Konsten att skriva av sig

Många som går i terapi får vissa övningar för att bearbeta ett jobbigt förflutet. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) är en sådan terapiform. Här handlar det om att möta sina rädslor, till exempel får en som har spindelfobi lära sig att ”umgås” med spindlar.

På egen hand har undertecknad kommit på en alldeles egen terapiform. Den är så pass ny att den ännu inte fått något namn. Det handlar om att skriva av sig och det i sig är inget nytt, det har er ödmjuka berättare gjort i snart femtio jordsnurr. Det nya är att uttrycka en känsla för dig själv, innan du börjar skriva, det kan handla om kärlek, tvivel, svek, svartsjuka, vänskap, avundsjuka, hat et cetera. Denna känsla ska sedan hållas kvar och ges utlopp för medan du skriver texten.

För den som skrivit kärleksbrev eller -dikter är detta inget nytt. Det nya är att låta alla känslor komma fram, inte bara de mer finstämda eller romantiska. Jodå, visst låter det enkelt och banalt, ja, nästan simpelt. Men, poängen är att det faktiskt fungerar!

Omvandla energin
En alldeles egen teori är att när vi drabbas av en stark känsla, så lagras den i kroppen. När vi sedan inte får utlopp för denna känsla, lagras den i kroppen som en form av energi. Och en av fysikens grundläggande lagar säger att energi inte kan förstöras, utan bara omvandlas.

Så, när vi då får utlopp för denna känsla till hundra procent, släpper vi loss denna energi. Till exempel svek omvandlas till ord. I och med att vi är alldeles uppfyllda av denna känsla av svek, så styr hjärnan texten till att bli en text fylld av ”svek-känslan”.

Undertecknad skrev en text i helgen, genomsyrad av en viss känsla och efter det infann sig ett stort välmående. Denna känsla återfinns även i texten genom ordval, disposition och andra berättartekniska faktorer. För att citera Evert Taube: ”Jag är fri! – Jag har sonat!”

Så, kära läsare. Börja skriv med must och märg, fart och kläm, och det får dig garanterat att må betydligt bättre! Om inte annat, så gör ett ärligt försök, även om du bara tycker att det är rent och skärt struntprat! Det är bättre att försöka och misslyckas, än att inte försöka alls!

Text: Robert Halvarsson & Liselotte Frejdig
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Att spela sig till beroende

Trots att så många som 75 procent varje år förändrar sina spelvanor till det bättre, är spelproblemen konstanta i Sverige. Detta på grund av att nya spelare tillkommer hela tiden, varav en del är återfall. Många personer har problem med spelandet i någon form.

Överdrivet spelande är kort och gott ett folkhälsoproblem som ger allvarliga konsekvenser för hälsa, ekonomin och det sociala livet.

Så började det
Statens folkhälsoinstitut skriver att Sveriges moderna spelhistoria inleddes 1897, i form av att det så kallade Penninglotteriet startades. ”Spel på hästar blev lagligt 1923 och stryktips 1934. Bingo, spelautomater, restaurangkasino och olika lotterier tillkom under decennierna efter andra världskriget. Fram till cirka 1980 följde spelbolag principen att tillgodose allmänhetens spelbehov men inte stimulera det”, skriver Statens folkhälsoinstitut på sin hemsida.

Statens folkhälsoinstitut hänvisar till en undersökning visas det att spel idag är mer lättillgängliga genom Internet och att antalet spelformer har ökat. Marknadsföringen är intensivare och spelen blir snabbare och mer utvecklade. En annan undersökning visar också att män har lättare att fastna i spelproblem än vad kvinnor gör, då de generellt spelar oftare och för högre insatser eller provar mer riskfyllda spelformer. Kvinnor som utvecklar spelproblem, gör ofta det senare i livet. Enligt folkhälsoinstitutet ökar kvinnors spelproblem snabbare i framtiden.

Spel som snabbast framkallar beroende är snabba spel som Jack Vegas, kasinospel och spel som bedrivs över nätet. Exempelvis internetpoker, som är det mest beroendeframkallande spelet.

Behandling
Studier visar att tolvstegsbehandling och kognitiv beteendeterapi (KBT) är effektiv behandling för att minska spelberoendet. Kamratföreningar, anhöriga och vänner är viktigt stöd för en spelberoende som försöker sluta spela.

