Etikettarkiv: karlstads universitet

ADHD eller otrygga föräldrar med otrygga barn?

IMG_3347Allt fler barn och unga lider av psykisk ohälsa. ASP bladet har träffat psykologiprofessor Kjerstin Almqvist som anser att neuropsykiatriska diagnoser riskerar att missbrukas. Hon tycker även att den sociala miljön är viktig.

– Jag tror att barn och ungdomspsykiatrin är utsatta för väldigt starka påtryckningar att göra snabba utredningar för att korta köer och för att så många som möjligt ska få sin diagnos, säger Kjerstin.

Hon har under många år forskat om barn som lever i familjer där det förekommer våld och om hur detta påverkar deras psykiska hälsa.

Kjerstin menar att ett barns anknytning till sina närmsta vårdnadshavare har stor inverkan på hans eller hennes psykiska hälsa även i vuxen ålder. Sättet föräldrar och barn anknyter till varandra utgör ett mönster för hur barnet sedan samspelar med andra människor. Ett otryggt anknytningsmönster leder ofta till problem i skolan och svårigheter i kamratrelationer.

– Barn som växer upp med missbrukande föräldrar eller i en familj där det förekommer våld får tidigt lära sig att ”kontakt med andra kan vara farligt” eller ”det är bäst att jag själv är argsint”. Dessa barn är ofta på sin vakt och har svårt att hantera konflikter, säger Kjerstin.

Kjerstin påpekar att Sverige i sin lagstiftning har en stark föräldrarätt och att detta märks i många situationer. Hon menar att om barnet bedöms ha en medfödd dysfunktion blir det lättare för föräldrarna i kontakten med hälso- och sjukvård, barnomsorg och skola. Frågan är om barnets rätt att få det stöd det behöver då blir underordnat föräldrarnas och samhällets behov av enkla lösningar och förklaringar?

– Jag tycker att betydelsen av svåra livsomständigheter hos barn undervärderas när man tittar på anledningar till deras psykiska ohälsa. Jag är väl medveten om att man i dagens samhälle ser en neuropsykiatrisk diagnos som ett kvitto på att det är medfött, vilket jag tycker är ett missbruk av diagnossystemet, eftersom det inte säger någonting om orsaker, utan det är rena beteendebeskrivningar, säger Kjerstin.

Hon menar att barn- och ungdomspsykiatrin i större utsträckning borde göra breda kartläggningar av orsakerna till varför barn uppvisar olika symtom. Hon nämner då bland annat barn som har svårigheter att sitta stilla och koncentrera sig eller är lättirriterade och oroliga. Det behöver inte röra sig om en medfödd sårbarhet, utan det kan lika gärna bero på att föräldrarna missbrukar alkohol eller att man blir mobbad i skolan.

– Vi har till exempel de barn som jag har forskat om, som har upplevt våld inom familjen, många av dessa barn utvecklar svårigheter som gör att de får en ADHD-diagnos. Om man då säger att det här är något du får leva med och sätter igång medicinering, som man dessutom vet har ganska svåra biverkningar, så får det väldigt negativa konsekvenser, säger Kjerstin.

Hon menar att om man istället hade fått klart för sig att det här barnet har varit med om att det förekommit allvarligt våld inom familjen, så finns det behandlingsmetoder även för det som gör att man kan bli av med symtomen.

– Jag tycker att vi måste bli mer medvetna om att barns faktiska livsmiljö många gånger är det som påverkar deras psykiska ohälsa mest och miljön kan vi förändra. Om barn får skydd och bra uppväxtvillkor, så minskar den psykiska ohälsan. Sedan ska självklart de som har en medfödd sårbarhet få hjälp de också, säger Kjerstin.

Text: Therese Nilsson
Foto: Stefan Ek

Du kan vara Framtidens entreprenör

243567890Demokratiska företag och ekonomisk demokrati – är det möjligt? Det var ämnet för en rad föreläsningar som hölls på Karlstads universitet i oktober. ASP Bladet var där.

Bakom arrangemanget stod Värmlandskooperativen, Karlstads universitet, Unionen och IF Metall. Värmlandskooperativen och Karlstads universitet har haft flera seminarier förut om kooperation, berättar Gunnel Kardemark, vice VD för humaniora och samhällsvetenskap, som kort introducerade dagen innan hon lämnade ordet vidare.
– Svenska företag läggs ner i generationsskiftena, är de olönsamma eller vad då?, undrar Leif Thyrén från Värmlandskooperativen. Frågan är retorisk.

