Etikettarkiv: Kid Overgaard

Till dig som har aktivitetsersättning

PeppersjävelHar du haft aktivitetsersättning i över än ett år? Har du planer på att börja arbeta eller studera? I så fall är du bara att gratulera! Nya regler började gälla redan 2013.

Tanken är att den som har aktivitetsersättning ska kunna arbeta eller studera och få tjugofem procent av ersättningen. Denna minskade ersättning betalas ut med automatik i maximalt tjugofyra månader. Detta gäller för den som arbetar med lön.

För den som studerar gäller andra regler. Du kan inte ha studielån samtidigt som du får vilande ersättning och det är endast de som ägnar sig åt grundskolestudier, gymnasiala eller eftergymnasiala studier. Övriga studenter får full aktivitetsersättning.

Vilande ersättning
Försäkringskassan kan besluta att den vilande ersättningen ska upphöra. Då betalas full ersättning ut, även utan ansökan. Detta gäller dels de som tagit ut, eller planerar att ta ut föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, graviditetspenning under ungefär en månad eller vid flertalet tillfällen eller är sjukskriven under längre tid. För de som har livränta, blir den också vilande.

Skulle den som har aktivitetsersättning även ha rätt till bostadstillägg, kan detta höjas eller sänkas. Så för säkerhets skull, anmäl förändringar. Annars riskerar du att bli återbetalningsskyldig om du fått felaktig ersättning.

För mer information, se Försäkringskassans information:
http://tinyurl.com/om2xfol

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Kid Overgaard

En fet fråga – vad ska vi äta?

MatLivsmedelsverket ökar kraven för nyckelhålsmärkning. Det ska inte bara vara fettsnålt utan även innehålla mindre salt och socker. Samtidigt rasar en lokal debatt om fettets vara eller icke vara, med flera partier inblandade.

Nyckelhålsmärkningen har haft som ambition att premiera fettsnål mat, nyttigare fetter och mer fibrer. Efter höstens nya näringsrekommendationer vill Livsmedelsverket strama till nyckelhålsmärkningen ytterligare för tillverkarna. Märkningen skall vara ett sätt för konsumenterna att lätt hitta rätt i djungeln av produkter i mataffären, där nyckelhålet skall stå för ett nyttigare alternativ.

Livsmedelsverket har påverkats av fettforskningen som är aktuell i dag, skriver DN. Myndigheten lyfter fram att de lägger vikt vid vilken sorts fett som används och inte att produkten är fettsnål i sig, när märkningen sker.

– Det finns en missuppfattning om att nyckelhålet står för fettsnålt, men det stämmer inte. Sedan tidigare har till exempel raps- och olivoljor som innehåller 100 procent fett fått Nyckelhålsmärkas, eftersom de innehåller nyttiga fetter, kommenterar dietisten Anette Jansson utredningen på Livsmedelsverkets webb.

Något som verket också lägger stor vikt på, är att få svenskarna att minska på saltet. Vi får i oss alldeles för mycket salt i dag, bland annat via färdigrätter. Vi får i oss dubbla mängden salt enligt Livsmedelsverket, gentemot vad som är rekommenderat, flera av produkterna kommer få minska sin saltmängd med 20% för att få nyckelhålsmärkas.

Andra produkter som kommer att få märkas är bland annat fullkornsris, osaltade nötter och laktosfri mjölk.

Hett om fett i Karlstad
Även lokalt, har dessa frågor skapat förnyade frågeställningar, kring vad som är sund mat. I Karlstads kommun styr en kostpolicy allt som serveras i kommunalt anknutna verksamheter.

Tidigare fanns det en möjlighet att välja mellan feta och magra smörgåsalternativ men nu är det endast lättprodukter som serveras och det vill bland annat Socialdemokraterna ändra på. De vill föra tillbaka fetare produkterna till skolan.

