Etikettarkiv: klädstil

Debatt – En kultur i kulturen

Det finns många subkulturer. En del av subkulturerna kan utgöras av klädstil och viss typ av musik. Exempel på dessa kan vara punkare och hip-hopare. Det finns också delar av vissa subkulturer som inte är särskilt bra, bland annat när de har en drogliberal syn eller romantisering av kriminalitet.

Alternativa livsstilar, främst bland ungdomar, men även bland vuxna, kallas med ett socialantropologiskt begrepp för subkultur: en kultur i kulturen, där de ur ett sociologiskt perspektiv känner en samhörighet och en bekräftelse inom gruppen. De som tillhör en subkultur, eller en blandning av olika subkulturer, är avvikande från de kulturella normer och värderingar som finns i samhället i övrigt.

VEM ÄR SUBKULTURELL?

Ofta kan man känna igen vissa av subkulturerna med speciell musik och klädstil, eller sätt att bete sig på. Grupperna kan utmärka sig genom att de består av ett visst kön, ålder eller etnisk tillhörighet. I några av subkulturerna finns en gemensam religion, sexuell läggning eller gemensamma åsikter. Ibland definieras en subkultur genom att den inte anses ha samma värderingar som den stora kulturen har, men denna definition är omtvistad.

Musik är förmodligen den starkast sammanhållande faktorn för grundande av subkulturer, tillsammans med politiska åsikter. En del av dessa sätter sig emot de normer som finns i det övriga samhället och i vissa fall kan detta till och med leda till en växande kriminell karriär.

UNGDOMSGRUPPER OCH KRIMINALITET

I olika subkulturer finns olika typer av riskbeteenden och/eller kriminalitet. Givetvis är det så att inte alla är kriminella, men ändå finns det vissa grupper där vissa beteenden är vanligare. Vissa grupper av ungdomar i förorterna tycker att det ”är roligt” att tända eld på byggnader och bilar för att sedan kasta sten på brandkåren. Jag tror inte att politikernas svar ”fler fritidsgårdar” löser hela problemet, men att det är en viktig förebyggande åtgärd.

Bland punkarna, de med tuppkam, är alkohol vanligt. Det är inte kriminellt, men det kan lätt leda till missbruk, i synnerhet då det konsumeras stora mängder. Inom ravescenen förekommer en hel del droger; för att orka dansa dag och natt lång tid i sträck kan vissa uppleva att de ”krävs”. Ravearna dansar till rytmisk musik och blixtrande ljus. Hallucinogena droger ”hjälper” också till upplevelsen.

MED KRIMINALITET SOM LEDORD

Hip-hop-kulturen innefattar flera element. Bland annat breakdance och rap-musik. Den senare handlar ofta handlar om droger, prostitution, våld, vapen och allmän misär och under-dog-känsla – reell eller framställd. Ofta ingår att man ska vara ”street” och medelklassindivider kan därmed försöka framställa sig som fattiga. Ofta finns drogandvändning och försäljning med i bilden, med tillhörande stölder för att bekosta bruket. I de här kretsarna finns mycket graffiti, målningar av vilt skiftande kvalité, som ”pryder” tunnlar och tåg och andra platser. Syftet är, förutom nöjet, att bli sedd. Dock leder klottret till försenade tågavgångar och högre skatter eftersom man inte vill visa upp nedklottrade tåg.

Hos vänster- och högerextremister förekommer ibland politiskt våld som metod. Det kan vara olaga affischering och graffiti eller grövre brott såsom hot och misshandel. Det förekommer ibland motdemonstrationer, främst från autonoma (vänsterextrema) håll, där det kastas gatusten och bengaliska eldar. Medan det från den nationalistiska sidan har förekommit attacker på Pride-marschen, och förekommer så kallade ”dödslistor”, hets mot folkgrupp och olaga kårverksamhet; alltså att skapa sammanslutningar som kan liknas vid beväpnade privata arméer.

Bland skinheads, vilka oftast inte har en politisk åsikt (tvärtom vad det kan uppfattas som på löpsedlarna), finns alkohol och därefter följande misshandlar. Utöver detta finns läktarvåldet med misshandel och kastning av bengaliska eldar, olagliga slagsmål med publik, streetracing och hundkamper.

Vanligt förekommande idag är också datorintresserade hackers, som på Internet göra saker som är olagligt. Till exempel att ta sig in på skyddade webbplatser, stjäla någons hemsida eller, vilket är vanligare och inte räknas som hacking; att ladda ner upphovsrättsskyddad film och musik.

RENLEVNADSMÄNNISKOR

Några subkulturer är mer skötsamma. Kristna ungdomar begår sällan brott. Ej heller synthare och personer som är Straigt edge. Detta innebär att man försöker vara så skarp renlevnadsmänniska man bara kan; äter vegetariskt, inte dricker alkohol eller ta andra droger, inte ha sexuella utsvävningar med mera. Andra ”ofarliga” grupper är HBT-aktivisterna i Pride-rörelsen och scoutgrupper.

Några delar av subkulturer kan vara kriminella, eller ligga på gränsen av vad som är tillåtet i samhället de vistas i. Men de flesta är ungdomar och vuxna som trivs i en roll där man inte bara är en kopia av medelsvensson.

Text: Maria Lundby Bohlin