Etikettarkiv: Karlstads Kommun

Lurad på köpet? Konsumentrådgivningen hjälper dig

Konsumentrådgivare Ina Johansson
Konsumentrådgivare Ina Johansson

Konsumentrådgivningen i Karlstad finns till för att hjälpa dig när du har frågor om ett köp. Det kan handla om allt ifrån rådgivning inför köpet till hjälp vid tvistlösning efter köpet. De kan även assistera i olika ekonomiska situationer och erbjuder bland annat hjälp med skuldsanering.

Vanliga frågor som dyker upp rör oftast boende, bilar och telefoner. Konsumentrådgivare Ina Johansson ger en bra tumregel för att undgå att bli lurad:
– Låter det för bra för att vara sant? Ja, då är det nog det också.

Hon tycker att det är krångligt att vara konsument i dagens samhälle. Det finns så mycket att välja bland. Om man handlar över nätet så kan det finnas många inblandade företag vilket gör det krångligt att avgöra vem som ska stå ansvarig om det är fel på en nyinköpt vara.

Ina tipsar om att kolla upp företaget och att man som konsument försäkrar sig om att man har förstått allt som försäljaren har sagt. Hon rekommenderar också att inte acceptera några erbjudanden om man inte har tid att lyssna på försäljaren eller läsa avtalet.
– Om någon ringer eller knackar på, var inte för snabb med att tacka ja. Läs igenom ordentligt innan du godkänner någonting.

Det finns flera sätt att snabbt kolla om en telefonförsäljare är seriös eller inte. Det går till exempel att söka numret på nätet, direkt i sökrutan. Idag finns det ett flertal sidor som listar potentiellt oseriösa säljare och på ett flertal av dessa kan man även lämna kommentarer om produkten eller om de betett sig otrevligt.

Ett annat sätt är att skaffa spärrningstjänsten Nix. Nix fungerar mot seriösa försäljare som du inte har avtal med sedan tidigare. Oseriösa företag struntar i Nix-registret och ringer ändå. Är du med i Nix och får ett försäljningssamtal från okänt företag så ska du inte tacka ja.

Konsumentrådgivningen och Konsumentverket är två separata organisationer. Ina förklarar skillnaden och likheterna mellan dem. De kan båda två berätta vilka regler och lagar som gäller i olika situationer och ge råd på hur du ska gå vidare i en tvist. Konsumentrådgivningen kan, till skillnad från Konsumentverket, utöver detta erbjuda personlig kontakt och hjälp till självhjälp. De kan läsa igenom avtal och ge dig mer grundlig vägledning i dina frågor. De håller även i föreläsningar för extra utsatta grupper så som ungdomar, äldre och nyanlända.
– Känn dig inte dum om du blir lurad. Du är inte ensam.

Alla kan få hjälp, både privatpersoner och företag. Men för Konsumentrådgivningen finns begränsningen att du måste bo i en kommun som erbjuder konsumentrådgivning. Karlstad är en av dessa kommuner och de erbjuder även hjälp till de som bor i Sunne-, Torsby- och Hammarö kommun. Konsumentverket har inte denna begränsning.

Text: Sandra Thimfors
Foto: Simo Paulakoski

Kontakt

Det går att få kontakt med Konsumentrådgivningen (tidigare Rådrummet) genom att ringa, maila eller varför inte gå på besök i person?
Besöksadress: Samhällsbyggnadshuset, Gustaf Lovéns gata 30, Inre hamn, Karlstad
Telefon: 054 – 540 46 90
Telefontid: måndag-fredag kl  09.00-12.00 och 13.00-16.00
Mail: konsument@karlstad.se
Hemsida: Karlstad.se > Omsorg och hjälp > Konsumentrådgivningen

Att knyta ihop Solstadens kretslopp

Återvinning
Återvinning

Det är viktigt att individer och företag blir bättre på att återvinna och att inte bara slänga sopor, anser Karlstads kommun.

Återbruk, återvinning och att ta hand om farligt avfall är idag viktigare än någonsin för vår miljö. I Sverige kan man återvinna eller förbränna nästan allt avfall. Återvinning innebär att ta tillvara på avfall. Olika typer av material kallas fraktioner.

1994 införde Regeringen ett producentansvar för förpackningar och tidningar. Producentansvar innebär att producenten har ett miljöansvar. Producenten är skyldig att ta hand om varan även efter att konsumenten använt sin förpackning färdigt.