RÄDDA LOKALA FÖRETAG
En förstudie gjord av Värmlandskooperativen visar på att kooperativa intressenter kan stöta på en del problem. Bland annat kring sin finansiering från banker, som har svårt att förstå företagsmodellen, men även det allmänna skyddsnätet och a-kassereglerna kan ställa till det. Det är inte anpassat för företagare, och i synnerhet inte ekonomiska föreningar, som kooperativ i lagens mening utgör.

Sverige har några av europas äldsta företag. 175 000 företag kommer att behöva växla generationer, men är inte alltid rustade att klara den situationen. En tredjedel av dem tros tas över av familjemedlemmar, ytterligare en tredjedel av externa aktörer, men vad händer med den kvarvarande tredjedelen, kommer de att behöva lägga ner?

Här lyfts kooperation fram som en potentiell lösning, varför inte fråga arbetarna om de kan tänka sig att ta över driften, och även administrationen av företaget och dela ägandet gemensamt?

123123MINDRE LÖN OKEJ
Ute på glesbygden finns många företag men inte alltid någon arvinge, genomgående är att arbetarna kan tänka sig något lägre lön om rätt ägare tar över; att det är någon med lokal förankring, ingen ”stockholmare” eller utländskt företag som flyttar undan verksamheten från orten.

Många vill dessutom se sitt livsverk och verksamhet leva vidare. Varför når inte det tänket ut till de anställda?

INTERNATIONELLT
I Frankrike jobbar kooperativ, fack, akademi och banker ihop. Det finns en politisk tilltro till kooperativen, och en historik av franska arbetskooperativ. Den finansiella krisen slog hårt mot Frankrike, en kris som gjorde företagen medarbetarägda. Medarbetare har förköpsrätt till företagen. Mellan 2008 till 2012 ökade medarbetarägda företag med 15 procent. För att betala för köpet av företaget, offrade man i vissa fall en del av sin lön.

Det kan finnas en stor rädsla hos arbetare att bli entreprenörer, många vill jobba med det de kan. Men det kan vara väl värt att läsa in sig på ekonomi och hålla igång företaget tillsammans. Det kan ske flera positiva effekter av det och skapas fler nya jobb än i traditionella företag, de blir mer uthålliga och mer samhällsnyttiga, säger Leif. Den som äger och arbetar tjänar på det.

234567890SPANIEN
I baskiska Mondragon, genereras genom den kooperativa centralorganisationen Corporación Mondragon, en betydande del av Spaniens ekonomi. Mondragons framgångsrecept består av att man bland annat satsat hårt på gemsamt ägda företag. Ett av de framgångsrika företagen som är baserade i Mondragon är Fagor, som gör kylskåp och vitvaror.

De kooperativa företagen i Mondragon har egna socialförsäkringssystem och i regel fler anställda. Vid en kris säger man inte upp arbetare i första taget, utan låter hellre anställda minska sin arbetstid tillfälligt. På så vis behåller man personalen och kunskapen i företaget.

Ett spanskt kooperativ kan ha 80 000 medlemmar, men det är fortfarande ”en medlem, en röst” som är devisen. Leif Thyrén återberättar vad en man i Mondragon berättade för honom:
– Alla är entreprenörer här. Säg det till Sverige!

Demokrati anses vara eftersträvansvärt som sätt att styra stora organisationer som stater och storstäder, varför gör man inte likadant i företag? Det var den övergripande frågeställningen under dagens föredrag om kooperativ ekonomi.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Lotta Tammi

Ifrågasätt dig själv – för jämställdheten

BlommorEn sund och respektfull arbetsplats är något alla förtjänar men många aldrig får uppleva. Att ifrågasätta sig själv och reflektera över hur andra påverkas av ens beteende, är vi åtskilliga som kan bli bättre på. ASP Bladet språkar med Manuel Almberg Missner, som gjort karriär av normförändring.

Det är tidig förmiddag när Manuel ringer på dörren. Trots sitt skruvstädsliknande handslag ger han ett sympatiskt och tillmötesgående intryck.

