Etikettarkiv: Kid Overgaard

Allt talar för IPS

5Onsdagen den 14 maj 2014 anordnade Karlstads Kommun en föreläsning i Värmlands Museum om en behandlingsmodell som kallas IPS, och är riktad mot personer med schizofreni eller schizofreniliknade tillstånd.

IPS (Individual Placement and Support) går ut på att få människor i avlönat arbete, utan omvägar med praktik eller pröva-på-platser. Den svenska benämningen är ”individanpassat stöd för arbete enligt IPS modellen”. Karlstads kommun har i samarbete med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och psykiatriska öppenvården ansvarat för genomförandet av behandlingsmodellen.

IPS i Karlstad
Den tidigare projektledaren för IPS-gruppen i Karlstad, Martin Seppänen, berättade om hur det hela började för Karlstads del. 2011 utlyste Socialstyrelsen medel på initiativ av regeringen för att komma igång med IPS metoden. Karlstads kommun sökte men fick avslag, vilket delvis berodde på att det fanns oklarheter i Socialstyrelsens utformning av ansökan.
– Men vi sökte igen 2012, bättre pålästa och förberedda, och den här gången blev Karlstad en av de 32 kommuner som beviljades medel, fortsätter Martin Seppänen.

Gruppens första mål var att utveckla behandlingsmetoden och dess struktur för långsiktig hållbarhet. Men just långsiktigheten kändes lite motsägelsefull eftersom medel endast utlystes ett år i taget.
– Tanken fanns, är det någon idé att dra igång alls, nästa år kanske vi inte får några pengar?, säger Seppänen.

Trots det, gällde det att bygga en bra plattform, ta reda på hur olika instanser skulle kunna samverka på bästa sätt, samt skapa snabba och korta vägar för att undvika flaskhalsar. Det viktiga var att inga ärenden blev liggande.

Det glädjande beskedet att medel beviljats för 2013 kom till slut och äntligen kunde deltagare involveras i projektet. Det enda kriteriet förutom diagnosen i sig var att personen var villig att ta ett riktigt avlönat jobb.

IPS-gruppen skickade tillsammans med arbetsförmedling och försäkringskassa ut en intresseanmälan till den berörda målgruppen. Utifrån deltagarens intressen, tidigare erfarenheter och önskemål, försökte man hitta företag som passade. Här handlade det oftast inte om ett jobb som redan fanns på marknaden, utan mer om att skapa nya arbetstillfällen.

Arbetscoachen får en mycket viktig roll, både för deltagaren och företaget. Coachen stöttar deltagaren, och ibland till och med jobbar sida vid sida, vilket gör att personen inte behöver känna sig utsatt och ensam. För företagets del betyder detta att man inte behöver avsätta personal som vägleder, skulle problem uppstå finns coachen där för att ta hand om dessa också.
– I utvärderingen efteråt kunde vi konstatera att metoden behövs. Den var helt avgörande för den här målgruppen. Man behöver stöd både innan och under tiden för att nå, få och behålla arbetet, säger arbetscoachen Petra Reijers.

De hinder man har stött på kommer ofta från gamla föreställningar om att psykisk ohälsa och arbete inte går ihop, och en syn på att en psykiskt sjuk person kan vara farlig. Många företagare vill inte heller anställa någon med en psykisk diagnos. Men även hos deltagarna fanns ett visst motstånd, bland annat med att öppet gå ut med att man lider av psykisk ohälsa.

Ett nationellt perspektiv
På föreläsningen medverkade också Ulrika Beierholm, docent, dr. i medicinsk vetenskap, universitetslektor och leg. arbetsterapeut vid Lunds universitet. Hon började arbeta med IPS redan 2007. Hon ingick då i en forskargrupp vid Lunds universitet som importerade modellen från England som var först i Europa att använda IPS.

