Etikettarkiv: Karlstad

Ökad digitalisering i Karlstad för en smartare värlfärd

Monika Bubholz Foto: Pressbild
Monika Bubholz Foto: Pressbild

Digitaliseringsarbete handlar om att använda ny teknik för att höja servicenivån för stadens invånare. ASP Bladet har pratat om digital välfärd med Monika Bubholz, miljöpartistiskt kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsens tillväxtutskott.

Karlstads kommun arbetar med att ta fram en digitaliseringsstrategi för att ännu bättre utnyttja de möjligheter som digitalisering och IT ger oss. Ny teknik förändrar redan nu sättet hur vi arbetar, tar till oss information och löser olika frågor.

– Det är viktigt att vara proaktiva så att Karlstad ligger i framkant med det arbetet, säger Monika Bubholz.

Redan idag används tekniken på flera områden. Ett exempel är en kamera som gör att hemtjänsten kan titta till sina klienter på natten utan att störa deras sömn. Ett annat exempel är digitala verktyg som ger elever med funktionsvariation möjlighet till individanpassad och inkluderande undervisning.

– Invånarantalet i Karlstad Kommun ökar stadigt och för att klara en hög kvalitet inom skola, omsorg och vård är digitalisering en viktig faktor, menar Monika.

För att satsa resurser på de områden invånarna efterfrågar, har kommunen genomfört en enkätundersökning. Kommuninvånare har fått möjlighet att berätta hur de tycker olika tjänster kan förbättras och även ge förslag på digitala lösningar i kommunen.

– Responsen har varit mycket bra, vi har fått in många svar och flera tips. Bland annat efterfrågas en parkeringsguide i appform, att vägarbeten meddelas med push-notiser och appar för att underlätta kommunikationen mellan föräldrar och skola, berättar Monika.

Digitaliseringsstrategin ska vara framtagen och klar vid årsskiftet 2017/2018.

– Min dröm är att digitalisering bidrar till att vi använder resurser på bästa sätt och därmed får ett mer hållbart samhälle, avslutar Monika.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Pressbild

Att bryta i tid

Att bryta i tid
Att bryta i tid

Att ge vissa patienter möjlighet att skriva in sig själva i psykiatrins slutenvård, det vill landstingets politiska styre Värmlandssamverkan. Detta tror man ska öka självbestämmandet och korta vårdtiderna, samtidigt som man får möjlighet att fånga patienter tidigare i sjukdomsförloppet, så som de med självmordsrisk, anorexia och psykos.

Undertecknads första tanke är att det blir svårt att prioritera vem som får komma in? Avdelningarna är ju redan fulla som det är för det mesta? Men funkar det borde vårdtiderna kunna kortas? ASP Bladet har talat med Marianne Utterdahl från Sjukvårdspartiet i Värmland.

Idag är det inte så att man kan bestämma själv om man vill bli inlagd, utan det görs en bedömning av läkare när man kommer in på psykakuten. Att genomföra någon form av självinskrivning innebär en maktförskjutning.

Det finns exempel ute i landet där det skrivs ett vårdkontrakt mellan patienter som är lämpliga och landstinget eller motsvarande vårdgivare.
– Det skrivs en planering där patienten kan åka hem och känna sig trygg med vetskap att om symtomen börjar blir sämre, så vet jag att det finns en plats dit jag kan vända mig för att lägga in mig.

Enligt förslaget behöver patienten inte ta vägen via akuten för att bli inskriven, utan har en direktfil in. Detta för att kunna bryta ohälsan tidigare. På så sätt hoppas förespråkarna att patienten blir mer delaktig i sin egen vård.

Tanken är att detta ska kunna vara en förändring i arbetssätt som betalar sig själv, i och med att det finns mycket som talar för att det kan leda till förkortade vårdtider. Värmlandssamverkan har bett landstingsdirektören att utreda om det här är  lämpligt. Fast man vill inte detaljsstyra uppdraget, det ger man organisationen i uppdrag att ta reda på själva.

Marianne Utterdahl ser dock fördelarna. – Relationen mellan patient och personal har blivit mycket bättre där man genomfört detta, och det är ju viktigt för patienten att få en bra relation, då har man bättre chans att återhämtning. För personalens del låter det som att det kan leda till en betydligt bättre arbetsplats.  Som vi ser det så är det liksom alla rätt.