FTI
FTI-förpackning och tidningsinsamlingen ansvarar för återvinningsstationerna i landets kommuner.

Bakgrunden till att företaget startades är att regeringen har ett krav på producentansvar. FTI:s framtidsvision är ett kretslopp där det mesta som idag betraktas som avfall kan bli en ny resurs. Ägare är fem materialbolag: Metallkretsen, Plastkretsen, Returkartong och Svensk Glasåtervinning.

Avfallsportalen
På internet finns en hemsida, http://www.sopor.nu, med länkar till varje kommun. På hemsidan finns information om hur man sorterar sitt avfall och varför det bör sorteras, var man kan lämna avfallet och vad som händer sedan.

Återvinningscentraler i Karlstad
Återvinningscentraler i Karlstads kommun finns på Heden, Våxnäs, Djupdalen, Väse, Vålberg och Molkom, det finns också mindre återvinningscontainrar utställda mer centralt.

Samtliga Återvinningscentraler har skyltar som beskriver i vilka behållare soporna ska slängas.

Öppettider och utförligare information om sortering hemma finns på kommunens hemsida.

Det går också att ge prylar och möblemang ett nytt liv. Däribland genom Second hand, där märks kommunala Solareturen. Men också Myrorna som samlar in kläder, skor, saker och möbler i särskilda containrar på kommunens återvinningscentraler.

Fritidsbanken
Ett nytt grepp är Fritidsbanken, vilka finns på Kronoparken i Karlstad. Fritidsbankerna samlar in fritidsprylar och lånar sen ut dem kostnadsfritt till intresserade medborgare.

Text och foto: Marianne Jonsson

Vad händer med det vi deponerar på våra återvinningscentraler?

  • Metallförpackningar och skrot blir nya metallprodukter.

  • Brännbart avfall omvandlas till fjärrvärme i Karlstads tätort.

  • Kompost lagras för att bli till matjord.

  • Vitvaror och elektronik produkter återvinns av EL-kretsen.

  • Gips, glas och isolering är alla material som inte kan återvinnas.

  • Farligt avfall såsom färg, oljor och liknande tas om hand av entreprenör för destruktion.

  • Lampor och lysrör omfattas av producentansvar.

  • Grenar och kvistar som krossats till flis säljs som biobränsle.

Klimatsmart mat

Klara Perhamre
Klara Perhamre

Hösten 2015 startade karlstadsprojektet Klimatsmart Mat med Klara Perhamre som projektledare. I början av februari 2017 kunde vi läsa på Karlstad kommuns hemsida hur väl man har lyckats med att minska matsvinnet på kommunens skolor.

2016 var minskningen 30 ton mat, eller motsvarande 25 % av den totala matåtgången. Att minska matavfallet är ett av projektets mål, men hur är det med den övriga måluppfyllelsen?

Projektet består av ett antal projektmål, som att man vill öka andelen ekologiska inköp av livsmedel, minska inköp av kött och öka användningen av rotsaker och grönsaker, minska matsvinnet, minska andelen koldioxidutsläpp och information och utbildningen om nyttan med klimatsmarta val. Hur väl har man lyckats med detta?

ASP Bladet kontaktade Klara Perhamre för att ta reda på det.

Ekologiska livsmedel
Klara berättar att de under 2016 ökade andelen ekologiska livsmedel med 4 procentenheter, från 29 till 33 procent. Målet för 2017 är att de skolor som ännu inte är KRAV-certifierade ska bli det.

Skolkockarna har haft ett stort egenansvar för att projektet ska lyckas. Under 2016 har de haft som uppgift att köpa in mer klimatsmarta råvaror, öka andelen vegetariska inslag i maträtterna och tänka på att köpa in mer klimatsmart kött.

I ett försök att få barn och ungdomar att äta mera grönt och att pröva nya rätter, har man på flera skolor gjort om buffén. Man har gjort så att vegetarisk mat, kolhydrater och grönsaker är det första man stöter på när man kommer in i matsalen. Klimatpåverkan från köttkonsumtionen i kommunen har därför minskat med 35 % mellan 2015 och 2016.

Koldioxidutsläpp
Det finns en nära koppling mellan mängden mat som kastas och koldioxidutsläpp. När man började mäta hur mycket mat som slängdes på kommunens skolor landade man på 130 ton. Det innebär utsläpp på 760 000 kg koldioxid. Det motsvarar utsläppen från en bil som kör 88 varv runt jorden.