Text och Foto: Lotta Tammi

Källa: Statens folkhälsoinstitut, FAS (Forskning för arbetsliv och socialvetenskap)

Fakta: Tecken på att du har problem med spelandet:
– Du tänker ständigt på spel.
– Börjar spela för större summor för ökad spänningseffekt.
– Har tappat kontrollen över att begränsa spelandet.
– Blir irriterad vid försök att sluta spela.
– Spelar för att söka lättnad från nedstämdhet.
– Försöker vinna tillbaka pengar som du förlorat på spel.
– Ljuger för anhöriga och andra personer.
– Begår brott för att finansiera ditt spelande.
– Har eller förlorat en relation, anställning på grund av spelandet.

Om du stämmer in på ovanstående beskrivning kan du ringa Stödlinjen för spelare och anhöriga på telefon: 020-81 91 00. Där får du råd och hjälp de ger dig information om vilket stöd som kan passa dig bäst.

Art Spectaculo – Värmlands ende performanceartist

Magnus Mellgren, eller Art Spectaculo som han även kallas som konstnär, är performanceartist och målare. Det innebär att han utför framträdande som inte är förutsägbara.

Han är utbildad rörmokare, vilket han har arbetet med hela livet. Han arbetade i Norge i tio år men kom tillbaka till Sverige 2007. I Sverige arbetade han fram tills 2011 som rörmokare. rörmokeriet var bara något som gav honom lön, det fanns ingen djupare tillfredsställelse med det arbetet. När han började att få psykiska problem så startade det på så sätt att han började att ifrågasätta sitt liv.

2008 mådde han dåligt och sökte upp en terapeut. Terapeuten frågade Magnus när han hade roligt sist. Magnus svarade att han inte kunde komma på när det var.

– När jag var barn var jag lycklig när jag ritade och när jag var med och spelade i ett band. Men jag tog inte vara på den gåvan som jag fått. Det säger Magnus Mellgren nu som vuxen.

2011 gick han in i väggen och orkade inte arbeta mer. Han hade gått in i en djup depression och blev sjukskriven. På hösten 2011 började han gå på Kognitiv beteendeterapi (KBT) som har gett honom väldigt mycket. Han började arbeta med konstnärlig verksamhet 2009, vilket har förbättrat hans psyke. Nu arbetar han som konstnär och performanceartist.

Konst och hårdrock
2012 hände det mycket för honom bland annat hade han ett samarbete med ett metallband som hette ”Soulmerge”. De hade flera uppträdanden på Arenan i Karlstad där han målade stora tavlor till deras musik. På sommaren samma år började han att samarbeta med andra performanceartister i Kil på ”Tomma rum” som utställningen hette. Han gjorde ungefär tio stycken performanceframträdanden förra året.

På ”Tomma rum” träffade han en person som föreslog att han kunde skriva ett manus till en film om Magnus. Filmen handlar om Magnus utveckling till att bli konstnär, den har premiär i vår.

En stor händelse i Magnus konstnärskarriär var när han fick kontakt med Franko Black i november, och blev erbjuden att samarbeta med honom. Franco Black befann sig i London och är en av världens största performanceartister. Uppträdandet med honom var på en pub i London där han gungade naken i 20 minuter.

När han tänker över sin psykiska hälsa och en neuropsykiatrisk diagnos han äger, ADHD, ser han det inte som negativt.

– Jag lider av ADHD och det har påverkat mig på så sätt att jag är väldigt kreativ. Jag är också impulsiv vilket har gjort att jag är orädd och det är positivt för mitt konstnärskap, säger Magnus.

Viktigt med ventiler
Under sin depression kände han att han kunde inte fortsätta med sitt liv på det sätt som det har varit tidigare. Han fick ta tag i sitt liv och utveckla sin konstnärliga gåva. Detta har påverkat honom så att han har kommit över sina djupa depressioner.

– För människor med psykiska problem är det viktigt att hitta något som är roligt att göra. Man måste ha en ventil för att kunna släppa ut sina känslor. Det kan jag göra genom mina performanceframträdanden, som innehåller aggressioner, provocerar, sorg och kritik, säger Magnus.

Han kan leva ut sina känslor genom konsten och kan på så sätt må bättre. Genom att skapa så blir han lycklig och det ger honom ett välbefinnande. Det han är intresserad av i sin konst är skogen, shamaner och vikingatiden, han häcklar dessutom samhället med dess värderingar. Syftet med performanceframträdanden som han utför, är att få fram urmänniskan. Då får han leva ut sitt raseri och sin anarkistiska sida.

Det konstnärliga liv han lever nu gör honom väldigt lycklig och han kan fortsätta med det långt framöver. Hans mål är nu att åka tillbaka till London och jobba vidare med sina performanceframträdanden och sin konst. Vid sina performanceframträdanden kan han krossat glas och stoppat ner huvudet i en burk med målarfärg. Sina tavlor målar han halva tiden med pensel och resten av tiden kastar han färg på dem med händerna.