I de delar av Sverige politikerna har tittat på får avdelningarna komma med förslag om de vill ha särskilt avsatta vårdplatser. Om vårdplatsen är upptagen, kan man som patient behöva vänta nån dag, men de har fortfarande en direktfil in i verksamheten.

– Men om det är så vi tycker det ska fungera i Värmland eller om vi har en annan lösning för det, det vet vi inte utan det är principen som är viktig. Genom att göra patienter delaktiga och genom att bryta ohälsan i tid kan vi hitta vinst för både patient och landstinget.

Detta är ett förslag som den 25 april presenterades för Landstingsstyrelsen, går det igenom då, så kommer de sätta ett datum då det skall återrapporteras från landstingsdirektören. Marianne Utterdahl är ödmjuk inför vad som kan bli resultatet.

– Det kan bli att ”detta har vi alla förutsättningar för och kan börja med direkt” eller ”det här är ingenting vi tycker därför att” och då får vi se vad vi tycker om det. Eller så kan det bli så att de tycker ”Detta är jättebra, men vi behöver de här och de här förutsättningarna”. Så det är omöjligt att svara på innan vi får verksamhetens kunskap och analys om det här.

Ser du att det här arbetssättet skulle kunna innebära några problem?
– Nej, det gör jag inte egentligen, jag litar på att vi har en profession som vet hur och när det här ska användas, och till vilka. Jag tror att det är en fördel när patienter får en större egenmakt och att vi får ett samspel mellan vården och patienten. Det finns alltid en risk med varje vårdmöte, men jag tror att den risken minskar om patienten får ett större inflytande.

Marianne vill att patienterna ska veta att de på alla sätt jobbar för att höja både tillgängligheten och kvalitén i vården, och där patientens perspektiv är i första rummet. Det är den väg de har valt att gå för att utveckla vården i Värmland. Hon ser en stor kraft, en stor vilja, i organisationen att göra sådana saker som även professionen ser skulle leda till bättre vård för patienterna.

– Vi är inte framme vid målet än, men vi jobbar verkligen med detta i första hand. Jag kan också tillägga att jag hoppas vi får en vård där patienten är mer delaktig, då det ger individen större trygghet och att det också ger närstående större trygghet.

Text och foto: Maria Lundby Bohlin

Lurad på köpet? Konsumentrådgivningen hjälper dig

Konsumentrådgivare Ina Johansson
Konsumentrådgivare Ina Johansson

Konsumentrådgivningen i Karlstad finns till för att hjälpa dig när du har frågor om ett köp. Det kan handla om allt ifrån rådgivning inför köpet till hjälp vid tvistlösning efter köpet. De kan även assistera i olika ekonomiska situationer och erbjuder bland annat hjälp med skuldsanering.

Vanliga frågor som dyker upp rör oftast boende, bilar och telefoner. Konsumentrådgivare Ina Johansson ger en bra tumregel för att undgå att bli lurad:
– Låter det för bra för att vara sant? Ja, då är det nog det också.

Hon tycker att det är krångligt att vara konsument i dagens samhälle. Det finns så mycket att välja bland. Om man handlar över nätet så kan det finnas många inblandade företag vilket gör det krångligt att avgöra vem som ska stå ansvarig om det är fel på en nyinköpt vara.

Ina tipsar om att kolla upp företaget och att man som konsument försäkrar sig om att man har förstått allt som försäljaren har sagt. Hon rekommenderar också att inte acceptera några erbjudanden om man inte har tid att lyssna på försäljaren eller läsa avtalet.
– Om någon ringer eller knackar på, var inte för snabb med att tacka ja. Läs igenom ordentligt innan du godkänner någonting.

Det finns flera sätt att snabbt kolla om en telefonförsäljare är seriös eller inte. Det går till exempel att söka numret på nätet, direkt i sökrutan. Idag finns det ett flertal sidor som listar potentiellt oseriösa säljare och på ett flertal av dessa kan man även lämna kommentarer om produkten eller om de betett sig otrevligt.

