller rå misshandel.

– Hur många gånger har jag inte misshandlats av vattenslangar? Jag har träffat många pojkar och flickor i Sverige som vittnar om samma sak. Om personer som kontrollerar och rapporterar avvikande beteenden, säger Sara Mohammad.

Kvinnor och flickor betraktas som mindre värda, och smutsiga i hederskulturer. Brott för att upprätta denna ”heder” är dessutom sällan genomförda av enstaka individer, utan är kollektiva. De bygger på familjestrukturer eller gemensamma värderingar inom expanderade familjer, så som klaner, vilka legitimerar och organiserar övergrepp mot de flickor som går över gränsen.

– Det handlar bland annat om att bevisa att det finns blodiga lakan på bröllopsnatten. Idag har oskuldskontroller flyttat till Sverige. Det är absurt att vi ska ha det så i det här landet, berättar Sara Mohammad.

För att vända på den utvecklingen önskar Sara bland annat att Sveriges kommuner ska ta större ansvar. Bland annat att de inrättar så kallade hederssamordnare, genomför kontinuerliga utbildningar hur man bäst möter de som är drabbade av hedersvåld, liksom att man inte visar överdriven anpassning för familjers beteenden utan sätter barnet först.

Sara riktar sig direkt till socialcheferna med förhoppningen att socialtjänsterna ska bli bättre på att bejaka unga flickor och kvinnors mänskliga rättigheter.

– Jag har sett det som min livs uppgift att bekämpa våldet som begränsar och mördar kvinnor. Vi kan tala om rasism och islamofobi när vi diskuterar det här våldet, men ansvaret ligger på våra axlar. Jag vill inte uppleva könsapartheid igen, säger Sara Mohammad.

Text & foto:
Robert Halvarsson

---

Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime
GAPF bildades 2001 och kom att få sitt namn till följd av de två unga kvinnorna Pela och Fadime, som mist livet till följd av hedersvåld. På GAPFs sida kan man se på Fadimes tal till Riksdagen. Se deras hemsida här: http://gapf.se/

Välkommen till Karlstads kommun!

Så löd rubriken för en torsdagseftermiddag på Karlstad CCC den 21 november, då kommunen informerade om hur den fungerar och vilka möjligheter det finns att påverka.

Eftermiddagen avslutades med information från Handikappföreningarna Karlstad och pensionärsorganisationerna.

Till denna temaeftermiddag hade ett 60-tal personer samlats för att lyssna till information om Karlstads kommun och Handikappföreningarna Karlstad samt de olika pensionärsorganisationerna. Ett urval av det som presenterades under eftermiddagen kommer vi fokusera på i denna artikel.

Motion och medborgarförslag
Det finns två sätt att påverka vår kommun, nämligen genom motioner och medborgarförslag. Motioner läggs av politiker, medan medborgarförslag kan läggas av varje myndig person som är folkbokförd i kommunen. Ett sådant förslag kan dock bara läggas av enskilda privatpersoner och inte av grupper.

Den 1 juli 2002 kom en lag som öppnade upp möjligheten för kommunerna att införa medborgarförslag som ett sätt att påverka. Den 1 januari 2004 infördes detta påverkanssätt i Karlstads kommun. Kostnaden för kommunen att hantera dessa förslag ligger på cirka en miljon kronor. Av de förslag som kommer in, så är det ungefär en tredjedel som får bifall, eller med andra ord blir godkända att genomföras.

Samverkan
Ett sätt för kommunen att få veta vad invånarna vill är genom samverkan med olika grupper. Detta sker exempelvis genom ungdomsfullmäktige, näringslivsråd, pensionärsråd, rådet för personer med funktionsnedsättning, med flera.

Rådet för personer med funktionsnedsättning
I detta råd sitter representanter för kommunen och förtroendevalda företrädare från bland annat Handikappföreningarna Karlstad, som är en paraplyorganisation för ett flertal föreningar i området.

Dialog
Det finns två typer av dialog; brukardialog och medborgardialog. Från kommunens sida känner man att dialogen inför ett beslut behöver bli bättre. Därför tittar man på olika exempel hur man gör i andra kommuner, och ska ta fram vad som ska gälla i vår kommun.

Synpunkter
Till skillnad från medborgarförslag, så kan synpunkter lämnas av alla, även grupper.

Kontaktcenter
Detta är vägen in till Karlstads kommun. Här får du svar på de vanligaste frågorna och kan man inte svara direkt så är löftet att återkomma med ett svar inom två dagar, eller förmedla frågan till en handläggare som kan besvara den. Kontaktcenter ligger i Bibliotekshuset och har öppet måndag-torsdag klockan 8-18 och fredagar klockan 8-17.

Text: Karl-Peter Johansson
Foto: Per Rhönnstad

Att lämna plats och ge ordet

En kulen kväll samlades deltagare från 16 av Värmlands kommuner i ett konferensrum på Karlstad CCC för att lyssna till, och diskutera Ann Jönssons remissförslag till utökat brukarinflytande. Detta är inte specifikt just för Värmland, utan handlar om hela Sverige. Jönsson åker runt i Sverige och berättar om sin text.

Det rådde en viss förvirring när seminariet öppnade kring ordet ‘brukare’. Är brukare den som får insatsen från kommunen, eller kan det också vara den personens anhöriga? Till slut nådde deltagarna konsensus, att det är den som får insatsen som är brukare. Sedan kunde Jönsson börja tala.

Orsaken till remissen är att Socialstyrelsen fick i uppdrag av Regeringen att se om det gick att förbättra brukarinflytandet inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. De främsta målgrupperna för remissförslaget är personal inom socialtjänsten, psykiatri, missbruks- och beroendevården samt brukarorganisationerna själva.

I pausen fick ASP Bladet en pratstund med en av brukarna, Lennart Berg, som varit ordförande för RSMH i Säffle under 25 år. ASP Bladets reporter samtalade med honom om det som Ann Jönsson hade sagt och hans tankar om framtiden.

– Jag har en förhoppning om en utökad kontaktyta och kunskap om målgruppen. Jag är nöjd med stödet från kommunen på det stora hela och tycker att brukarnas röst behövs höras mer. Ju mer de hörs, desto större blir livskvaliteten för brukarna, säger Lennart Berg.

– Men, en av nackdelarna är att det ställer högre krav på både brukare och de som hjälper till, avslutar Berg.

Den närmaste framtiden tänker Berg ta ledigt från det styrelsearbete han varit sysselsatt med de senaste 25 åren. Efter dialogseminariet fick ASP Bladets utsände skribent även en kort pratstund med Ann Jönsson och frågade henne om hon har hittat något som överraskade henne under arbetet med remissen.

– Jag insåg att det fanns många olika aspekter i området, vilket gjorde att det var svårt att skriva en kortare text. Jag är tacksam att jag hade erfarenhet från en lång tids arbete inom synskadades förening, säger Ann.

När undertecknad frågade vad Ann Jönsson har för förhoppning om att utredningen skulle leda fram till på sikt, svarade hon att hon hoppades att den skulle leda fram till att den blir ett redskap för de som arbetar med dessa frågor och och att den kommer att lyfta brukarinflytandet.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Per Rhönnstad & Kid Overgaard