Manuel berättar att han driver företaget MM Gender Advice och att han sedan sju år tillbaka jobbar som genus- och jämställdhetskonsult. Han har också varit anställd som genusvetare på Karlstads universitet. Som konsult har han en bred repertoar. Härskartekniker är en del av den, och det var på dessa som samtalets fokus skulle hamna.
Jämställdhetsfrågor är en aldrig svalnande potatis och ett ständigt pågående arbete. Manuel säger sig märka en attitydförändring kring frågorna sedan han började jobba med dem för sju år sedan.

– Jag tycker att det sker en positiv utveckling. Sättet att prata om frågorna har förändrats. Det blir inte bara en fråga om vad jämställdhet är, utan det handlar mer om hur man rent konkret kan göra för att skapa jämställda verksamheter.

– Man vill hitta metoder och tillvägagångssätt för att skapa jämställdhet i praktiken, så att det inte bara blir en teoretisk fråga, fortsätter Manuel.

Härskartekniker
Fler och fler grupper, verksamheter och organisationer ser ett värde i genus- och jämställdhetsarbetet, och ny forskning pekar på att jämställdhet är kopplat till lönsamhet och nytta för både arbetsplatser och samhället i stort. Men att engagera sig i dessa frågor är inte alltid riskfritt.

– Jag har råkat ut för många härskartekniker. Jag har blivit utsatt för alla varianter, förutom möjligtvis våld. Risken blir större om man jobbar med genusfrågor och att förändra normer. Män löper lika stor risk som kvinnor att bli utsatta, säger Manuel.

Han går vidare med att utveckla begreppet ”härskartekniker”, och förklarar att de kan gå till på väldigt många olika sätt och att det ofta handlar om mer eller mindre subtila utspel.

– Ett vanligt exempel som jag tror många kan känna igen sig i, är något som kallas för komplimangsmetoden: ”Du som är så duktig, kan inte du göra det här?”. Om man får en komplimang så vill man gärna leva upp till den. De flesta säger nog inte: ”Tack, men jag tänker inte betala tillbaka för din komplimang.”

– Det pågår mycket kroppsspråk också. Det är inte bara vad vi kan höra i ord. Det handlar om hur vi sitter och hur vi tittar, eller om att bläddra i papper samtidigt som någon försöker prata, berättar Manuel.

Status, makt och hierarkier
Det finns osynliga statussystem som gör att negativa beteenden kan ”smitta” i en grupp. När den högsta ledaren, vilket inte behöver vara den officiella chefen utan en person med informell makt, beter sig på ett visst sätt så är det fritt fram för de övriga att uppföra sig på liknande manér.

Ett än värre scenario är om den högsta chefen går ut och pratar i sin mobil, tittar bort eller på annat sätt kör över en anställd som försöker få uppmärksamhet, då detta kan signalera till de andra i gruppen, som vill få status av chefen, att det är helt okej att osynliggöra den här individen.

– Mycket är kopplat till hierarkier, men det är inte alltid en överordnad person som använder härskarteknikerna mot en underordnad. Ibland kan det också vara tvärtom. Man kan använda teknikerna även ur ett underläge, nyanserar Manuel.

– Det är inte alltid säkert att den som utsätter dig för teknikerna själv är medveten. Ofta kan personen vara helt omedveten.

Manuels ord gör att jag börjar fundera kring mitt eget kroppsspråk. Har jag haft ögonkontakt med honom? Har jag bläddrat i mina anteckningar? Har jag skruvat mig i stolen? Hur har han uppfattat mig?

Män och kvinnor
Även om potentiellt varje människa kan använda sig av härskartekniker, används de ofta olika beroende på om du är man eller kvinna, och utifrån vilket position du har socialt.
– Den bullrige chefen som är positiv, glad och skämtar mycket men styr med järnhand är ett exempel på en härskarteknik som vissa män använder sig av.

Kvinnors härskartekniker missas ibland, om man förutsätter att de måste användas på samma sätt som av män. Manuel manar oss att tänka på hur det kan skilja sig åt. Att uppmärksamma hur människor kan manipulera den andre till att ifrågasätta sig själv, är något vi bör vara vaksamma på.

– Det är relativt vanligt att vissa kvinnor försöker få andra kvinnor att ifrågasätta sig själva och sin kvinnlighet genom att själva framstå som nätta och feminina. Det kan ske diskret, genom ett höjt ögonbryn, ett huvud på sned och till och med ett leende.