Beierholm berättade att modellen har fått högsta prioritet i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Socialstyrelsen har sammanställt forskningsresultat från ett 20-tal läkemedelsstudier världen över och jämfört de med liknande metoder och funnit att IPS fungerar bättre.
– Det finns en hög grad av evidens. IPS är solklar en etta, den här metoden ska gälla, säger Ulrika Beierholm

Det som är intressant med Karlstadsgruppen är att de under resans gång följts av Per Folkesson från Karlstads Universitets FoU-enhet, som intervjuat och dokumenterat såväl deltagare, arbetscoacher och arbetsgivare. Han skriver i sin rapport att:

”Det är viktigt, rentav nödvändigt, i ett välfärdssamhälle att det finns ett brett utbud av resurser, stöd och hjälp för personer med olika former och grad av psykisk ohälsa. Allt talar för att IPS metoden, detta nya sätt att tänka, tala och arbeta, väl fyller en plats i ett framtida utbud av sådana resurser.”

Han skriver vidare att om resultatet av projektet Stöd i arbete ska sammanfattas i en enda mening blir det följande:

”Stöd i arbetet kan vara avgörande för rehabilitering och återhämtning för en person med erfarenhet av psykisk ohälsa.”

Text: Roger Trondsen
Foto: Kid Overgaard

Känslan av makt i det mindre formatet

1Er ödmjuke reporter känner ett antal musiker, med olika genrer och instrument. En av dem var villig att låna ut en synth eller synthesizer, som det egentligen heter. Som namnet antyder, skapas ljud och klanger syntetiskt på konstgjord väg.

Det finns olika sätt att arbeta med en synth. Ett sätt är att skapa ett ljud från grunden. En grundläggande term är Envelope. Du anger anslagstiden, alltså hur lång tid det tar innan ljudet når sin topp, hur lång tid ljudet ska vara där, innan det börjar klinga ut och hur länge ljudet ska klinga ut. På Engelska heter det ADSR, Attack, Decay, Sustain och Release. Det är själva grunden för ett ljud. Tänk till exempel på ett piano, ofta klingar tonen långsamt ut, medan en trumpet slutar låta, så fort du slutar blåsa och en trumma slutar hastigt med ett visst efterljud.

Sedan finns det ett antal filter, som ytterligare förändrar ljudet på olika sätt. De vanligaste är lågpass- och högpassfilter. Ibland även för mellanregistret. För den som är musikintresserad, kan undertecknad rekommendera ”Itchycoo Park” med Small Faces. Där hörs det ganska tydligt hur ljudet ändras, även om det i grunden är samma ljud. Det går ofta att använda olika sorters fasförvrängning, för att få ett mer ”spaceat” ljud.

Vissa synthar har färdiginställda ljud/”presets”, till exempel trumpet, piano och olika trumljud. Dessa går att förändra, så att pianot slutar tvärt, trumpeten sakta klingar ut eller att man får ett eko på trumman.

Ett annat sätt att arbeta, är med Sequencer eller Arpeggio. Det är några toner som upprepas, oftast åtta, antingen bara framåt, fram och tillbaka eller slumpvis. Just det här med att de upprepas hela tiden, gör att du kan förändra ”melodin” på ett näst intill oändligt sätt. Du kan ändra oktav, hastighet, frekvens etcetera.

Några som arbetar på sistnämnda sättet är Kraftwerk, Tangerine Dream, Anthony Gonzales, Klaus Schultze och Peter Baumann. De två sistnämnda har även varit medlemmar i gruppen Tangerine Dream. De blir som en väv av ljud, som gradvis förändras och plötsligt är det en helt annan melodi än den som inledde låten.