Ett annat sätt är att skaffa spärrningstjänsten Nix. Nix fungerar mot seriösa försäljare som du inte har avtal med sedan tidigare. Oseriösa företag struntar i Nix-registret och ringer ändå. Är du med i Nix och får ett försäljningssamtal från okänt företag så ska du inte tacka ja.

Konsumentrådgivningen och Konsumentverket är två separata organisationer. Ina förklarar skillnaden och likheterna mellan dem. De kan båda två berätta vilka regler och lagar som gäller i olika situationer och ge råd på hur du ska gå vidare i en tvist. Konsumentrådgivningen kan, till skillnad från Konsumentverket, utöver detta erbjuda personlig kontakt och hjälp till självhjälp. De kan läsa igenom avtal och ge dig mer grundlig vägledning i dina frågor. De håller även i föreläsningar för extra utsatta grupper så som ungdomar, äldre och nyanlända.
– Känn dig inte dum om du blir lurad. Du är inte ensam.

Alla kan få hjälp, både privatpersoner och företag. Men för Konsumentrådgivningen finns begränsningen att du måste bo i en kommun som erbjuder konsumentrådgivning. Karlstad är en av dessa kommuner och de erbjuder även hjälp till de som bor i Sunne-, Torsby- och Hammarö kommun. Konsumentverket har inte denna begränsning.

Text: Sandra Thimfors
Foto: Simo Paulakoski

Kontakt

Det går att få kontakt med Konsumentrådgivningen (tidigare Rådrummet) genom att ringa, maila eller varför inte gå på besök i person?
Besöksadress: Samhällsbyggnadshuset, Gustaf Lovéns gata 30, Inre hamn, Karlstad
Telefon: 054 – 540 46 90
Telefontid: måndag-fredag kl  09.00-12.00 och 13.00-16.00
Mail: konsument@karlstad.se
Hemsida: Karlstad.se > Omsorg och hjälp > Konsumentrådgivningen

ADHD EDDDE!

– Det är bra att vara lite galen, det leder ofta till spännande äventyr och upplevelser! Eric Donell tror på människans inneboende kraft att åstadkomma förändring.

Eric Donell kör verkligen så det ryker i sin späckade tvåtimmars enmansföreläsningsshow ADHD EDDDE! (alltså ”ADHD – är det det det är!”). Han berättar om diagnosen ADHD, som han själv har tillsammans med Tourettes syndrom. Han blandar animationer, musik, sång, roliga röstförändringar och kroppsspråk och lyckas med balansen att visa på de positiva egenskaper som ofta kommer med diagnosen, utan att för den skull backa för de svårigheter som också följer med på köpet.

Många Åhörare
Jag, undertecknad, sitter och slösurfar på Stadshotellets wi-fi i lobbyn när mina kollegor från föreningen Attention Karlstad/Värmland kommer. Vi följer pilar, går upp en trappa, ner en trappa, och upp igen till Franska salen. Eric Donell kramar oss alla tre och vi börjar ställa fram bokbord för incheckning av åskådare. Det är en stor föreläsningssal och omkring 60 stolar står i fyrkant mitt i det, för att rymma alla.

Folk börjar strömma in och jag bockar av dem så fingrarna blöder. Vi erbjuder gratis tidningar och vykort, och folk tittar på böcker och broschyrer som går att beställa. Eric säljer sina filmer och cd-skivor. I bakgrunden spelas snuttar av Erics musik, det är glatt och peppande men även lugnt. Sen blir det tyst. Jag tar min stol och sätter mig längst bak.

ADHD
I föreställningen följer vi bland annat sex personer ur ett inifrånperspektiv. Det är förskola, skola, vänner, kärleksrelationer och anhörigperspektiv. De olika personerna skildrar olika typer av ADHD. Alla personer med diagnosen klättrar inte i gardinerna, några med exempelvis ”ADD” är snarare dagdrömmare. Det finns tre typer av ADHD:
– ADHD-I (huvudsakligen bristande uppmärksamhet) den kallas ibland ADD, drömmare.
– ADHD-H (huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet) klättrar i gardinerna.
– ADHD-C (kombinerad presentation) både och.