Manuel Almberg Missner
Manuel Almberg Missner

Våga ifrågasätta dig själv
Anledningarna till att härskartekniker används kan vara många, berättar Manuel. Ofta handlar det om makt och status – vilja att bevara den och rädsla att förlora den. Teknikerna kan ibland också användas när man känner sig utmanad i sin egen identitet. Man upplever sig vara en viss person och när någon får en att ifrågasätta den egna bilden så kan man ta till fula knep för att försvara sig.

– Det är bekvämt att behålla sin syn på sig själv, men ibland kan det finnas en mening i att ifrågasätta sig själv, konstaterar Manuel.

Kontentan blir att en jämställd och respektfull arbetsplats tjänar på en öppen, ärlig och rak kommunikation. I en sådan miljö är risken mindre att härskartekniker frodas. Ouppmärksammade kan dessa tekniker i värsta fall utvecklas till vuxenmobbning eller rena våldshandlingar.

Kanske kan en viss jargong kränka någon utan att det var ens avsikt. Finner man modet att synliggöra teknikerna för sig själv och reflektera över sitt eget beteende, så har man kommit en bra bit på väg.

Text: Peter Sundström
Bild: Lotta Tammi & Robert Halvarsson

GRÖN REHABILITERING & GESTALTANDE TERAPIER

2342324234234Får man kontakt med sjukvården så får man ofta mediciner, en sjukgymnast vid behov och kanske en psykolog om det är den typen av problem man har. Men det finns också komplementär rehabilitering, där tanken är att man kan rida, måla, dansa eller musicera för att må bättre.

I Värmlands Landsting finns en musikterapeut, tre bildterapeuter, två uttryckande konstterapeuter och en dansterapeut. Nu ligger det som förslag att kommunens verksamheter ska stärka utbudet av gestaltande terapi, och att även Landstinget skall samtala med samordningsförbundet i Värmland för att i projektform starta grön rehabilitering.

PASSAR INTE ALLA
Där som grön rehabilitering skall användas måste man vara med på att det som passar en patient passar inte alla patienter. Patientens perspektiv och delaktighet måste finnas med i verksamheten. Inom grön rehabilitering liksom inom all vård skall behandlingarna anpassas efter den individuella patientens behov. Människor är olika och behoven kan variera under livets faser.

VAD ÄR DET?
Med grön rehabilitering menas rehabilitering med djur, till exempel hästar och hundar, eller natur och växtodling. I gestaltande terapi använder man konstnärliga uttrycksformer som dans, musik och bild i läkande syfte. Idag används dessa endast i liten omfattning i Värmland.

Övermedicinering är ett reellt problem enligt Värmlandssamverkan. De vill att naturunderstödd terapi och gestaltande terapi skall användas så fort det är möjligt, ibland även som förstaalternativ i vården för att minska på den medicinering som inte är nödvändig. Det finns ett rikt utbud, och tillgång till terapi i vårt län, anser Finsamförbunden, Hushållningssällskapet, Karlstads Universitet och Ridsportförbundet. Detta kan Landstinget bli bättre på att tillvarata. Redan nu finns Möjligheternas trädgård, Samordningsförbundet Samspelets bas är trädgårdsskötsel och Grön Arena för växtlighet, samt Ridsportförbundet har i Värmland sjutton ridskolor för funktionshindrade ryttare och kuskar.

FÖREBILDER
Flera landsting har grön habilitering. I Västra Götaland finns det för personer som lider av stress eller depression, i Jönköping finns grön terapi för personer sjukskrivna för stress, smärta och/eller psykisk ohälsa och det finns även terapi på andra ställen. I Jönköping har man även nyligen börjat med dansterapi för personer med Parkinson inom geriatrisk dagvård.

Gestaltande terapier utgår från psykodynamisk terapi kombinerat med konstens läkande kraft. I Värmland finns den inom Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP), Psykiatriska öppenvården, Centrum för Traumatisk Stress (CTS), Ätstörningsenheten, Neurologiska rehabiliteringen och Vuxenhabiliteringen. Landstingsstyrelsen i Värmland har lagt förslag på mer av ovan till patienter i Värmland.