Att då själv kunna skapa en musikväv på egen hand är mäktigt! Kanske den inte är av samma kaliber som mästarna, men ändå fullt acceptabelt och njutbart för ett amatörmusiköra. Just den här makten att kunna styra ljud är smått magisk. Även om det är i det lilla formatet, ger den här känslan av makt en stor tillfredsställelse. ”Just det här ljudet/melodislingan har lilla jag skapat! Ingen annan!” Det är nästan som att skapa ett nytt liv. Eftersom det inte går att spara ljud eller slingor, så kommer en underfund med hur skört ett liv är. Det finns synthar där ljudet kan sparas, men de är ofta dyra.

Små nyanser, men ändå hörbara, eller ” go wild and crazy”. Ibland spårar det ut, och då gäller det att försöka hitta tillbaka till föregående ljud. Beroende på hur synthen fungerar, så kanske förändringen hörs genast, eller också när signalvägen gått igenom alla parametrar och inställningar.

Just den här känslan av makt och att kunna styra saker och ting för att det överhuvudtaget ska låta något kanske verkar banalt. Men, det ökar både självförtroendet och självkänslan något helt enormt! Undertecknad skrev i ett tidigare nummer om musikterapi (10/2013), och det här är väl också en form av musikterapi, fast på egen hand. Får du chansen, tveka inte att testa! Du kommer att må betydligt bättre!

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Kid Overgaard

När musik blir mer än en hobby

SONY DSCMusik är ett fritidsintresse som för många är en underhållande och uppiggande hobby. Roger Trondsen är en av de som inte bara har musik som en älskvärd hobby, den är mycket mer.

Roger Trondsen har sysslat med musik sedan 4-årsåldern, då han för första gången kom i kontakt med det. Då gällde det barnvisor, glad musik med vackra och lätta melodier. De bidrog till en positiv upplevelse som skapade goda minnen. Musik har sedan dess suttit som en fullträff för Roger, därifrån har det vidareutvecklats och blivit en viktig del i hans liv. Från det där första mötet med musiken visste han att det var hans kall och passion.

– Musik, det är otroligt viktigt. Den skapar glädje och är nästan livsnödvändig för mig. Den ger både positiva och ibland mer negativa känslor, säger han.

Förutom att han alltid lyssnar på musik, så spelar han själv en hel del. Hans huvudinstrument är gitarr, som han lärt sig sedan han som 11-åring började ta lektioner i klassisk gitarr. Därifrån har han fortsatt spela och på egen hand utvecklat sin instrumentspelande förmåga.

Några andra instrument han spelar är bas, mandolin och lite banjo. Han spelar också trummor, piano och munspel. Han beskriver sig själv som lättlärd inom instrumentspelande och musik i övrigt. Han skulle väldigt gärna vilja lära sig att spela piano, men i dagsläget finns det inget annat instrument än gitarr som han spelar flytande.

– Jag har försökt, men det är tidskrävande och svårt att lära sig utan någon lärare. På pianot kan du både kompa och spela melodi. Det är ett sådant komplett och bra instrument att skriva musik på. Det låter vackert också, säger han och fortsätter:

– Är du duktig på piano då behövs det inget mer, du får igång både komp, melodi och sång. Det är ett ganska komplett instrument om man behärskar det.

Drömmar om musik
I huvudsak spelar Roger idag gitarr, komponerar och sjunger sin egen musik. Förut spelade han som trubadur, vilket nu är ett avslutat kapitel. Nu för tiden övar han åtminstone en timme om dagen på sitt huvudinstrument. Det gör honom gott, berättar han för ASP Bladet. Han tycker det är kul att utvecklas och lära sig mer.

Men även själva lyssnandet är viktigt för Roger. Han lyssnar numera mycket på klassisk musik och tycker det är både trevligt och avslappnande.

Ett drömyrke för honom vore att ha en egen musikstuga och studio där han kan komponera och göra musik på beställning, att få komponera till exempelvis filmprojekt, reklam och så vidare. Han har ingen strävan efter kändisskap, men att få jobba i bakgrunden med detta är en framtidsdröm.

