Hur nås bättre resultat i missbruksvården?

Maria Branting, Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys.

Vilka resultat är viktiga för personer med alkohol eller narkotikamissbruk? Under Socialchefsdagarna pratade Maria Branting om detta utifrån frågeställningen: Missar vi målen för missbruks- och beroendevården?

Maria Branting är utredare för Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys. Hon berättar hur brukare och patienter uppfattar de insatser och den omsorg som riktas mot dem i en särskild rapport som nyss givits ut, liksom hur kunskapsuppföljning ser ut.

Det finns tolv viktiga områden för de patienter och brukare som blivit intervjuade i denna studie. Dessa områden som uppfattas som viktiga är, utan inbördes rangordning: grad av missbruk och beroende, fysisk och psykisk hälsa, boendesituation, ekonomisk stabilitet/försörjning arbete/sysselsättning, kriminalitet, trygghet och säkerhet, närstående, socialt nätverk, självständighet, stigmatisering, sammanhang.

– De här områdena går in i varandra och påverkar varandra. En övergripande slutsats man kan dra är att hela livssituationen är viktig och att uppföljningen i större utsträckning borde ta hänsyn till helheten, berättar Maria Branting.

Vårdanalys-intervjuer har varit kvalitativa och bestått av ett antal djupintervjuer. Utifrån det urval man har, drar de inte några slutsatser kring skillnader i attityder mellan könen, inkomstnivåer och vilka områden som är viktigare än andra.

För att nå framgång med bättre resultat för denna grupp, tänker Vårdanalys att det behövs mer kunskap och bättre strukturer genom alla nivåer för att följa upp vilka effekter insatserna ger. Såväl på lokala, regionala som statliga nivåer. De betonar också behovet av helhetsperspektiv som återspeglar brukarnas perspektiv.

– Vi tror att det är viktigt att fler använder sig av de verktyg som redan finns, för att samla in uppgifter på ett systematiskt sätt. Det är också viktigt att länka samman resultaten med hela kedjan av processer. Vi ser också ett behov av att man ser över de juridiska förutsättningarna för insamling av kunskap, med hänsyn till den personliga integriteten, säger Maria Branting.

Vårdanalys övergripande rekommendation utifrån sin rapport är att det behövs ett större grepp för hur man följer upp det arbete som redan sker mot de som missbrukar eller missbrukat:

”En övergripande rekommendation är att Rådet för styrning med kunskap tar initiativ till en struktur för en gemensam uppföljning av resultat inom missbruks- och beroendevården – en struktur som förtydligar vad som ska följas upp, vem som ska göra det, när det ska göras och på vilket sätt.

Text & foto:
Robert Halvarsson

---

Läs Vårdanalys rapport här:
http://vardanalys.se/Rapporter/2016/Missar-vi-malen-med-missbruks–och-beroendevarden/
”Uppskattningsvis har 800 000 personer ett missbruk eller är beroende av alkohol. 55 000 personer har ett missbruk eller är beroende av narkotika, och 45 000–65 000 personer har ett läkemedelsrelaterat missbruk eller beroende”, sammanfattar Vårdanalys läget i rapporten. Då anhöriga som har släkt eller vänner som missbrukar är antalet drabbade personer långt fler än så.

Att vara beroende – Min väg till eget boende

Att leva som beroende är ingen dans på rosor. I detta nummer av ASP Bladet berättar signaturen Stig Larsson om vägen ut ur missbruket, mot eget hem och boende.

Den började när tjejen som jag var förlovad med kastade ut mig. Det var inte det att jag inte fick mina varningar, för det fick jag, säkert hundra. Även om jag inte tyckte det då, men så här när det gått många år, så har jag fattat hur mycket hon och familjen led av att jag missbrukade.

