Digitaliseringsarbete handlar om att använda ny teknik för att höja servicenivån för stadens invånare. ASP Bladet har pratat om digital välfärd med Monika Bubholz, miljöpartistiskt kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsens tillväxtutskott.
Karlstads kommun arbetar med att ta fram en digitaliseringsstrategi för att ännu bättre utnyttja de möjligheter som digitalisering och IT ger oss. Ny teknik förändrar redan nu sättet hur vi arbetar, tar till oss information och löser olika frågor.
– Det är viktigt att vara proaktiva så att Karlstad ligger i framkant med det arbetet, säger Monika Bubholz.
Redan idag används tekniken på flera områden. Ett exempel är en kamera som gör att hemtjänsten kan titta till sina klienter på natten utan att störa deras sömn. Ett annat exempel är digitala verktyg som ger elever med funktionsvariation möjlighet till individanpassad och inkluderande undervisning.
– Invånarantalet i Karlstad Kommun ökar stadigt och för att klara en hög kvalitet inom skola, omsorg och vård är digitalisering en viktig faktor, menar Monika.
För att satsa resurser på de områden invånarna efterfrågar, har kommunen genomfört en enkätundersökning. Kommuninvånare har fått möjlighet att berätta hur de tycker olika tjänster kan förbättras och även ge förslag på digitala lösningar i kommunen.
– Responsen har varit mycket bra, vi har fått in många svar och flera tips. Bland annat efterfrågas en parkeringsguide i appform, att vägarbeten meddelas med push-notiser och appar för att underlätta kommunikationen mellan föräldrar och skola, berättar Monika.
Digitaliseringsstrategin ska vara framtagen och klar vid årsskiftet 2017/2018.
– Min dröm är att digitalisering bidrar till att vi använder resurser på bästa sätt och därmed får ett mer hållbart samhälle, avslutar Monika.
Att ge vissa patienter möjlighet att skriva in sig själva i psykiatrins slutenvård, det vill landstingets politiska styre Värmlandssamverkan. Detta tror man ska öka självbestämmandet och korta vårdtiderna, samtidigt som man får möjlighet att fånga patienter tidigare i sjukdomsförloppet, så som de med självmordsrisk, anorexia och psykos.
Undertecknads första tanke är att det blir svårt att prioritera vem som får komma in? Avdelningarna är ju redan fulla som det är för det mesta? Men funkar det borde vårdtiderna kunna kortas? ASP Bladet har talat med Marianne Utterdahl från Sjukvårdspartiet i Värmland.
Idag är det inte så att man kan bestämma själv om man vill bli inlagd, utan det görs en bedömning av läkare när man kommer in på psykakuten. Att genomföra någon form av självinskrivning innebär en maktförskjutning.
Det finns exempel ute i landet där det skrivs ett vårdkontrakt mellan patienter som är lämpliga och landstinget eller motsvarande vårdgivare.
– Det skrivs en planering där patienten kan åka hem och känna sig trygg med vetskap att om symtomen börjar blir sämre, så vet jag att det finns en plats dit jag kan vända mig för att lägga in mig.
Enligt förslaget behöver patienten inte ta vägen via akuten för att bli inskriven, utan har en direktfil in. Detta för att kunna bryta ohälsan tidigare. På så sätt hoppas förespråkarna att patienten blir mer delaktig i sin egen vård.
Tanken är att detta ska kunna vara en förändring i arbetssätt som betalar sig själv, i och med att det finns mycket som talar för att det kan leda till förkortade vårdtider. Värmlandssamverkan har bett landstingsdirektören att utreda om det här är lämpligt. Fast man vill inte detaljsstyra uppdraget, det ger man organisationen i uppdrag att ta reda på själva.
Marianne Utterdahl ser dock fördelarna. – Relationen mellan patient och personal har blivit mycket bättre där man genomfört detta, och det är ju viktigt för patienten att få en bra relation, då har man bättre chans att återhämtning. För personalens del låter det som att det kan leda till en betydligt bättre arbetsplats. Som vi ser det så är det liksom alla rätt.
I de delar av Sverige politikerna har tittat på får avdelningarna komma med förslag om de vill ha särskilt avsatta vårdplatser. Om vårdplatsen är upptagen, kan man som patient behöva vänta nån dag, men de har fortfarande en direktfil in i verksamheten.