Text: Olle Stagnér
Foto: Per Rhönnstad

Samspelets psykiatri

Jörgen Herlofson var huvudperson då Samspelet den första september arrangerade en utbildningsdag kring psykisk ohälsa, som riktade sig till personer i så vitt skilda verksamheter som försäkringskassa, arbetsförmedling, landsting och kommun.

I en välfylld biblioteksaula samlades personer från de olika organisationerna för att ta del av Jörgen Herlofsons genomgång. På ett avslappnat och karismatiskt sätt berättade han bland annat om psykisk ohälsa, personlighetsstörningar och hur man kan förhålla sig till dessa olika tillstånd. På ett ledigt sätt guidade han lyssnarna genom en dagslång utbildning, som syftade till att lyfta kunskapsnivån för samtliga yrkesgrupper på plats. En av de centrala frågeställningarna Herlofsson tog upp, var behovet av att betrakta arbetet mellan klient och yrkesutövare som en relation.

– Jag trycker mycket på att man alltid träffar en levande person, ett subjekt. Man behöver få den personen att känna sig sedd och respekterad, så att man tillsammans ska kunna jobba mot problemställningen – vad det är för problem man ska komma vidare med. Man ska vara noga att ha med sig klienten i processen, berättade Herlofson.

Inte alltid KBT

I sitt föredrag pekade Herlofson på att det finns en fördel i viss försiktighet i förhållande till vetenskapliga rön kring vilka psykologiska modeller som samhället premierar. Trots att han själv arbetar med Kognitiv beteendeterapi (KBT), manar han även till viss försiktighet i förhållandet inför vetenskapliga rön. Vi bör undvika att enbart lyfta fram en modell, på bekostnad av andra.

Vad som kanske är ännu viktigare, är att vi i vår iver att bota och hjälpa bestämmer oss för att utplåna egenskaper som kan uppfattas som excentriska, udda och egentligen inte innebär något nödvändigt lidande för klienten/brukaren. Detta kan exemplifieras i synen på autism och autismspektrumstörningar, som ju inte går att ”bota”.

– Det finns inget medikament för autism, de mediciner som kommer i fråga används enbart som behandling av följder av autismen. Det är även viktigt att vara väldigt tydlig i sina budskap, abstraktioner och annat går inte riktigt in och det riskerar att bli missförstånd, vilket resulterar i stress. Stress är inte bra för personer med autismspektrumstörningar, berättar Herlofson.

Samspelt samarbete

Bakom utbildningsdagen stod förbundet Samspelet, en samordningsorganisation som består av flera värmländska kommuner, Landstinget, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De driver även en verksamhet som centreras kring att lotsa personer med sociala problem eller ohälsa mot arbetsmarknaden.

Utöver själva föreläsningen har deltagarna möjligheten att delta i grupparbeten kring de perspektiv Samspelet lyfter fram. Själva utbildningsdagen kommer dock antagligen inte att gå i repris.

– Det här är en engångsföreteelse, men det kan vara möjligt att vi på samspelet upplever att det har varit så lyckat att vi vill göra det igen, berättar Meta Fredriksson-Monfelt, ansvarig för utbildningsdagen.

Själva dagen blev till genom att Samspelet fick tilldelat resurser från de ekonomiska medel regeringen har öronmärkt för kunskapsökning kring psykiatri och psykisk hälsa, som ett gemensamt kunskapslyft. Karlstad var i detta sammanhang andra kommunen ute på banan. För Herlofson är det tydligt att det finns stora likheter mellan de olika yrkesgrupperna.

– Man jobbar i olika typer av klientverksamheter och man behöver ju i alla områden få till stånd en form av förtroende och skapa en relation. Så i den meningen finns det någonting som är likartat över alla dessa verksamheter. En yrkesperson ska möta en människa som får en klientroll, och man etablerar ett samarbete där klienten ska blir delaktig så fort som bara möjligt, förklarar Herlofson.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Bildtext:

Jörgen Herlofson delade för Samspelets besökare med sig av sina över 25 år samlade kunskaper inom det psykiatriska fältet.

Bildval:

Någon med föreläsaren, porträtt men ännu hellre när han står framme med PowerPoint vid podiet.

Faktaruta:

Jörgen Herlofson är VD för Empatica AB, vars verksamhet bland annat inkluderar att utveckla utbildningsprogram inom Kognitiv beteendeterapi.

Empaticas hemsideadress är:

http://www.empatica.se

Samspelets är ett förbund som finansierar verksamhet för människor som på grund av ohälsa eller sociala problem har svårt att hitta möjligheter till arbete och egen försörjning.

Samspelets hemsideadress är:

http://www.samspelet.se