– Att matsvinnet har minskat med cirka 30 ton på grund- och gymnasieskolor innebär att vi sparar uppemot 800 000 kronor under ett år. Det innebär en stor miljövinst. Utsläppen från matsvinnet har minskat motsvarande vad en bil skulle släppa ut om den åkte 17 varv runt jorden, säger Klara.

Men förskolorna har lyckats ännu bättre! De har minskat sin klimatpåverkan från köttkonsumtion med 36 %.

Information och utbildning
Hur man lagar klimatsmart mat, det fick skolkockarna lära sig mer om under sportlovet 2016. Fokus låg på att visa att om man ökar mängden ekologiska råvaror så kan det löna sig ekonomiskt. På höstlovet fick kockarna lära sig laga vegetarisk mat. Gymnasiekockarna fick även jobba med vegansk mat.

– Skolkockarna har fått fördjupad utbildning i hållbarhetsfrågor och ekologiskt jordbruk samt genomgått KRAV:s internutbildning, fortsätter Klara.

Karlstad kommun är inte ensamma om att jobba med klimatsmart mat. I flera andra kommuner i Sverige har man valt att arbeta på ett liknande sätt. Men Karlstad har kommit en bra bit på vägen, och ännu bättre blir det kanske, då projektet ska pågå fram till december 2018.

Text: Patrik Alster
Foto: Privat

I fokus: Resurscentrum

 Resurscentrum, foto Henrik Sjöberg
Resurscentrum, foto Henrik Sjöberg

Maria Hasslid är enhetschefen på nyöppnade Resurscentrum. Vid Viken alldeles bredvid Statsträdgården bedriver hon med sina kollegor en mötesplats för stöd och smarta lösningar som underlättar vardagen.

Resurscentrum är en verksamhet som har flera delar och där Maria Hasslid har det övergripande ansvaret. Hon har en gedigen arbetserfarenhet, bland annat som arbetsterapeut inom landstinget och har även jobbat som enhetschef sedan åtta år för Karlstads kommun.

Inom Resurscentrums väggar finns ett antal verksamheter. En av dessa är Anhörigstöd, som består av tre anhörigkonsulenter. För den som är anhörig och stöttar eller vårdar dina nära och kära och behöver stöd och samtal, finns Resurscentrum som ett bollplank.

– Det går också att vara med en anhöriggrupp. Vi anordnar även föredrag och föreläsningar som man kan komma lyssna på, säger Maria Hasslid.

En annan del av verksamheten bedrivs ett demensteam, som består av två sjuksköterskor, en arbetsterapeut och tre undersköterskor. De jobbar med att stötta personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Demensteamet arbetar också med att vidareutbilda personal i frågor rörande demens.

För att uppmuntra personer med demenssjukdom anordnas ett antal dagträffar. Dagträffarna är till för att ge brukarna inspiration och stimulans. De som kommer består till det största del av personer med någon form av demenssjukdom som bor hemma. Brukarna kan bo ensamma, med en partner eller vara beroende av hemtjänsten.

Maria Hasslid, foto Henrik Sjöberg
Maria Hasslid, foto Henrik Sjöberg

– Tanken är att kommit hit, ha det bra och trevligt. Man ska få stimulans, träning och träffa andra människor. Att då ha det lite kul, helt enkelt, menar Maria.

En stor del av Resurscentrums verksamhet består av ett korttidsboende. För att hamna där ska det hänt någonting som gör att man inte kan bo kvar hemma. I så fall finns det möjligheter att under en kortare tid bo på deras korttidsboende. Det finns olika anledningar som gör att man kan bli inskriven på boendet. Det kan vara så att man varit inlagd en tid och blir utskriven, men är inte i skick att bo kvar hemma. Då kan korttidsboendet vara ett alternativ till dess att livssituationen blivit bättre.

Resurscentrum har även gjort i ordning visningsmiljöer där man kan del av smarta produkter och välfärdsteknologi.

– I det ena rummet finns det fiffiga produkter som kan underlätta vardagen, förklarar hon.

Vattenflaskor, foto Henrik Sjöberg
Vattenflaskor, foto Henrik Sjöberg

Det har också gjorts i ordning en visningslägenhet som visar olika smarta lösningar. En av dessa är en medicindoseringsapparat som påminner brukaren när det är dags att sin medicin.