– Men om det är så vi tycker det ska fungera i Värmland eller om vi har en annan lösning för det, det vet vi inte utan det är principen som är viktig. Genom att göra patienter delaktiga och genom att bryta ohälsan i tid kan vi hitta vinst för både patient och landstinget.
Detta är ett förslag som den 25 april presenterades för Landstingsstyrelsen, går det igenom då, så kommer de sätta ett datum då det skall återrapporteras från landstingsdirektören. Marianne Utterdahl är ödmjuk inför vad som kan bli resultatet.
– Det kan bli att ”detta har vi alla förutsättningar för och kan börja med direkt” eller ”det här är ingenting vi tycker därför att” och då får vi se vad vi tycker om det. Eller så kan det bli så att de tycker ”Detta är jättebra, men vi behöver de här och de här förutsättningarna”. Så det är omöjligt att svara på innan vi får verksamhetens kunskap och analys om det här.
Ser du att det här arbetssättet skulle kunna innebära några problem?
– Nej, det gör jag inte egentligen, jag litar på att vi har en profession som vet hur och när det här ska användas, och till vilka. Jag tror att det är en fördel när patienter får en större egenmakt och att vi får ett samspel mellan vården och patienten. Det finns alltid en risk med varje vårdmöte, men jag tror att den risken minskar om patienten får ett större inflytande.
Marianne vill att patienterna ska veta att de på alla sätt jobbar för att höja både tillgängligheten och kvalitén i vården, och där patientens perspektiv är i första rummet. Det är den väg de har valt att gå för att utveckla vården i Värmland. Hon ser en stor kraft, en stor vilja, i organisationen att göra sådana saker som även professionen ser skulle leda till bättre vård för patienterna.
– Vi är inte framme vid målet än, men vi jobbar verkligen med detta i första hand. Jag kan också tillägga att jag hoppas vi får en vård där patienten är mer delaktig, då det ger individen större trygghet och att det också ger närstående större trygghet.
Konsumentrådgivningen i Karlstad finns till för att hjälpa dig när du har frågor om ett köp. Det kan handla om allt ifrån rådgivning inför köpet till hjälp vid tvistlösning efter köpet. De kan även assistera i olika ekonomiska situationer och erbjuder bland annat hjälp med skuldsanering.
Vanliga frågor som dyker upp rör oftast boende, bilar och telefoner. Konsumentrådgivare Ina Johansson ger en bra tumregel för att undgå att bli lurad:
– Låter det för bra för att vara sant? Ja, då är det nog det också.
Hon tycker att det är krångligt att vara konsument i dagens samhälle. Det finns så mycket att välja bland. Om man handlar över nätet så kan det finnas många inblandade företag vilket gör det krångligt att avgöra vem som ska stå ansvarig om det är fel på en nyinköpt vara.
Ina tipsar om att kolla upp företaget och att man som konsument försäkrar sig om att man har förstått allt som försäljaren har sagt. Hon rekommenderar också att inte acceptera några erbjudanden om man inte har tid att lyssna på försäljaren eller läsa avtalet.
– Om någon ringer eller knackar på, var inte för snabb med att tacka ja. Läs igenom ordentligt innan du godkänner någonting.
Det finns flera sätt att snabbt kolla om en telefonförsäljare är seriös eller inte. Det går till exempel att söka numret på nätet, direkt i sökrutan. Idag finns det ett flertal sidor som listar potentiellt oseriösa säljare och på ett flertal av dessa kan man även lämna kommentarer om produkten eller om de betett sig otrevligt.
Ett annat sätt är att skaffa spärrningstjänsten Nix. Nix fungerar mot seriösa försäljare som du inte har avtal med sedan tidigare. Oseriösa företag struntar i Nix-registret och ringer ändå. Är du med i Nix och får ett försäljningssamtal från okänt företag så ska du inte tacka ja.
Konsumentrådgivningen och Konsumentverket är två separata organisationer. Ina förklarar skillnaden och likheterna mellan dem. De kan båda två berätta vilka regler och lagar som gäller i olika situationer och ge råd på hur du ska gå vidare i en tvist. Konsumentrådgivningen kan, till skillnad från Konsumentverket, utöver detta erbjuda personlig kontakt och hjälp till självhjälp. De kan läsa igenom avtal och ge dig mer grundlig vägledning i dina frågor. De håller även i föreläsningar för extra utsatta grupper så som ungdomar, äldre och nyanlända.
– Känn dig inte dum om du blir lurad. Du är inte ensam.