Roger beskriver sin musiksmak som väldigt bred, men att hans favoritgenre är 70-tals rock och hårdrock. Genrer är heller inte så noga för honom, men det ska vara musik med bärande melodi.

Musikens inspiration
För många av oss kan det vara helt uppenbart att musik har en djup påverkan. Musik har stor betydelse och mening, den kan både prägla och inspirera oss genom livet på många olika vis.

För Roger har musiken både påverkat och inspirerat honom så djupt att den är livsnödvändig för honom. Han berättar om att han under 20 år, i vuxen ålder, aldrig riktigt kände sig tillfreds.

Han hade trängt undan musikspelandet och komponerande fullständigt. Det blev så mycket ansvar och yrkesstress att han tvingats lägga undan sin musikaliska fritidssyssla. En uppoffring som stod hans mående mycket dyrt. Trots att han hade andra saker i livet att vara glad för, så var det ändå som om något fattades.

– Jag var inte nöjd där jag var, men jag visste heller inte vad det var som var fel. Jag sökte någonting okänt. Just då förstod jag inte att musiken var så viktig. Förträngningen har gjort stor skada, säger han.

Men under den destruktiva perioden, såsom han beskriver den, så har musiken ändå på något vis försökt säga till honom att sluta med det han tvingade sig själv göra. Musiken hade försökt leda honom tillbaka till det som han mådde bra av. Först efteråt insåg och förstod han, hur viktig och läkande musiken verkligen var för honom.

Hur skulle han känna ifall musik försvann fullständigt ur hans liv? På den frågan har han svårt att svara på om hur det då skulle bli.

– Ett liv utan musik har jag svårt att tänka mig. Det är lätt och säga att det skulle bli väldigt svårt, men hur svårt? Det vet jag inte, men att det är så stort och starkt för mig. Det skulle påverka mig otroligt mycket, säger han.

Tror han att musiken kan ha läkande kraft som kan användas av samhälle och sjukvård? Han tror att rätt sorts bakgrundsmusik kan påverka omgivningen som helhet. Han tror också att musik kan ge positiv påverkan som läromedel och inlärning i skolor.

Roger menar att musik kan ha en lugnande effekt. Men även om musik är jätteviktigt, så tror han också att det är viktigt för var och en att lyssna på sig själv och hitta sitt eget kall. Det som man brinner för och helst vill syssla med, det är det viktigaste.

De flesta av oss kan nog hålla med om och inspireras av detta. Musik är livsnödvändigt eftersom en sådan hobby kan bli till en drivkraft som kan påverka, inspirera och vägleda genom livets gång. För Roger är det musiken som är hans stora kall och livsnödvändiga drivkraft.

Text: Janni Littorin
Foto: Kid Overgaard

Var finns kreativiteten inom psykiatrin?

1234Kreativt skapande och kultur måste lyftas fram inom psykiatrin. Låt inte läkemedelsbehandling och samtalsterapi stå ensam som lösning för den som söker stöd, menar månadens debattör.

Kreativt skapande och kultur har idag en undanskymd plats inom psykiatrin, fokus ligger istället på läkemedelsbehandling, ibland i kombination med samtalsterapi. Det är relativt snabba universallösningar, med fokus på symtom som gäller, men måste det vara så? Jag vill hävda att kreativt skapande i olika former skulle vara ett utmärkt komplement som ger mer långsiktiga effekter.

Varje år tjänar läkemedelsindustrin miljarder på svenskarnas psykiska ohälsa och utskrivningen av antidepressiva preparat bara ökar. Många människor övermannas av meningslöshet och hopplöshet, åtskilliga lider av dålig självkänsla och bristande självförtroende. Forskning som Kulturrådet tagit del av, tyder på att kultur och kreativt skapande kan bidra till ökade självkänsla och en känsla av meningsfullhet.