SÅNG LIKNAR ORGASM
Gunnar Bjursell som är professor i molekylärbiologi vid Karolinska Institutet säger att musik kan jämföras med att få orgasm; det frigörs så mycket dopamin att det är som att ta piller, säger han. Från att tidigare ha trott att skador på hjärnan var permanenta och endast kunnat hjälpas i liten mån med piller, har man nu sett att hjärnan är påverkbar. Stimuleras hjärnan på rätt sätt kan den bygga upp sig igen och musik kan vara en viktig byggsten.
– Musik är en stark kraft som kan lindra bland annat smärta och ångest, säger Gunnar.

Att sjunga i kör kan även det vara utmanande för hjärnan; att lära sig en stämma och hålla den kan vara svårt. Detta gör att nya synapser och kanske även hjärnceller skapas, menar Gunnar Bjursell, som menar att hjärnan på samma sätt som en muskel blir bättre ju mer man tränar.

Christina Grape Viding som är sjuksköterska och folkhälsovetare har forskat på människor och sång. Nästan alla fick en höjd nivå av ”må bra-hormonet” oxytocin efter att de haft en sånglektion. Med sång är man här och nu. Vid sång används diafragman, så man får en massage inombords, hjärtat och lungorna får arbeta även de, så man mår bra både psykiskt och fysiskt av att sjunga.

Text: Maria Lundby Bohlin
Research: Lotta Tammi

Hot Spot – En mötesplats på campus

hotspotUnder en intensiv dag på Karlstads universitet träffades arbetsgivare, studenter och övriga intresserade. Även ASP Bladet var där och talade med utställare och besökare.

I år arrangerades Hot Spot för 20:e gången, dagen till ära hade de två hallar till sitt förfogande. En nyhet för i år var att de som hade en monter, fick välja var de ville stå. Detta på grund av att det tidigare varit många som klagat på dålig exponering för de tjänster de har att erbjuda.

Undertecknad talade med en person/företag som erbjöd studenter hjälp med att starta eget, inom i stort sett vilken bransch som helst. Detta stöd riktade sig till personer som är, eller ska bli civilingenjörer.

Många av Värmlands kommuner var även de därvarande. Karlstad, Arvika, Bengtsfors och några andra. De erbjöd arbete, praktikplatser samt möjligheter att göra examensarbete hos dem, och andra tjänster.

Trappor till frihetsgudinnans fackla
Ett företag på plats var Eurostair, som er reporter först trodde var ett flygbolag. Men det visade sig vara ett företag som är specialister på trappor. De hade foton på trappor upp till facklan på Frihetsgudinnan, samt även norska Trollväggen, ända upp till toppen.

Undertecknad träffade även några studenter och de berättade att det är en knepig arbetsmarknad, även för dem. Tidigare har studenter haft det lite lättare att skaffa praktikplats, sommarjobb eller möjligheten att göra examensarbete, men det verkar det vara betydligt svårare med nu.

Sammantaget var det mycket folk på ganska begränsade utrymmen. Men som vanligt fanns hos de flesta god vilja, så det gick ganska smidigt, trots allt.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Lotta Tammi

Professor Bengt Starrin om skam och arbetslöshet

PER_2093_01Under en längre tids arbetslöshet kan känslor av utanförskap uppkomma hos människor. Detta har professorn i socialt arbete, Bengt Starrin, forskat om vid Karlstads universitet.

Det som uppstår vid arbets­löshet under en längre tid är skamkänslor, som medför att man känner sig mindre värd. Det här är ett hot mot ens självbild. Det finns två sidor av skamkänslan som problem. Den ena sidan uppstår när man exempelvis blir medve­ten om att man sårat någon och därför ber om ursäkt. Det kallas den positiva sidan av skam och den skyddar den sociala relationen. Den andra sidan är den negativa sida som uppstår exempelvis när man blir vid upprepade tillfällen blir behandlad på ett negativt sätt, som att bli förödmjukad, mobbad eller trakasserad.

Full sysselsättning är bra för välbefinnandet, medan självkänslan sjunker vid ar­betslöshet under längre tid, menar Bengt Starrin. Detta kan framkalla psykisk ohälsa i förlängningen som resulterar i en allvarlig nedstämdhet. Ju sämre eko­nomi man har desto större är risken för att psykiska problem skall uppstå. För­domar gör det svårare för grupper att komma tillbaka. Rädsla och konkurrens och brist på jobb späder på fördomarna. Starrin menar att massarbetslöshet ska­par ett hårdare klimat i samhället.