Feel-good show!
Föreläsningen vänder sig till personal inom förskola, skola, vård, omsorg, myndigheter samt anhöriga och inte minst de med egen ADHD. “ADHD EDDDE!” lämpar sig för alla som önskar få en bättre förståelse för ett neuropsykiatriskt tillstånd som omfattar var 20:e person och därmed påverkar även personernas omgivning. I och med att Eric själv har neuropsykiatriska diagnoser ger han en unik inblick i hur det kan vara att leva med dem, och han är en förebild för hur bra man kan klara sig i livet.

När man lyssnar får man en ökad förståelse för ADHD, varför gör han/hon så, tips på bemötande och motivation, samtidigt som det är en föreställning man blir glad av. Man får även kunskap om olika svårigheter, missuppfattningar, fördomar och hur utanförskap kan se ut. Samtidigt betonar han de positiva sidorna som de olika neuropsykiatriska diagnoserna kan ge.

Eric Donell har skapat flera böcker, skivor, filmer och föreläsningar… och tänker inte ”växa upp och skaffa ETT jobb”. Han rör sig ständigt mellan olika arbeten och sammanhang och har haft över 30 olika arbeten. Han sitter även i styrelsen för intresseorganisationen Riksförbundet Attention.

Text: Maria Lundby Bohlin

Ett café som skapar bra dagar

Café Russinet på Seniorernas hus
Café Russinet på Seniorernas hus

ASP Bladets utsände reporter besökte Café Russinet på Seniorernas hus och träffade kaféansvarig Benny Sörensen, samt en av gästerna, Ronny Norring.

ASP Bladet träffar Benny Sörensen i Seniorernas Hus som ligger vackert beläget vid Klarälven.

– Det bästa med att jobba på Café Russinet är att det händer saker hela tiden, man måste alltid vara beredd, säger Benny.

Benny berättar att Café Russinet har funnits i sex års tid. Han är ansvarig för caféet och deltar i det dagliga arbetet.

– De som kommer till caféet deltar i husets olika aktiviteter. De medverkar bland annat i läsgrupper. Det finns en bridgeklubb som väldigt många är med i, på fredagar det kan vara 50 personer som spelar, berättar han.

Det finns också en datasal som fungerar som datasupport. Där kan man få hjälp med olika dataproblem. Förutom detta berättar Benny att det dessutom finns målargrupper och en konstgrupp. Lokalerna används också av olika pensionärsföreningar när de har styrelsemöten.

Det är tre personer som jobbar på Café Russinet och Benny jobbar måndag till fredag 8-16. Det finns också några deltagare som har olika funktionsnedsättningar som deltar i caféarbetet.

– På en bra dag kan det vara 30-40 personer som besöker Caféet, men ibland kommer det bara cirka tio pensionärer, så det är väldigt olika, säger han.

Ronny Norring är en av gästerna i caféet och är en regelbunden besökare. Han berättar att han brukar vara på Russinet en gång i veckan tillsammans med en förening som dansar square dance.
– Det ger mig väldigt mycket att komma hit, mycket glädje. Man träffar mycket vänner och nya vänskapsband knyts, säger Ronny.

Ronny tycker att caféet är lite dyrt eftersom han är pensionär och har inte så mycket att röra sig med. Trots det gillar han caféet och är glad att det finns och att det finns möjlighet att komma hit och göra saker. Han tycker om att ta en kopp kaffe och en bulle till det, och umgås med de andra gästerna. Vad han saknar är en större lokal när de dansar square dance. Han ser också ett behov av bättre parkeringsmöjligheter, då han kan tycka att det ibland är väldigt svårt att hitta någon plats.

Text: Arpad Bihary
Foto: Henrik Sjöberg

Caféets öppettider
Måndag – Torsdag
klockan 10.00 – 16.00
Fredag
klockan 10.00 – 14.00

Så beskriver de sig själva:
”Seniorernas hus i Sundsta herrgård är ett allaktivitetshus för dig i Karlstads kommun som är senior. Det är en öppen mötesplats med en stor variation av utbud och program.
Alla seniorer är välkomna och vi strävar efter att erbjuda ett så rikt utbud av aktiviteter som möjligt, där det finns något för alla, både för yngre och äldre seniorer.”