Ett citat som jag aldrig glömmer är när flickvännen säger; ”tänk om du ändå hade varit otrogen med en tjej istället för med knarket, som jag aldrig kan konkurera med.” Det uttrycket säger en hel del. Jag var så jävla sjuk under den här perioden att jag väl tyckte att det inte var så farligt att jag drog i mig ett och annat. Skillnaden från en person som går på droger och en som inte gör det är enorm. Med det menar jag att knarkaren inte tycker det är så mycket och så farligt med exempelvis en joint, och så har vi personen som aldrig har varit i kontakt med någon drog kanske tycker den där jointen är jättefarlig. Nu var ju läget inte så att det bara handla om en liten joint då och då för mig, utan det var så illa att det slutade med heroin.

Värre än så kan det väl inte bli. Det var väl ungerfär här början på mitt nya liv började. Jag stod utan lägenhet och höll på med tunga droger. Då är det fan inte lätt att rycka upp sig, men jag lyckades komma med i ett program som var för heroinister. Det kallades på den tiden för Subutexprogrammet. Jag har nämt subutex så många gånger förrut i mina texter att det räcker med en kortare förklaring vad det är. Subutex är helt enkelt en mildare form än metadon, som i sin tur är en opiat, ett smärtstillande preparat som är narkotikaklassat. Subutex skrivs ut av läkare och ingår i ett program där motprestationer ingår, i form av allt från regelbundna kissprover till ingen alkoholkonsumtion.

Programmen finns i hela Sverige, även om det inte är lika överallt, med det menar jag att det kan vara olika mediciner beroende på vart man bor i landet, men grundprinciperna är lika.

Svårare med boende vid missbruk

Jag har haft ett flertal lägenheter även efter att jag började med droger. Som ni säkert förstår så är läget mycket svårare om man missbrukar. Ofta blir saker och ting mycket krångligare och man lägger kanske inte alltid pengarna på det man borde göra. Prioriteten kan bli väldig fel och kostsam. Som narkoman har man svårt att sköta hyror och andra saker som man måste betala.

Men min riktiga väg till eget boende startade för ca åtta år sedan. Det började på Bore/Hjorten, som är ett halvvägs hus och ligger på Karlagatan 16:a på Herrhagen. Bore står för boende och rehabilitering. Det är ett ställe man kommer till, om man har kommit ganska långt med sin drogfrihet. Man bör även ha en syselsättning på dagtid. Det hade jag så det var inga problem.

Det jag inte hade var en längre tids drogfrihet, men jag fick en chans och jag tog den. Jag hade inte ett enda negativt pissprov på nästan tre år. Det var jag jäkligt stolt över. Det som hände senare var att jag fick en liten etta på Karlagatan, ironiskt nog blev jag granne med Bore. Många andra fick dock aldrig egen lägenhet på grund av återfall. Tog man ett återfall så fick man automatiskt vänta ett halvt år extra. Tog man många återfall så åkte man ut från huset.

En del fick flytta till Ulleberg, där det är lite strängare, man har helt enkelt inte samma frihet som på Bore. När jag väl flyttade till min lägenhet så är det under dom tre första åren till något som kallas för socialkontrakt. Det innebar att jag fick hembesök från personalen från Bore, där det också innebar attt jag fick blåsa för att se att jag inte hade druckit och lämna pissprover.

Men jag sköte det galant, så idag är kontraktet mitt. Jag ska inte säga att det alltid varit lätt; för då skulle jag ljuga, utan det har varit ett ständigt kämpande för att stå emot drogerna. Men det går. Drogerna är i slutänden inte värda all skit, och svåra att kombinera med att bli en bra samhälsnyttig person och att må bra. Det kommer ofta en fet backsmälla från allt det negativa från förr. Så tänk er för när ni väljer vilken bana ni vill gå i livet. För det du väljer som ung får konsekvenser under resten av ditt liv. Detta kommer från en som vet. Lycka till med allt och tag en dag i taget.

Text: Bosse Persson

Där ungdomar brukar finnas

ASP bladet har träffat Magnus Wallgren, Processledare i alkohol och drogfrågor i Karlstad kommun, för att prata om ungdomar och missbruk. Magnus är även drivande i Krogar mot knark och Stoppa langningen. Grunduppdraget i hans arbete är att sänka den totala alkohol- och drogkonsumtionen i Karlstads kommun.

