Region Värmland har under hösten 2015 gjort en kartläggning över flyktingmottagandet i Värmlands län. Under en gemensam dag för de värmländska samordningsförbunden den 12 februari, redovisade Britta Zetterlund, regionsstrateg och Katarina Averås, kommunikationskonsult vad de har kommit fram till.
Under fjolårets höst besökte Britta Zetterlund och Katarina Averås samtliga kommuner i Värmlands län. Detta för att skaffa sig en bild av hur läget ser ut vad gäller flyktingmottagandet. Tanken är att dokumentera flyktingarbetet för att sedan presentera resultatet i en rapport, vilken kommer att ges ut av Region Värmland våren 2016. Rapporten ska beskriva hur kommunerna upplevde situationen i höstas.
– Det som sker i världen idag och det som sker i EU, i Sverige, i Värmland och i vardagen, det är någonting som vi alla är säkra på kommer att gå till historien. Därför fick vi ett uppdrag att dokumentera arbetet som vi har gjort, säger Britta Zetterlund.
Det man sett är att kommunerna har olika erfarenhetsnivåer. Förhoppningen med kartläggningen är att skapa kunskap och erfarenhetsutbyte. Kommunerna kan då dela med sig av det de kan och visa sina medkommuner olika vägar man kan ta i flyktingarbetet.
– Den som vet, kan och har provat olika aktiviteter och insatser, kan dela med sig till dem som ännu inte har upplevt de utmaningar som andra kommuner kan ha varit med om, säger Zetterlund.
Det finns en ambition och vilja att ha en bra och fungerande flyktingmottagning bland de värmländska kommunerna. Men det finns också en frustration över de snabba beslut som kommer från högre ort. Migrationsverket öppnar nya boenden hela tiden, exempelvis i form av anläggningsboenden. Det har även tillkommit nya boendeformer, som ankomstboenden och evakueringsboenden. Alla de nya boendeformerna medförde att man inte hann anpassa de lokala systemen i höstas.
– För kommunerna blev det omöjligt att förutse vad som skulle hända och förbereda sig, säger Katarina Averås.
Ett problem har varit kommunernas svårigheter att rekrytera personal. Detta gäller både skolan och socialtjänsten. I många kommuner har lärare och socionomer varit bristyrken långt innan flyktingkrisen. Inom skolan finns det stora behov av lärare i svenska som andraspråk, modersmålsundervisning, studiehandledare och i elevhälsan. Det finns även ett stort behov av fortbildning inom skolan för att stärka kompetensen, så att man ska kunna jobba med barn och unga som har särskilda behov.
Katarina Averås säger att det är en hög arbetsbelastning på socialtjänsten. Det finns idag en stark oro i kommunerna att medarbetarna ska bli sjuka eller sluta sina jobb på grund av brister i arbetsmiljön till följd av det höga arbetstrycket.
Det finns många utmaningar med flyktingkrisen och det medför nya lösningar på de problem som uppstår.
– Vi vet att Värmland behöver de nyanländas kompetens och fler invånare. Arbetsförmedlingen behöver fler matchningsverktyg för att kunna fånga upp de nyanländas kunnande, avslutar Britta Zetterlund.
Text: Henrik Sjöberg
Foto: Stefan Ek
ASP BLADET 