Alla kan få hjälp, både privatpersoner och företag. Men för Konsumentrådgivningen finns begränsningen att du måste bo i en kommun som erbjuder konsumentrådgivning. Karlstad är en av dessa kommuner och de erbjuder även hjälp till de som bor i Sunne-, Torsby- och Hammarö kommun. Konsumentverket har inte denna begränsning.
Text: Sandra Thimfors Foto: Simo Paulakoski
Kontakt
Det går att få kontakt med Konsumentrådgivningen (tidigare Rådrummet) genom att ringa, maila eller varför inte gå på besök i person? Besöksadress: Samhällsbyggnadshuset, Gustaf Lovéns gata 30, Inre hamn, Karlstad Telefon: 054 – 540 46 90 Telefontid: måndag-fredag kl 09.00-12.00 och 13.00-16.00 Mail: konsument@karlstad.se Hemsida: Karlstad.se > Omsorg och hjälp > Konsumentrådgivningen
– Det är bra att vara lite galen, det leder ofta till spännande äventyr och upplevelser! Eric Donell tror på människans inneboende kraft att åstadkomma förändring.
Eric Donell kör verkligen så det ryker i sin späckade tvåtimmars enmansföreläsningsshow ADHD EDDDE! (alltså ”ADHD – är det det det är!”). Han berättar om diagnosen ADHD, som han själv har tillsammans med Tourettes syndrom. Han blandar animationer, musik, sång, roliga röstförändringar och kroppsspråk och lyckas med balansen att visa på de positiva egenskaper som ofta kommer med diagnosen, utan att för den skull backa för de svårigheter som också följer med på köpet.
Många Åhörare
Jag, undertecknad, sitter och slösurfar på Stadshotellets wi-fi i lobbyn när mina kollegor från föreningen Attention Karlstad/Värmland kommer. Vi följer pilar, går upp en trappa, ner en trappa, och upp igen till Franska salen. Eric Donell kramar oss alla tre och vi börjar ställa fram bokbord för incheckning av åskådare. Det är en stor föreläsningssal och omkring 60 stolar står i fyrkant mitt i det, för att rymma alla.
Folk börjar strömma in och jag bockar av dem så fingrarna blöder. Vi erbjuder gratis tidningar och vykort, och folk tittar på böcker och broschyrer som går att beställa. Eric säljer sina filmer och cd-skivor. I bakgrunden spelas snuttar av Erics musik, det är glatt och peppande men även lugnt. Sen blir det tyst. Jag tar min stol och sätter mig längst bak.
ADHD
I föreställningen följer vi bland annat sex personer ur ett inifrånperspektiv. Det är förskola, skola, vänner, kärleksrelationer och anhörigperspektiv. De olika personerna skildrar olika typer av ADHD. Alla personer med diagnosen klättrar inte i gardinerna, några med exempelvis ”ADD” är snarare dagdrömmare. Det finns tre typer av ADHD:
– ADHD-I (huvudsakligen bristande uppmärksamhet) den kallas ibland ADD, drömmare.
– ADHD-H (huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet) klättrar i gardinerna.
– ADHD-C (kombinerad presentation) både och.
Feel-good show!
Föreläsningen vänder sig till personal inom förskola, skola, vård, omsorg, myndigheter samt anhöriga och inte minst de med egen ADHD. “ADHD EDDDE!” lämpar sig för alla som önskar få en bättre förståelse för ett neuropsykiatriskt tillstånd som omfattar var 20:e person och därmed påverkar även personernas omgivning. I och med att Eric själv har neuropsykiatriska diagnoser ger han en unik inblick i hur det kan vara att leva med dem, och han är en förebild för hur bra man kan klara sig i livet.
När man lyssnar får man en ökad förståelse för ADHD, varför gör han/hon så, tips på bemötande och motivation, samtidigt som det är en föreställning man blir glad av. Man får även kunskap om olika svårigheter, missuppfattningar, fördomar och hur utanförskap kan se ut. Samtidigt betonar han de positiva sidorna som de olika neuropsykiatriska diagnoserna kan ge.
Eric Donell har skapat flera böcker, skivor, filmer och föreläsningar… och tänker inte ”växa upp och skaffa ETT jobb”. Han rör sig ständigt mellan olika arbeten och sammanhang och har haft över 30 olika arbeten. Han sitter även i styrelsen för intresseorganisationen Riksförbundet Attention.
ASP BLADET 