Redovisning av kartläggning

I ett samtal med Bengt Palo, utredare på ASP/ANA, berättar han om kartläggning av brukare/klienter vecka 15. En vecka per år görs en kartläggning och eftersom vi sedan årsskiftet har slagit samman ASP och ANA avdelning blev det från och med i år en gemensam kartläggning. ANA har sedan tidigare gjort mätningar sedan 2003 och ASP sedan 2006. Tidigare var det alltså på varsitt håll men i år är det första gången vi går in och gör en gemensam kartläggning med ett gemensamt underlagsformulär.

Vi har delat upp kartläggningen i tre målgrupper och de vårdgrupperna är avdelningens målgrupper: Psykiskt funktionshindrade, psykiskt funktionshindrade med missbruk samt personer med missbruk/beroende. Då vecka 15 var det 584 stycken brukare/klienter som hade kontakt med oss på olika sätt. Av alla de så delade vi upp dem i de här tre huvudgrupperna.

Vi gör det här för vi behöver ha en samlad bild över avdelningen. Vem är brukaren/klienten? Hur ser åldersfördelningen ut? Hur är könsfördelningen? Hur är boendesituationen? Hur ser sysselsättningsbiten ut? I vilken utsträckning har brukaren/klienten egen försörjning?

Lite speciellt i år har vi också tittat på hemlöshet. Egentligen kom de här mätningarna från första början till för att se på just hemlöshet men har från 2003 fått ge en mer samlad bild över olika variabler kring boendesituation. I år har vi som sagt lagt mer fokus på hemlöshet.

Socialstyrelsen har fyra definitioner gällande hemlöshet:
1. En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare.

2. En person är intagen eller inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst, landsting, privat vårdgivare, HVB-hem eller SiS-institution och planeras att skrivas ut inom tre månader men har inte någon bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen.

3. En person är intagen eller inskriven på antingen behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst, landsting, privat vårdgivare, HVB-hem eller SiS-institution och planeras inte att skrivas ut inom tre månader men har inte någon bostad ordnad inför eventuell framtida utskrivning eller utflyttning.

4. En person bor tillfälligt och utan kontrakt hos kompisar, bekanta, familj, släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt och har på grund av denna situation sökt hjälp eller varit i kontakt med den uppgiftslämnande myndigheten eller organisationen under mätperioden.

Vi har utifrån de här fyra olika definitionerna tittat på hur många som är hemlösa och som det såg ut så är det 102 personer som är hemlösa utifrån definition två och tre. Elva brukare/klienter är hemlösa utifrån definition ett, alltså en ganska liten grupp. 33 stycken har en lös boendesituation enligt definition fyra. Sammantaget blir det 146 personer av 584 som är hemlösa. Sedan 2003 har hemlösheten enligt definition ett har sjunkit

Dock är den här kartläggningen bara en del av allt material och underlag som finns. Till exempel har vi brukarrevisionerna som också fungerar som underlag för oss. Vi måste ju vara uppdaterade för att få en så bra bild som möjligt. I och med att vi gör den här karläggningen varje år så kan vi lättare följa upp. Hur såg det ut förra året jämfört med idag?

Det vi gjort i år är att anpassa oss mer till nämndens inriktningsmål. Det handlar om boende för målgruppen, försörjning, tidiga insatser hos barn och ungdomar och att förbättra livssituationen. Det här gjorde vi för att också nämnden ska få svar på hur det fungerar utifrån de övergripande målen. Vi har även tittat på ålders- och könsfördelningen.

Dessutom har vi gällande beroende- och missbruksproblematiken tittat på vad som är huvuddrogen. Vilka droger är det som används av klienterna som hör till ANA? När det gäller det har vi även jämfört de andra grupperna och vi kan se att det även förekommer hos de med psykiskt funktionshinder. Det finns 22 stycken av 170 i den gruppen som har alkoholproblem. Mellangruppen är ju att man både har psykiskt funktionshinder och missbruk och det är ungefär 50 personer. Alkohol är den dominerande drogen följt av cannabis, heroin och amfetamin. Anmärkningsvärt är också att man använder narkotikaklassade läkemedel. Sedan har vi också ansvar för de med spelmissbruk.

En annan anledning till att man har kontakt med vår avdelning är att man har psykisk problematik. Flera har diagnoser som tillhör psykisk ohälsa men inte alla. Många lider av psykisk ohälsa som inte är klassificerad av sjukvården.

Insatser är en annan sak vi tittar på. Vilka typer av insatser används utifrån de här tre olika målgrupperna? Boendestöd är representerat och det är den vanligaste insatsen tillsammans med sysselsättning när det gäller personer med psykiska funktionshinder. När det gäller mellangruppen ser vi att en del har behandlingsinsatser individuellt och det beror ju på att man har problem utifrån två områden. På missbrukssidan är det behandlingsinsatser individuellt och i grupp som främst är representerat. Antingen att man är placerad på våra egna institutioner eller är placerad externt på behandlingshem. Här får vi en ganska bra bild av hur insatserna ser ut och hur fördelningen ser ut.

I vilken utsträckning jobbar vi då med att samordna vårt arbete runt brukaren/klienten? Har man gemensamma arbets- och planeringsmöten? Har man parallella vårdplaner? Om man tittar på de här tre grupperna igen och fokuserar på barn- och ungdomsperspektivet så blir det fler frågeställningar. Har man hemmavarande barn under eller över 18 år? Har man då ett gemensamt och strukturerat samarbete med familjeavdelningen?