Att arbeta som chef är något som inspirerar och ger mycket tillbaka. Marias entusiasm märks när hon pratar om sitt jobb.

– Jag tycker jag har ett väldigt roligt jobb och tycker om att jobba som chef.

Hon menar att anledningen till att hon gillar chefsrollen är möjligheten att påverka. Är du chef, i Marias fall enhetschef, finns möjligheten att influera verksamheten på ett direkt sätt. Maria säger att hon vill påverka så att verksamheten gagnar medborgarna i Karlstad på bästa sätt.

– Jag har större chans att påverka i en chefsposition. Sedan gör mina medarbetare ett fantastiskt jobb och är jätteviktiga. Jag tycker om att utveckla saker och göra dem bättre och det har jag stor möjlighet till som chef, förklarar Maria.

Text och foto: Henrik Sjöberg

Vägen till skuldsanering

achievement-18134

Jag har under flera års tid våndats över mina skulder och förra året tänkte jag att det var dags att göra något åt det hela. Sagt och gjort ringde jag Karlstads kommun växel och begärde Budget- och Skuldrådgivning, för att där få hjälp med att söka skuldsanering.

Jag blev ställd på en kölista i början av februari förra året och fick sedermera en tid i augusti.

Jag fick veta att kontoret låg i samma hus som Socialtjänsten, vilket ligger vid Stadsträdgården, så det var inga problem att hitta dit.

När jag kom dit fick jag träffa en trevlig tjej som skulle hjälpa mig med skuldsaneringen. Hon berättade att hon skulle ta kontakt med olika inkassobolag, så att de kunde skicka svar till henne angående mina skulder. Vidare berättade hon att om man får skuldsanering, så skulle Kronofogden dra en viss summa pengar i fem år – sen är man helt skuldfri.

Jag fick skriva på ett papper som gav henne tillåtelse att skicka förfrågningar till de olika bolagen där jag kunde tänkas vara skyldig pengar. Därefter fick jag en ny tid i oktober och till det mötet skulle jag ha med mig hyresavi, inkomstuppgifter samt ett personligt brev.

Förbättrade regler
Anledningen att mötet var i oktober var för att hon inte ville söka skuldsanering före den 1:a november. Då kom det nämligen nya förbättrade regler hos Kronofogden. Man skulle inte längre själv behöva fylla i de olika betalningsuppdragen utan Kronofogden skulle göra det. Man har numera även två betalningsfria månader per år, december och juli, vilket passar alldeles utmärkt inför julen och semestern.

Vid nästa möte som var i oktober hade jag förberett mig på att vi tillsammans skulle sitta vid datorn och fylla i de olika skulderna, döm om min förvåning (glatt) så hade hon redan gjort det. Det var bara att fylla i inkomstuppgifter och utgifter sedan var det klart för underskrift. Vi gick även igenom skulderna så att alla uppgifter stämde.

Hon skickade sedan in handlingarna till Kronofogden och nu väntar jag på svar, det kan ta upp till sex månader innan det kommer.

Det tog mig ett tag att söka skuldsaneringen och vägen dit har inneburit många sömnlösa nätter. Motivationen för att betala skulderna har inte alltid varit på topp, men nu känner jag mig förväntansfull. Hoppas att det går bra, så att jag nu får ordning på min ekonomi.

Text: Andrea Karlsson

Karlstad – på god väg mot 100 000!

ASP-Bladet har pratat med Per-Samuel Nisser, kommunstyrelsens ordförande i Karlstad, om att Karlstad kommun i sin ambition att nå 100 000 invånare nu passerat den magiska gränsen 90 000.

Politikerna i Karlstad kommun har länge jobbat för att invånarantalet ska öka. På nwt.se kunde man läsa den 25 oktober 2016 att kommunen enligt skatteverkets statistik passerat 90 000, närmare bestämt 90 018 invånare.

– Vi vill att Karlstad växer. Ju fler som bor här desto fler affärer och större branschutbud. Karlstad blir mer konkurrenskraftig mot andra städer, vilket är positivt för både företagare, arbetsgivare och arbetstagare, säger Per-Samuel Nisser till ASP Bladet.