Tystnad gällande estetiska terapier
För de som inte bara får ett läkemedelsrecept utskrivet, finns moderna terapier som kognitiv beteendeterapi (KBT), en behandlingsform som skördar stora framgångar så väl i Sverige som internationellt. Här ligger fokus på analys av sina egna tankar och känslor, vilket jag inte ser som något negativt i sig. Jag menar dock att det finns en risk i att använda sig för mycket av bara den vänstra hjärnhalvas specialiteter som bland annat är analys, logik och struktur. Jag vill framhäva betydelsen av den högra hjärnhalvans expertområden, så som kreativitet, fantasi och symboliskt tänkande.

Idag finns det flertalet alternativa terapiformer som fokuserar på estetiska verksamheter och färdigheter som domineras av den högra hjärnhalvan. Exempelvis finns bildterapi, dansterapi och olika skrivarkurser i poesi för personer med psykisk ohälsa. Det är dock sällan man hör talas om sådana aktiviteter, frågan är varför? Varför satsas det inte mer på estetiskt inriktade terapier?

Försök till att introducera kreativt skapande har gjorts på de psykiatriska vårdavdelningarna i Karlstad där man har ett gemensamt aktivitetsrum. Dit kan patienter komma för att till exempel måla, göra smycken eller virka. Informationen om detta är dock enligt uppgift ofta bristfällig. Aktivitetsrummet tycker jag ändå är ett bra initiativ, men det bör lyftas fram och utvecklas. Kanske kan det leda till fortsatt kreativt skapande efter utskrivningen?

Kultur på recept
Jag anser att Landstinget i Jönköping läns pilotprojekt med kultur på recept, utgör ett föredömligt exempel, när det kommer till att introducera kultur till personer med psykisk ohälsa. Enligt Vårdguiden får personer som fått sådana recept utskrivna, prova på varierande estetiska verksamheter i grupp och besöka olika kulturevenemang. Jag tycker projektet ska bli permanent och utvidgas till att gälla hela Sverige, det skulle vara ett sätt för psykiatrin att visa att man tycker att kultur och kreativitet är viktigt, något som jag vill mena att man misslyckats med hittills.

Kulturrådet listar på sin hemsida landsting som man anser är goda exempel på vårdgivare som använder kultur i sina behandlingar, Värmland finns inte med på listan. Jag tycker det är synd att man inte satsar mer på kultur med tanke på de positiva effekter det ger för patienterna. Kanske är det lättare att skriva ut ett piller, men ger det människor ett mer meningsfullt liv, bidrar det till mer skönhet i vardagen eller ökad självkänsla?

Text: Therese Nilsson
Foto: Kid Overgaard

Till dig som har aktivitetsersättning

PeppersjävelHar du haft aktivitetsersättning i över än ett år? Har du planer på att börja arbeta eller studera? I så fall är du bara att gratulera! Nya regler började gälla redan 2013.

Tanken är att den som har aktivitetsersättning ska kunna arbeta eller studera och få tjugofem procent av ersättningen. Denna minskade ersättning betalas ut med automatik i maximalt tjugofyra månader. Detta gäller för den som arbetar med lön.

För den som studerar gäller andra regler. Du kan inte ha studielån samtidigt som du får vilande ersättning och det är endast de som ägnar sig åt grundskolestudier, gymnasiala eller eftergymnasiala studier. Övriga studenter får full aktivitetsersättning.

Vilande ersättning
Försäkringskassan kan besluta att den vilande ersättningen ska upphöra. Då betalas full ersättning ut, även utan ansökan. Detta gäller dels de som tagit ut, eller planerar att ta ut föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, graviditetspenning under ungefär en månad eller vid flertalet tillfällen eller är sjukskriven under längre tid. För de som har livränta, blir den också vilande.

Skulle den som har aktivitetsersättning även ha rätt till bostadstillägg, kan detta höjas eller sänkas. Så för säkerhets skull, anmäl förändringar. Annars riskerar du att bli återbetalningsskyldig om du fått felaktig ersättning.