E-hälsa, närsjukvård och IT-support på Seniorernas hus

Even Matiesen
Even Matiesen

ASP bladet har besökt ett fullsatt seniorernas hus för att lyssna på föreläsningar om närsjukvård, e-hälsa och SeniorNet. Arrangör var Kommunens pensionärsråd i Karlstad.

Seniorernas hus i Sundsta herrgård är ett allaktivitetshus dit alla yngre och äldre seniorer i Karlstad är välkomna. Där finns ett stort utbud av aktiviteter och föreläsningar som tas fram i samråd med husråd och besökare. I lokalerna drivs ett café som även erbjuder sopplunch varje fredag.

Livskvalitet i världsklass
Förmiddagens första föreläsare Annika Kjellman och Ingela Andersson pratade om Landstinget i Värmlands vision om ”Livskvalitet i Världsklass”.

Annika och Ingela startade med att berättade om landstingets satsning på  hälso- och förebyggande insatser som pågår fram till och med år 2030. Bakgrunden till denna satsning är att 80% av resurserna går till vård och behandling av kroniska sjukdomar. Förutom lidande kan förebyggande insatser förbättra kroniska sjukdomar med 90%.

– Eftersom varannan vuxen har en eller flera kroniska sjukdomar och var femte person är under 20 år är behovet av förebyggande insatser väldigt stort, berättade Annika.

Förebyggande insatser innebär bland annat att patienter ska få stöd och hjälp med att skapa sunda levnadsvanor, ha större inflytande i sin vård och få möjlighet till digitala verktyg, som att träffa vårdpersonal via dator. Visionen är att landstinget ska bidra till trygghet, välfärd och livskvalitet.

– Ett steg för att säkra patienttryggheten är så kallade närvårdsplatser inom respektive områden. Dessa plaster är till för patienter som behöver vara inlagda för att till exempel ställa in mediciner. Vårt mål är högsta vårdkvalitet, inga köer, respektfulla möten och inga vårdskador, avslutar Livs representanter.

SeniorNet
IT-entusiasten och styrelseledamoten Even Matiesen tog över mikrofonen och berättade om den ideella föreningen SeniorNet där äldre lär äldre att hantera det mesta inom IT. På Resurscentrum i Karlstad anordnar de kurser inom IT och har även öppet hus på Seniorernas hus dit man kan komma och få hjälp med sin dator, surfplatta eller mobiltelefon. Idén till den landsomfattande föreningen kom från en kvinna som arbetade på regeringens IT-kommission och startade redan 1997.

– Alla är varmt välkomna. Om man är medlem i SeniorNet kostar det 20kr annars 40kr och öppettiderna finns på Seniorernas hus som man hittar via kommunens hemsida. Det går också bra att gå in på seniornet.se meddelar Even.

Annika Kjellman och Ingela Andersson
Annika Kjellman och Ingela Andersson

Teknik som öppnar dörrar
Avslutande föreläsare under förmiddagen var Cecilia Karlsson, e-hälsostrateg på Landstinget i Värmland. Cecilia har besökt Seniorernas Hus vid tidigare tillfällen för att berätta om och beskriva landstingets satsning på ”teknik som öppnar dörrar”. Dagens fokus var Livs journaltjänster på nätet.

För att läsa sin journal loggar man in på  http://www.1177.se/vårdguiden/minavardkontakter. Man kan också enkelt lägga till ett ombud, det vill säga att ge en annan person tillgång till sina journaler. Det enda som krävs är personnumret på den person man vill ge tillgång. Det går att dela ut hela sin journal eller enbart vissa delar till exempel enbart provsvar eller journalanteckningar under specifika tidsperioder.

Cecilia förklarade att på grund av att provsvar skickas elektroniskt medför att man som patient ibland kan läsa sina provsvar innan man fått återkoppling från vårdgivaren.

– Det är viktigt att veta att man läser sin journal och tar del av provsvar på eget initiativ. Känner man sig osäker på hur man ska reagera eller vet med sig att man blir orolig så kanske man ska låta bli, förtydligade Cecilia.