Förespråkar ni en LCHF-diet frågar VF:s reporter Frida Eriksson till Ingela Wretling, (S):

– Nej, vi tar inte ställning för en enskild diet, men vi vill öka valfriheten. Debatten just nu är ganska svår, det finns många tolkningar om vad som är bra kost. Vi ansvarar för vuxna som måste få göra egna val.

Partiet menar att det finns en utbredd undernäring bland äldre och vill därför föra in mer fett och även en lågkolhydratkost inom äldrevården. Andra partirepresentanter har också tyckt till i frågan.

Per-Inge Lidén (MP) tycker att man kan äta Bregott och att ”lite fett kan inte vara fel”, medan Niklas Wikström (FP) tycker att vi skall följa Livsmedelsverkets rekommendationer, till VF säger han att striden om smöret är lite av en trendfråga, och ser Livsmedelsverket som en trovärdig utgångspunkt.

Thomas Olsson (C) påpekar en annan viktig skillnad mellan margarin och smör. Det handlar om framställningen, margarin framställs enligt honom i en kemisk process där bensin används för att tvätta olja ur raps. Detta sker oavsett om margarinet är ekologiskt eller ej, säger han till VF.

Det sista ordet lär inte vara sagt, varken nationellt eller lokalt. Fet mat kontra fettsnåla alternativ lär fortsätta att engagera och dela människor även i framtiden.

Text: Johanna Englund
Foto: Kid Overgaard

En guide för bättre arbetsträning

nyasteInom ramen för utbildningen ARC har intresseföreningen SKOOPI gett ut en ny trycksak, vid namn Guide till arbetsträning och rehabilitering i sociala företag.

Tanken är att den ska fungera som en lättläst guide för sociala arbetskooperativ i Sverige – och ge läsarna tips och råd om olika saker man kan behöva veta om man jobbar med just arbetsträning och rehabilitering i sina respektive verksamheter.
– Jag tror att det finns ett stort behov av utbildning och kompetensutveckling generellt bland de arbetsintegrerande sociala företagen. Problemet är att man ofta inte avsatt pengar för detta och därför är man beroende av att det finns kompetensutvecklingsprojekt där man kan följa utbildningarna gratis, berättar Ebba Sellström, redaktör för skriften.

I skriften tar man upp ämnen som egenmaktsprocesser, situationsanpassat ledarskap, arbetsmiljö, rehabilitering och arbetsledares roll i en kooperativ organisation. De tipsar också om sätt att kvalitetssäkra verksamheten genom exempelvis något som på engelska kallas för supported employment och motiverande samtal (MI). Dessa arbetsmetoder används inte bara av kooperativ, utan även kommunala organisationer och offentliga verksamheter.

I skriften har det funnits flera skribenter och bidragsgivare, Ebba är nöjd med resultatet:
– Det har varit ett jättebra samarbete. Det är alltid roligt och stimulerande att arbeta med Inuti2, som gör ett fantastiskt professionellt arbete.

ARC-utbildningen är nu över så vitt jag vet, är detta det sista offentliga arbetet som kommer ut ur SKOOPI:s utbildning?
– Ja, detta var det sista som kom ut från ARC-projektet. SKOOPI genomför dock nya utbildningar, exempelvis supported employment, som ju kan ses som en fördjupning av de utbildningar som genomförts inom ARC och som också kan ses som en kvalitetssäkring av arbete med rehabilitering.

Avslutningsvis hoppas Ebba Sellström att skriften ska göra det enklare för arbetsintegrerande sociala företag att samverka med myndigheter.
– Jag hoppas också att den ska inspirera till att söka kurser och kompetensutveckling så att man blir än mer professionell i sin verksamhet.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Kid Overgaard

Illustrationerna i skriften är gjorda av kooperativet Inuti2, Hugo Karlsson och Henrik Pätzke. Den är utgiven av SKOOPI med stöd från Allmänna arvsfonden. Guide till arbetsträning och rehabilitering i sociala företag kostar 40kr styck och går att beställa från info@skoopi.coop.