EKONOMISK STRESS
Vid undertryckta skamkänslor kan man bli antingen deprimerad eller aggressiv menar han. Män reagerar mer åt det aggressiva hållet, medan kvinnor oftare hamnar i depression. I kombination med att pengarna inte räcker till vid arbetslöshet, uppstår det en ekonomisk stress hos de drabbade personerna. Vilket ökar skamkänslan.

– Skam är en allvarlig form av stress. Skamkänslan förvärras när man stänger in den. Att börja prata om sin situation med andra är ett sätt att lösa upp den känslan och bygga upp sitt jag på nytt, säger Bengt Starrin.

Hos en fjärdedel hos dem som är arbetslösa uppstår känslor av skam och aggres­sivitet. Det har han visat i en undersökning från 2008. Starrin menar att skam hänger ihop med samhällets ideal. Det normala är att vara frisk och att arbeta. Den som är sjuk eller arbetslös känner därför att den inte passar in. Om man däremot får beröm och uppskattning så byggs ett förtroende upp mellan personerna.

Bengt Starrin har intresserat sig för stolthet som är den motsatta känslan till skam. För det lilla barnet är stolthet det natur­liga tillståndet. Det får sedan lära sig att känna skam när det bryter mot sociala regler.

– Stolthet uppstår när man känner sig trygg i sina sociala relationer, avslutar Bengt.

Text: Olle Stagnér
Foto: Per Rhönnstad

När livet ger dig en annan chans

568756875875tAnnika Östberg besökte Karlstads universitet och gav av sig själv. Hennes historia är allmänt känd men att höra den på riktigt gör det än mer verkligt. Händelser som
utspelade sig för över trettio år sedan har påverkat hennes liv på ett sätt som är svårt att greppa för en
utomstående.

– Idag har jag ett fritt val. Vilken lyx, säger Annika Östberg med säker röst till de hundratal åhörarna i Aula Magna på Karlstads universitet.
I 28 år satt hon i fängelse för mord och just det fria valet är en av de stora skillnaderna mellan ett liv bakom galler och livet utanför fängelset. Hon uppskattar i dag de små saker som vi vanliga tar för givet.

Från utanförskap till fängelse
Annika växte upp i Hässelby, utanför Stockholm, under 1950 och 1960-talet. Hon säger att hon är tacksam över sina första tio år, innan flytten till USA. Annika var ett självständigt barn med nyckel runt halsen. Hon hade en trygghet med sin familj och en harmoni som skyddade henne från allt ont.

När hon var tio år flyttade hon till USA med sin mamma och allt blev annorlunda. Annika lyckades aldrig bli en del av denna nya värld, berättar hon i sitt Sommarprat från 2010. Mamman gifte om sig och styvpappan blev som en främling för Annika.
Situationen i USA var totalt motsatt den i Sverige, där Annika var omgiven av omsorg och kärlek. I det amerikanska samhället var hon mycket utanför och passade inte in.

– För mig slets känslan av samhörighet bort med flytten till USA och min mamma var den enda kopplingen, säger Annika i sitt sommarprat.

Detta ledde till ett utanförskap som medförde att hon tretton år gammal rymde tillsammans med en tjugofyraårig man till San Francisco 1967. Hon hamnade i Haight Ashbury när hippiekulturen hade sin kolumn med färgglada kläder, kampen mot Vietnam-kriget och en stor tillgång av droger. Till en början var det bra, tills hon mötte heroinet och för att finansiera sitt beroende prostituerade Annika sig. När hon var sexton år gammal fick hon sitt första barn.

Försöken att sig ur missbruket med hjälp av behandlingar och rehab, fick inte det resultat som Annika önskade sig.

– Heroinet är ett lömskt odjur, fastän jag kämpade för att bli fri, ledde mig det till slut förbi alla gränser och in i det ofattbara, säger hon i sommarprogrammet.

1981 döms Annika Östberg till fängelse för ett dubbelmord. Ett av mordoffren var en polis. Att mörda en polis är alltid extra problematiskt, speciellt i USA. Det var bevisat att Annika inte höll i vapnet och att hon inte deltog aktivt i mordet. Eftersom hon var med sin dåvarande pojkvän när brottet begicks, ansågs hon skyldig och dömdes efter de premisserna. Hon satte en tid i dödscell men fick dödsstraffet omvandlat till livstid, till 25 år.