Krogar mot knark är ett nationellt nätverk som finns i ett fyrtiotal svenska kommuner. Syftet med nätverkets verksamhet är att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljöer. 2002 var starskottet för Krogar mot knark i Göteborg, Malmö och Stockholm. I Karlstad inleddes arbetet 2005 med att få krogar och restauranger att delta i Krogar mot knarks vision om ett drogfriare krogliv. I Karlstad finns det åtta uteställen som samarbetar inom ramen för nätverket.

Förebyggande samarbete

Unga människor vistas ofta i krogmiljöer och i dessa miljöer finns risken att utsättas för narkotika både indirekt och direkt. Genom att Krogar mot knark samarbetar med krogarna kan riskerna minskas.

– Uppdraget är att det ska bli en tryggare miljö för ungdomar på krogen, säger Magnus Wallgren.

Magnus säger att det är viktigt att krögarna tar fram rutiner för hur arbetet ska skötas.

– Krogar mot knark utbildar ordningsvakter och krögare för att de ska veta hur man agerar, säger han.

Magnus menar vidare att krogarna ska ha en tydlig policy i dessa frågor. I marknadsföringen ska det synas att krogen arbetar aktivt mot narkotika.  Han säger vidare att kunskapen har ökat hos krognäringen och att man idag vet mer hur man bättre hanterar narkotikaproblematiken.

Samarbetet i Krogar mot knark baseras på regelbundna möten, där polismyndigheten, alkoholhandläggare och företrädarna från Krogar mot knark träffas. Samarbetsparterna diskuterar hur problematiken ser ut i Karlstad och vad man kan göra.

– Det viktigaste i samarbetet är att krögarna och polismyndigheten kan ha direkt kommunikation mellan varandra, menar Magnus.

Polisen spelar en viktig roll i det förebyggande arbetet. De finns i närheten av krogarna under helgerna för att ge en lugnande effekt, så att inte bråk bryter ut.  Polisen finns även inne på krogarna och det är så vanligt förekommande nu att krogbesökarna ofta inte tar någon större notis om det.

Stoppa langningen

Magnus Wallgren har förutom sitt arbete i Krogar mot knark även ett engagemang i Stoppa langningen. Målet med Stoppa langningen är att minska langningen av alkohol till våra barn och unga och att få till en attitydförändring och kunskapshöjning kring langningens konsekvenser.

– Inför större högtider som exempelvis Valborg träffas vi i storgrupper för att diskutera vad som ska göras, förklarar Magnus Wallgren.

Storgrupperna utgörs av fältarbetare, vaktbolag och polis. Det man diskuterar är var någonstans det kan bli stökigt. Fältarbetarna som Ungdomar för trygghet, Fritidsledare i fält och Socialförvaltningens fältarbetare rör sig på de platser där ungdomar brukar finnas. De vet vilka ställen det brukar vara stökigt och vad som krävs för att lösa de våldsamma situationerna.

En positiv trend är att alkoholkonsumtionen bland ungdomar har minskat. Detta har varit fallet under många år. Magnus säger att enligt den senaste undersökningen är siffrorna de lägsta sedan man började mäta 1971. Risken finns däremot att minskningen av alkohol har ersatts med en ökning av narkotika. Det finns mycket som tyder på det och det är därför som förnyade satsningar mot cannabismissbruk har startats.

När det gäller framtiden önskar sig Magnus Wallgren att Krogar mot knark blir en kvalitetsstämpel för krogen. Krogens varumärke förstärks genom att man är med i nätverket och jobbar aktivt och seriöst med dessa frågor.

Magnus menar att det har blivit svårare att ta narkotika på krogen. För att den utvecklingen ska fortgå behövs Krogar mot knark även i framtiden.

Text: Henrik Sjöberg

Foto: Per Rhönnstad