Som avslutning presenterade Cecilia Karlsson en ny app som ger möjlighet till ett digitalt vårdmöte. KRY finns att ladda ner till läsplattor samt smartphones och erbjuder till en kostnad samtal med en läkare online. Via appen kan man också få recept utskrivna samt få remisser till andra vårdinstanser.

Förmiddagen på seniorernas hus led mot sitt slut och när dörrarna mot caféet öppnades spred sig en härlig doft från sopplunchen som serverades med nybakat bröd för åhörarna. Mycket intressant information och härligt välsmakande lunch känns som en bra summering.

Seniorernas hus i Sundsta
Seniorernas hus i Sundsta

Text: Ylva Alsterlind & Marianne Jonsson
Foto: Ylva Alsterlind

Klimatsmart mat

Klara Perhamre
Klara Perhamre

Hösten 2015 startade karlstadsprojektet Klimatsmart Mat med Klara Perhamre som projektledare. I början av februari 2017 kunde vi läsa på Karlstad kommuns hemsida hur väl man har lyckats med att minska matsvinnet på kommunens skolor.

2016 var minskningen 30 ton mat, eller motsvarande 25 % av den totala matåtgången. Att minska matavfallet är ett av projektets mål, men hur är det med den övriga måluppfyllelsen?

Projektet består av ett antal projektmål, som att man vill öka andelen ekologiska inköp av livsmedel, minska inköp av kött och öka användningen av rotsaker och grönsaker, minska matsvinnet, minska andelen koldioxidutsläpp och information och utbildningen om nyttan med klimatsmarta val. Hur väl har man lyckats med detta?

ASP Bladet kontaktade Klara Perhamre för att ta reda på det.

Ekologiska livsmedel
Klara berättar att de under 2016 ökade andelen ekologiska livsmedel med 4 procentenheter, från 29 till 33 procent. Målet för 2017 är att de skolor som ännu inte är KRAV-certifierade ska bli det.

Skolkockarna har haft ett stort egenansvar för att projektet ska lyckas. Under 2016 har de haft som uppgift att köpa in mer klimatsmarta råvaror, öka andelen vegetariska inslag i maträtterna och tänka på att köpa in mer klimatsmart kött.

I ett försök att få barn och ungdomar att äta mera grönt och att pröva nya rätter, har man på flera skolor gjort om buffén. Man har gjort så att vegetarisk mat, kolhydrater och grönsaker är det första man stöter på när man kommer in i matsalen. Klimatpåverkan från köttkonsumtionen i kommunen har därför minskat med 35 % mellan 2015 och 2016.

Koldioxidutsläpp
Det finns en nära koppling mellan mängden mat som kastas och koldioxidutsläpp. När man började mäta hur mycket mat som slängdes på kommunens skolor landade man på 130 ton. Det innebär utsläpp på 760 000 kg koldioxid. Det motsvarar utsläppen från en bil som kör 88 varv runt jorden.

– Att matsvinnet har minskat med cirka 30 ton på grund- och gymnasieskolor innebär att vi sparar uppemot 800 000 kronor under ett år. Det innebär en stor miljövinst. Utsläppen från matsvinnet har minskat motsvarande vad en bil skulle släppa ut om den åkte 17 varv runt jorden, säger Klara.

Men förskolorna har lyckats ännu bättre! De har minskat sin klimatpåverkan från köttkonsumtion med 36 %.

Information och utbildning
Hur man lagar klimatsmart mat, det fick skolkockarna lära sig mer om under sportlovet 2016. Fokus låg på att visa att om man ökar mängden ekologiska råvaror så kan det löna sig ekonomiskt. På höstlovet fick kockarna lära sig laga vegetarisk mat. Gymnasiekockarna fick även jobba med vegansk mat.

– Skolkockarna har fått fördjupad utbildning i hållbarhetsfrågor och ekologiskt jordbruk samt genomgått KRAV:s internutbildning, fortsätter Klara.

Karlstad kommun är inte ensamma om att jobba med klimatsmart mat. I flera andra kommuner i Sverige har man valt att arbeta på ett liknande sätt. Men Karlstad har kommit en bra bit på vägen, och ännu bättre blir det kanske, då projektet ska pågå fram till december 2018.

Text: Patrik Alster
Foto: Privat