I fängelset förlorar du ditt namn och blir ett nummer i fängelsemyndighetens register. I USA ska det kännas att man har begått ett brott. Rehabiliteringstanken är inte alls viktig som i Sverige. Hon berättar engagerat för publiken på universitetet:

– Du är här för att straffas. Inte rehabiliteras, sammanfattar Östberg det amerikanska rättssystemet, för publiken i Aula Magna.

Hon förklarar att personer som suttit av sitt straff i USA och som sedan ska anpassa sig till världen utanför, får problem med anpassningen när de inte är förberedda på verklighetens problem och utmaningar. Detta leder ofta till återfall i kriminalitet och snart är de tillbaka i fängelse igen.

Det som kännetecknar de amerikanska samhället när det gäller kriminalitet, är dess stämpling av människan som evigt förknippat med brottet, långt efter straffet är avtjänat. Det hon menar är att i USA är man alltid stämplad som brottsling.

Straffet sitter kvar efter personen har lämnat anstalten bakom sig, och ska försöka bygga upp ett nytt liv. Det finns ingen anpassning till livet utanför fängelset; internen får ingen rehabilitering som kan leda och hjälpa individen tillbaka till samhället.

– Det är inte inlåsningen som är straffet, utan det är utlåsningen från samhället som är straffet, menar Annika.

Under 1980-talets Reagan- era blev situationen allt sämre, förmåner drogs in och som Annika säger skulle du inte bara tjäna av straffet, utan det skulle kännas hårt också. I hennes sommarprat på P1 berättar hon hur en genomsökning av cellen kunde gå till. Vakten formligen vräkte ut hennes tillhörigheter mitt på cellgolvet, rev sönder hennes kläder och avslutade med att spola ner hennes akvariefiskar i toaletten. Fiskarna var en rest från den mer tillåtande perioden innan restriktionerna sattes in. Det här är bara ett exempel på hur fängelsepersonalen behandlade internerna.

Annika hade skrutit om Sverige för sina amerikanska vänner som landet med få orättvisor. När hon 2009 åter var hemma igen, upptäckte hon att Sverige hade blivit ett mini-USA, som hon beskriver det. Privatiseringar och en ”sköt dig själv anda” hade kommit till landet hon lämnade i mitten av 1960-talet.

– Det vore en katastrof om Sverige blir som USA, menar hon.

Trots det påståendet menar Annika också att Sverige fortfarande har många möjligheter som inte finns i USA.

En lång väg till förändring
Annika Östberg har alla i sitt grepp, när hon berättar sin historia. Det är en berättelse som går upp och ner som en berg och dalbana. Hon säger själv att när hon varit som längst ner i botten har stött på något eller någon som har hjälpt henne upp, som exempelvis prästen från Svenska kyrkan som blev mycket viktig för hennes andliga och personliga utveckling.

– Om man inte får kärlek och omsorg är det svårt att ge det till någon annan, förklarar hon för de hundratal åhörarna i Aula Magna på Karlstads universitet.

Prästen hjälpte henne att inse att det finns förlåtelse, oavsett vad hon hade gjort. Trots det känner hon ändå skuld och ansvar inför sina handlingar. Innan hon träffade prästen hade förlåtelse varit ett hinder för henne.

– För mig var förlåtelse omöjlig, säger Annika.

Idag åker hon runt till fängelser i Sverige och pratar med de intagna om sitt liv. Hon skämtar och säger att det är svårare idag att ta sig in i fängelserna än det var förr. Skämt åsido, Annika Östberg har mycket att dela med sig av från sitt liv och sin tid i ett fängelse i USA. Hon säger att hon har en tacksamhet till livet idag och uppmanar oss alla att ta tid att uppleva det som finns omkring oss.

Avslutningsvis befinner vi oss vid Flemmingsgatan i Stockholm. Annika, nu fri, berättar om hur hon upplever staden, husen gatan och känner ett organiskt förhållande till sin omedelbara värld.

Det Annika berättar om är hur vi förhåller oss till verkligheten. Att vara fängslad innebär att man inte längre tar friheten för given, kanske innebär detta att en människa som Annika Östberg har något att lära oss andra.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Per Rhönnstad