Kommunstyrelsen räknar med att invånarantalet ska öka med en procent per år, vilket motsvarar cirka 900 personer. I takt med att invånarantalet ökar planeras också skolor, barnomsorg och självklart bostadsbyggande. Gällande infrastrukturen finns det planering för nya broar, hur biltrafiken i centrumkärnan ska kunna minskas och kommunikationsmöjligheterna ska bli bättre och tillgängligare.

– Vi ser egentligen ingenting negativt med att Karlstad växer, att fler branscher hittar hit ger ringar på vattnet. Men det är självklart diskussioner kring markplanering med mera i ett sånt här långsiktigt arbete, avslutar Per-Samuel Nisser

Text: Ylva Alsterlind

Julmarknad på Sandbäcken

2222Det är dags för julmarknad på Sandbäcken i år igen, som ska ske under en dag den 10 december. Undertecknad fick förmånen att kika in på kickoffen, som pågår under två dagar.

Det var en härlig grupp som hade satt igång med förberedelserna. Alla var engagerade och sysselsatta i nån av de tre grupper som hade delats upp under morgonen. De hade staplat upp julpaket i ett hörn som skulle nå ända upp till taket och julgranen höll på att kläs. De höll även på att måla om ett rum inför julmarknaden.

Utegruppen hade gett sig av till skogen för att samla mossa som de sedan skulle sätta på två cyklar. Även granris skulle samlas in för att pynta runt om i Sandbäckens trädgård.

ASP Bladet talade med Petra Eriksson som är samordnare inom verksamheten.

Hur känns det att komma igång med julmarknaden?
– Det känns bra, jag är ju ett sånt där julfreak som alla pratar om. Själv började jag med julen i oktober. Att jag kan jobba med det på jobbet också är jättehäftigt.

Hur många är inblandade i förberedelserna?
– Vi har en liten julkommitté som ser till att allting flyter på, i den är det fem personer. Idag på pyntdagarna så är vi ungefär 25 stycken.

Hur många julmarknader har ni haft?
– Sedan vi börjat med att ha den på lördagar så är det andra gången nu. Sen är jag lite osäker, för jag har bara jobbat här i två år. Men jag tror det här är den sjunde eller åttonde.

Vilka är det som arrangerar årets julmarknad?
– Det är hela enheten för arbetsrehabilitering och sysselsättning.

Hur ser programmet ut för årets upplaga?
– Den är på lördag den 10 december mellan klockan 10-16. Vi kommer att ha en julkör som uppträder två gånger. Vi kommer även att ha ponnyridning och sälja massor av julgrupper utanför. Inne i huset finns hantverk i smide och läder. Även trähantverk, mat, kaffe och te, ja allt!

Hur många besökare räknar ni med?
– Förra året var det cirka 2 500 besökare, så vi får se hur många som kommer i år!

Är det egna bak- och hantverk ni säljer?
– 95 procent av allting är egentillverkat.

Vad brukar ni sälja mest?
– Vår erfarenhet från förra året var att vi fick slutsålt på precis allt. På marknadens öppettider var allt i princip slut frånsett ett tiotal produkter.

Hur ser deltagarna på den här kickoffen?
– De tycker att det är väldigt häftigt. Att det känns väldigt på ”riktigt” när det är så många kunder som kommer, och att de vill lägga pengar på deras arbeten. Det är en bekräftelse på att det de gör är väldigt bra. Många av deltagarna får en självförtroendeboost av det, och det vill vi att de ska få. Det är fantastiska saker som de gör! Det ser ut som om det är designade saker ur en fin inredningsbutik.

Kommer jultomten i år?
– Ja, men vilken bra fråga! Jo, jultomten kommer och barnen kan lämna sina önskelistor till honom.

Kommer Aktivitetscenters julkör?
– Det är flera på Aktivitetscenter som är med i kören. Sen är det även fritt fram för alla socialpsykiatriboendens brukare att vara med. Vi tycker att ju fler som sjunger desto bättre. Det är en mix som uppträder under julmarknaden.

Text: Andrea Karlsson
Foto: Stefan Ek


Vad är Sandbäcken?
Sandbäcken är en plats för den som har eller har haft psykiska besvär alternativt drogberoende. Det är tänkt att genom den sysselsättning som finns där, vara en hjälp till att komma tillbaka in i studier eller arbete. Det finns även möjligheter att komma till Kilsta gård där det finns utegrupp, keramik- och läderarbeten.