För mer information, se Försäkringskassans information:
http://tinyurl.com/om2xfol

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Kid Overgaard

En fet fråga – vad ska vi äta?

MatLivsmedelsverket ökar kraven för nyckelhålsmärkning. Det ska inte bara vara fettsnålt utan även innehålla mindre salt och socker. Samtidigt rasar en lokal debatt om fettets vara eller icke vara, med flera partier inblandade.

Nyckelhålsmärkningen har haft som ambition att premiera fettsnål mat, nyttigare fetter och mer fibrer. Efter höstens nya näringsrekommendationer vill Livsmedelsverket strama till nyckelhålsmärkningen ytterligare för tillverkarna. Märkningen skall vara ett sätt för konsumenterna att lätt hitta rätt i djungeln av produkter i mataffären, där nyckelhålet skall stå för ett nyttigare alternativ.

Livsmedelsverket har påverkats av fettforskningen som är aktuell i dag, skriver DN. Myndigheten lyfter fram att de lägger vikt vid vilken sorts fett som används och inte att produkten är fettsnål i sig, när märkningen sker.

– Det finns en missuppfattning om att nyckelhålet står för fettsnålt, men det stämmer inte. Sedan tidigare har till exempel raps- och olivoljor som innehåller 100 procent fett fått Nyckelhålsmärkas, eftersom de innehåller nyttiga fetter, kommenterar dietisten Anette Jansson utredningen på Livsmedelsverkets webb.

Något som verket också lägger stor vikt på, är att få svenskarna att minska på saltet. Vi får i oss alldeles för mycket salt i dag, bland annat via färdigrätter. Vi får i oss dubbla mängden salt enligt Livsmedelsverket, gentemot vad som är rekommenderat, flera av produkterna kommer få minska sin saltmängd med 20% för att få nyckelhålsmärkas.

Andra produkter som kommer att få märkas är bland annat fullkornsris, osaltade nötter och laktosfri mjölk.

Hett om fett i Karlstad
Även lokalt, har dessa frågor skapat förnyade frågeställningar, kring vad som är sund mat. I Karlstads kommun styr en kostpolicy allt som serveras i kommunalt anknutna verksamheter.

Tidigare fanns det en möjlighet att välja mellan feta och magra smörgåsalternativ men nu är det endast lättprodukter som serveras och det vill bland annat Socialdemokraterna ändra på. De vill föra tillbaka fetare produkterna till skolan.

Förespråkar ni en LCHF-diet frågar VF:s reporter Frida Eriksson till Ingela Wretling, (S):

– Nej, vi tar inte ställning för en enskild diet, men vi vill öka valfriheten. Debatten just nu är ganska svår, det finns många tolkningar om vad som är bra kost. Vi ansvarar för vuxna som måste få göra egna val.

Partiet menar att det finns en utbredd undernäring bland äldre och vill därför föra in mer fett och även en lågkolhydratkost inom äldrevården. Andra partirepresentanter har också tyckt till i frågan.

Per-Inge Lidén (MP) tycker att man kan äta Bregott och att ”lite fett kan inte vara fel”, medan Niklas Wikström (FP) tycker att vi skall följa Livsmedelsverkets rekommendationer, till VF säger han att striden om smöret är lite av en trendfråga, och ser Livsmedelsverket som en trovärdig utgångspunkt.

Thomas Olsson (C) påpekar en annan viktig skillnad mellan margarin och smör. Det handlar om framställningen, margarin framställs enligt honom i en kemisk process där bensin används för att tvätta olja ur raps. Detta sker oavsett om margarinet är ekologiskt eller ej, säger han till VF.

Det sista ordet lär inte vara sagt, varken nationellt eller lokalt. Fet mat kontra fettsnåla alternativ lär fortsätta att engagera och dela människor även i framtiden.

Text: Johanna Englund
Foto: Kid Overgaard