Både nämnden och förvaltningen vill ju att vi skall jobba mer ihop. Man behöver ju hjälp från olika avdelningar och de avdelningarna behöver synka ihop sig för att göra ett bättre jobb. Det här är första gången vi tittar på det här så nästa år får vi se om det skett förbättringar eller inte. Vi har jobbat utifrån de nationella riktlinjerna. Vi måste jobba parallellt med de personer som har både psykisk ohälsa och missbruk och man måste göra det gemensamt. Gör man inte det så blir det inte bra för brukaren/klienten.

I och med att vi har historiska data inom ANA så har vi tittat tillbaka i tiden för att jämföra. Hur har ärendeantalet förändrats mellan 2005 och 2009 och då ser vi att det har på sätt och vis planat ut och inte blivit någon dramatisk ökning. Vi har även tittat på åldersfördelningen och där ser vi att den yngre gruppen har ökat. Är det en tendens bara för i år eller är det något som kommer visa sig även nästa år? Det visar på tendenser som vi måste se upp med.

Slutligen gällande den här undersökningen så är det som så att vi ställer frågor och får massor av svar men samtidigt väcker de svaren i sin tur fler frågor. Är det bra eller kan det bli bättre?

Text: Karl-Peter Johansson & Kajsa Jansson

Futuro

ASP Bladet har mött upp med Camilla Nykvist, projektledare på Futuro för att få en liten inblick i deras verksamhet.

Vad är Futuro? Futuro är ett tre-årigt projekt för ungdomar mellan 16 till 29 år med psykisk ohälsa och/eller social problematik som behöver stöttning för att komma ut i arbetslivet alternativt börja studera. Futuro drivs av Samordningsförbundet Samspelet som består av fyra parter: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget samt kommunerna, Karlstad, Kristinehamn, Hammarö och Grums.

Futuro kom igång november 2008 och deltagarna började tas in i december 2008 så projektet har inte pågått så länge. Just nu är det 11 deltagare inne i projektet. Som mest kan Futuro ha 20 deltagare i projektet, där man så att säga jobbar aktivt med 10 stycken och där 10 kan vara ute på längre praktik osv. Att jobba aktivt med fler än tio deltagare känns inte aktuellt för då försvinner en del av syftet med projektet, att skapa en trygg relation till varje deltagare.

Hur många är ni som arbetar med projektet? Vi är från och med denna vecka två stycken som jobbar i projektet, jag som är projektledare och Sanna Andreasson som är jobbcoach.

Finns det några krav? För att komma med i Futuro måste man kunna se det som möjligt att deltagaren ska kunna komma ut i arbete eller börja studera inom ett år. Ett annat krav är att den av de fyra verksamheterna som har remitterat en deltagare hit, via en handläggare, ska själva ha uttömt sina resurser inom verksamheten innan de remitterar hit.

Hur fungerar det hela? Upplägget brukar vara som så att deltagaren kommer hit ca:1 gång per vecka för enskilda samtal, där jag och deltagaren mer eller mindre kartlägger deltagarens livssituation och därefter gemensamt planerar steg för steg mot arbete eller studier. Under dessa samtal kan vi t.ex. komma fram till att deltagaren behöver en arbetsförmågebedömning, samtalsterapi eller en utredning för att ta sig vidare. Tanken är också att när jag och deltagaren har gjort det s.k. ”grundjobbet” så blir det Sanna i större utsträckning som går in och jobbar med deltagaren för att ta fram passande praktikplatser till deltagaren osv. Det som är viktigt att komma ihåg är att deltagarna själva är aktiva och delaktiga i processen, det är deras framtid det handlar om, inte vår.

Förutom de enskilda samtalen så har vi stående gruppaktiviteter i form av så kallat ”öppet hus” som kan innehålla allt från diverse gruppövningar, till korvgrillning utomhus, spela spel som bidrar till allmänbildning samt föreläsningar då vi bjuder in någon speciell person. Vi har tex haft Thomas Andersson från ASP-bladet här som hade en föreläsning om ADHD, vilket var mycket uppskattat. Vi har även träning en gång i veckan där deltagarna även kan få rådgivning av en sjukgymnast under varje träningstillfälle.

Vad är målet med projektet? Målet är att 50% ska vara självförsörjande genom arbete eller studier inom ett år. Hittills är det en deltagare som har börjat studera, så för vissa kan det gå snabbare än ett år medan det kan ta drygt ett år för någon annan.
Hur trivs du på jobbet? Jag trivs väldigt bra. Jag har alltid velat jobba med människor, speciellt denna typ av målgrupp och i detta jobb får man vara kreativ och komma på nya sätt att jobba på. Man är inte så styrd i sättet att jobba på vilket jag gillar. Dessutom är jobbet både flexibelt och givande så jag är jättenöjd!
Vilken problematik ställs man inför? Varje individ som kommer hit är ju unik på sitt sätt och de har alla sina olika problem och svårigheter i form av psykisk ohälsa, social problematik eller kriminalitet.

Det kan vara en utmaning att t.ex. få en person att börja passa tider och komma hit på bestämda tider om det är något som personen tidigare misslyckats med i alla andra sammanhang. Man får även vara beredd på att ha olika typer av ”samtal”, det passar inte alla att sitta i en fåtölj och lätta på sitt hjärta, för vissa är det lättare att prata när man t.ex. är ute och går. Det gäller att vara beredd på att anpassa upplägget utifrån individens önskemål och behov.

Till sist: Jag tycker att det känns jättebra att ett projekt som Futuro har startats upp. Målgruppen är ju en ofta utsatt grupp och det känns bra att man kan erbjuda dessa personer ett samlat stöd från ett och samma ställe. Dessa personer har ju ofta ”bollats runt” mellan olika myndigheter eftersom ingen har haft ett helhetsansvar för personen, det slipper dem nu!

Text: Stefan Gustafsson